Syftet med denna studie Àr att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrÄn lÀnsuppdelningen. Syftet Àr Àven att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, pÄ individnivÄ och lÀnsnivÄ. I denna studie har jag anvÀnt mig av material frÄn SOM-institutet och gjort en jÀmförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men Àven pröva teorier. Jag har anvÀnt mig av teorin kring det sociala kapitalet som frÀmst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat.

Trots att Sverige Àr ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder rÄder en segregering pÄ arbetsmarknaden dÀr könsfördelningen Àr skev bÄde hierarkiskt och sektoriellt. Tidigare forskning visar att en förklaring kan vara att kvinnor och mÀn attraheras av arbetsgivare pÄ olika sÀtt. Syftet med detta arbete Àr att studera hur Tele2 Sverige AB arbetar med jobbannonsering och employer branding för att jÀmna ut könsfördelningen bland de anstÀllda.Genom att kombinera analyser av styrdokument för employer branding och tidigare anvÀnda jobbannonser med intervjuer med personal som arbetar med detta material har studien gett ett mÄngsidigt perspektiv pÄ hur företagets arbete fortlöper. Studien visar att Tele2 Sverige AB har en jÀmnare könsfördelning Àn branschen generellt, framförallt pÄ chefspositioner som ligger i fokus i företagets arbete. Detta har uppnÄtts genom ett aktivt jÀmstÀlldhetsarbete och ett riktat employer branding- och rekryteringsarbete.

Examensarbetet handlar om att jÀmföra vad styrdokumenten frÄn Chile respektive Sverige sÀger om elementÀr sannolikhetslÀra. Detta görs genom att studera hur dokumenten beskriver momenten men Àven genom att se hur typuppgifter kan se ut i praktiken. Arbetet syftar vidare till att klassificera uppgifterna i olika kategorier för att senare kunna dra slutsatser.Resultaten bygger pÄ en komparativ litteraturstudie och avser de ovan nÀmnda styrdokumenten samt nationella prov och ett vanligt lÀromedel frÄn Sverige.I studien framkommer bÄde likheter och skillnader. Bland likheterna finner vi att uppgifterna Àr av samma art lÀnderna sinsemellan samt att den dominerande typen av uppgift frÄn bÄda lÀnder Àr de av renodlad sort. Skillnader pÄtrÀffas i hur omfattande och innehÄllsrik den chilenska kursplanen Àr utformad i jÀmförelse med den svenska.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att jÀmföra entreprenörskap i Sverige och Japan och att fÄ en förstÄelse för varför sÄ olika lÀnder bÄda har sÄ lÄgt entreprenörskap. Jag har valt att avgrÀnsa mig till data hÀmtade frÄn GEM 2007.Metod: I detta arbete gör jag en jÀmförelse av entreprenörskap i Sverige och i Japan som jag gjort genom att införskaffa sekundÀr data frÄn en rapport frÄn GEM 2007. I detta arbete har mitt förhÄllningssÀtt frÀmst varit abduktivt.Teoretiska Perspektiv: Wennekers (2006) har undersökt den U-kurva som uppstÄr nÀr man studerar entreprenörskap i relation till ekonomisk utveckling. LÀnder tenderar att gÄ frÄn en hög nivÄ av entreprenörskap till en lÄg nivÄ nÀr man gÄr frÄn bondeekonomi till industriell ekonomi för att sedan öka igen nÀr lÀnder nÄtt en avancerad nivÄ av ekonomisk utveckling. Trots dessa samband sÄ skiljer sig lÀnder fortfarande mycket Ät nÀr det kommer till entreprenörskap och förÀndringarna verkar vara ihÄllande.

I denna studie utformas en prediktionsmodell för försÀljningspriser pÄ skogsfastigheter i Sverige. Syftet Àr att ge marknadsaktörer ett verktyg för att bedöma till vilket pris skogsfastigheter i Sverige förvÀntas sÀljas.Modellen bygger pÄ multipel linjÀr regressionsanalys av skogsfastigheter sÄlda av fastighetsförmedlaren Areal mellan 2012 och 2014. De förklarande faktorerna som ingÄr i modellen Àr geografiskt lÀge, virkesförrÄd, bonitet, befolkningstÀthet och huggningsklasser.Modellen lyckas prediktera försÀljningspriset med en förklaringsgrad pÄ 90.0 procent, vilket Àr tillrÀckligt högt för att mÄlet ska anses vara uppfyllt. Denna studie har utöver prediktionsmodellen ocksÄ funnit intressanta strukturella samband..

I Sverige rÄder vittnesplikt, vilket innebÀr att du Àr skyldig att infinna dig i domstol och redogöra för de iakttagelser som du kan ha om ett brott. Att vittna Àr dock mÄnga gÄnger mycket obehagligt och i vissa fall blir vittnen hotade för att de stÀller upp med att vittna. I denna uppsats redogörs det för det svenska vittnesskyddet och de olika ÄtgÀrder som finns för att skydda utsatta vittnen. I uppsatsen behandlas Àven möjligheten till att vittna anonymt nÄgot som anvÀnds i mÄnga europeiska lÀnder men som Sverige valt att inte göra möjligt för vittnen. Det har Àven gjorts en redogörelse för partsinsynen som tilltalad har i materialet och som ligger till grund för Ätal.

Debatten om Sveriges ursprungsbefolkning samernas rÀttigheter har alltid vÄllatstarka kÀnslor och motstridigheter. Konflikten i lappmarken berör en mÀngdaktörer och intressen. FrÄgan om samernas rÀtt till mark och vatten involverar intebara boende i nÀromrÄdet utan Àr en frÄga som mer eller mindre berör helaSverige. Ursprungsbefolkningars rÀttigheter diskuteras Àven pÄ ett internationelltplan, framförallt inom FN:s ramar. 1989 fÀrdigstÀlldes konvention ILO 169, ettregelverk som ska verka för att stÀrka och skydda ursprungsbefolkningarsrÀttigheter till egendom, mark och kultur.

Syfte: Syftet Àr att kritiskt granska en eventuell bostadsbubbla i Sverige utifrÄn tre rapporter och erfarenhet frÄn tidigare bubblor.Bakgrund: Huspriserna i Sverige har ökat markant de tio senaste Ären och skuldsÀttningsgraden har följt samma mönster. En ökad oro för bostadsbubbla har uppkommit och debatterats om i media. Tidigare finanskriser visar pÄ att det finns likheter med dagens situation. Dessa finanskriser har slagit hÄrt mot ekonomin, dÀrför Àr det essentiellt att upptÀcka och stoppa en framtida finanskris.   Metod: Tre rapporter granskas genom en litteraturstudie.

Uppsatsen undersöker huruvida den sociala turismen har ökat eller minskat i Sverige sedan utvidgningen av EU, med fokus pÄ utvidgningen Är 2004. Samordningen av de europeiska medlemsstaterna och deras respektive socialförsÀkringssystem innebÀr att individer som rör sig inom EU inte ska förlora sin sociala trygghet. Undersökningar visar dock pÄ att intresset för de svenska socialförsÀkringarna inte Àr sÄ stort som befarat..

Ett flertal studier av Sveriges Statistiska centralbyrĂ„n (SCB) visar att familjinstabilitet, med eller utan barn, Ă€r vanligare bland invandrare Ă€n bland infödda svenskar. Äktenskap och relationer mellan par som bor tillsammans Ă€r inte tillsamma utstrĂ€ckning bland invandrare som det gör bland infödda svenskar (SCB, 2003). Dessutom samma studier visar att europeiska invandrare separerar mindre Ă€n icke-europeiska invandrare. Enligt en studie av (Darvishpour, 2002), chilenare och iranska par separerar 4-5 gĂ„nger oftare Ă€n svenskarna och ofta Ă€r det kvinnan som tar initiativet.I denna uppsats fokuserar jag bara pĂ„ mĂ€n som hade varit gifta och bott tillsammans med sin fru redan innan de hade flyttat till Sverige. Studien försöker inte att bara skissera en teoretisk förklaring av orsakerna till skilsmĂ€ssan mellan iranska invandrare i Sverige utan Ă€r ett försök att fĂ„ veta hur vanliga frĂ„nskilda iranska mĂ€n upplever sina skilsmĂ€ssor.

Tidigare studier och forskning kring konflikten mellan arbete- och familjeliv har visat att konflikten Àr ett resultat av den obalans som finns mellan de krav och resurser som utgör respektive del av livet. I denna uppsats beskrivs hur upplevd konflikt mellan arbete och familj ser ut och eventuellt skiljer sig Ät mellan Sverige och Storbritannien, mellan olika sociala klasser, samt mellan mÀn och kvinnor i dessa lÀnder. Den övergripande tanken Àr att resultaten borde skilja sig Ät dÄ Sverige och Storbritannien Àr tvÄ ganska olika lÀnder pÄ policynivÄ. DÀrmed borde den institutionella kontexten ha sin inverkan pÄ de arbetsvillkor och familjevillkor som i sig kan bidra till arbete-familjekonflikten. UtifrÄn detta undersöks hur arbetskrav, arbetsresurser och familjevillkor av olika slag inverkar pÄ sambanden mellan landstillhörighet och arbete-familjekonflikten, socialklass och arbete-familjekonflikten och könstillhörighet och arbete-familjekonflikten.

Som pedagog i dagens mÄngkulturella Sverige möter man dagligen flersprÄkiga elever i olika pedagogiska situationer. MÄnga av de elever som kommer till Sverige sent, det vill sÀga i anslutning till eller under sin grundskoletid, placeras i sÄ kallade förberedelse-klasser. TyvÀrr visar studier pÄ att dessa nyanlÀnda elever har svÄrare att nÄ mÄlen nÀr de gÄr ut grundskolan Àn elever som gÄtt hela sin skolgÄng i Sverige. För att fÄ en uppfattning om hur dessa elever sjÀlva ser pÄ sin situation i undervisningen har vi genom intervjuer och observationer av en sÄdan klass utfört en undersökning som förutom att belysa elevernas egna uppfattningar kring sin skolgÄng visar pÄ att eleverna anvÀnder sig av verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier nÀr de inte förstÄr, samt vad de anser Àr svÄrast respektive lÀttast att lÀra sig i skolan. Av undersökningen har det Àven framkommit att eftersom eleverna i en förberedelseklass mÄnga gÄnger Àr pÄ helt olika nivÄer i sin utbildning, fÄr inte alla den individanpassade undervisning som utlovas alla elever i den svenska skolan..

I Sverige finns det idag mÄnga lagar som förbjuder diskriminering i arbetslivet pÄ grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet och sexuell lÀggning. Det finns dock Ànnu ingen lag som förbjuder diskriminering pÄ grund av Älder. I början av 2000-talet tillsatte Sverige en diskrimineringskommitté till följd av ett EG-direktiv, det sÄ kallade arbetslivsdirektivet. Diskrimineringskommittén fick i uppgift att utreda hur den svenska lagstiftningen ska se ut nÀr det gÀller förbud mot diskriminering pÄ grund av bland annat Älder. Vi kommer i uppsatsen att studera hur arbetet med ett förbud mot Äldersdiskriminering ser ut bÄde inom EU och i Sverige.

Detta arbete redogör för vilka arter som stÄr att finna pÄ ett av Alnarps sÄ kallade KinafÀlt och i vilken fysiologisk kondition de befinner sig i. VÀxterna position pÄ fÀltet Àr delvis baserad pÄ deras naturliga vÀxtplats elevationsmÀssigt (vÀst-östligt riktning pÄ fÀltet), och dels utifrÄn vilken akt i successionsordningen de infinner sig och kan konkurrera framgÄngsrikt (nord-sydlig riktning). Studien visar att majoriteten av vÀxtmaterialet Àr i gott skick och bör vidare utvÀrderas för eventuell anvÀndning i södra Sverige..

Detta arbete har framkommit efter ett nĂ€ra samarbete med NCC Construction Sverige AB dĂ„ en efterfrĂ„gan pĂ„ en rutinbeskrivning vid anlitandet av polsk arbetskraft fanns. Rutin- beskrivningen som gjorts inriktar sig pĂ„ att kunna anvĂ€ndas nĂ€r anstĂ€llningen av polsk arbetskraft övervĂ€gs för att se vilka rutiner som bör följas vid anstĂ€llning och under anstĂ€llning. Rutinbeskrivningen har delats upp i tre delar; innan ankomst till Sverige, under arbetstid i Sverige och efter utresa frĂ„n Sverige.Innan ankomst till Sverige tar upp punkter som Arbetsmiljö- och sĂ€kerhetsutbildning, att medföljande arbetsledare skall prata en god engelska, alla arbetare ha yrkesbevis och att den svenska byggarbetsplatsen skall ordna mat, boende och hyrbil.Under arbetstid i Sverige tas punkter om hĂ€ndelser med Migrationsverket och Skatteverket upp. Även frĂ„gan om vart social försĂ€kring skall betalas och hur detta utreds tas upp.Efter utresa frĂ„n Sverige Ă€r deklaration i Sverige en viktig post, men Ă€ven avstĂ€mning med facket.En checklista har gjorts utifrĂ„n rutinbeskrivningen för att ge en enklare blick över vilka punkter som ingĂ„r i anstĂ€llandet av polsk arbetskraft. Checklistan bör vid varje projekt anpassas sĂ„ att en mer specifik arbetstagare (ex.