Den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity har blivit mycket omtalad och betraktas ofta i media som en optimal modell, dÀr danskarna sÀgs vara tryggast i Europa i sin arbetssituation. FöresprÄkare av bÄde den danska och den svenska modellen hÀvdar tryggheten som en viktig grund i de respektive arbetsmarknadsmodellerna. I det danska systemet ska tryggheten ligga i enkelheten att fÄ nya jobb, till skillnad frÄn i Sverige dÀr tryggheten ska ligga i svÄrigheten för arbetsgivaren att avskeda personal. UtifrÄn denna bakgrund Àr syftet med uppsatsen att jÀmföra individens upplevelse av den arbetsrelaterade anstÀllningstryggheten i Danmark och Sverige. Finns det skillnader i de faktorer som pÄverkar den upplevda anstÀllningstryggheten och gÄr dessa att koppla till respektive lands arbetsmarknadsmodell? För att genomföra studien skapades en enkÀt som delades ut till 30 respondenter i respektive land.

VÀrdepapperisering av bolÄn Àr en vanligt förekommande finansieringsmetod i USA, vilket Àr det land som leder utvecklingen. Idag omfattar vÀrdepapperisering i USA en utstÄende summa pÄ 21 000 Mdr kronor. I Sverige har utvecklingen av metoden inte varit lika omfattande. Detta kan ha sin grund i den rÄdande lagstiftningen i Sverige som skiljer sig ifrÄn lagstiftningen i de flesta andra lÀnder. För att utveckla marknaden för vÀrdepapperisering har det dÀrför framtagits ett förslag till lagÀndring, dÀr huvudinnebörden Àr att metoden slipper kapitaltÀckningskrav.

I början av 2011 Àndrade Sverige lagen (1984:3) om kÀrnteknisk verksamhet. Detta innebÀr att det nu Àr möjligt att ersÀtta befintliga kÀrnkraftsreaktorer med nya i nÄgon av vÄra tre kÀrnkraftsanlÀggningar. StrÄlsÀkerhetsmyndigheten har dÀrför bestÀmt att deras författningssamlingar mÄste uppdateras dÄ de författningssamlingar som anvÀnds idag bara rör befintliga reaktorer och inte nya. Med nya krav och regler mÄste de företag som Àr involverade i kÀrnkraftsindustrin förbereda sig sÄ att de vid start av utbyggnadsprocessen har den kunskap som behövs. För att ta reda pÄ vad som Àr nytt pÄ omrÄdet inom kontrollordning och provningsomrÄden har Finland och USA studerats.

I denna uppsats utreder jag hur instÀllningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och instÀllningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utlÀndskbakgrund under Ären 2003 till 2005. Uppsatsen syftar Àven till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, dÀr debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och dÀr man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger pÄ en hermeneutisk metod och med hjÀlp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas instÀllningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nÄtt mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att instÀllningen för ett förbud mot slöja i skolorna var vÀldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ÀndÄ under tidsperioden att Àndras genom en ny diskrimineringslag..

Examensarbetet handlar om en jÀmförelse av Sveriges och Tysklands skolsystem pÄ gymnasienivÄ. Syftet Àr, att utifrÄn ett lÀrarperspektiv analysera hur de tvÄ olika skolsystemen pÄverkar undervisning i Àmnet biologi. JÀmförelsen Àr baserad pÄ bÄda lÀndernas styrdokument samt informationsmaterial som finns allmÀnt tillgÀnglig pÄ myndigheternas informationsplattformer och stöds med lÀrarintervjuer som genomfördes i gymnasieskolor i Sverige och i Tyskland. Den största skillnaden Àr att Tyskland har ett centralstyrt utbildningssystem dÀr ansvaret ligger pÄ delstaternas regering medan ansvaret för utbildningen i Sverige ligger pÄ varje enskild kommun. En stor skillnad finns i bÄda lÀndernas slutexamen. Det tyska ?Abitur? som ger högskolebehörighet Àr ett helhetsbetyg av alla kurser som ingÄr i antagningskraven under de sista tvÄ Ären och prestanda i slutexamen.

Projektets fokus var att anpassa en armatur (frÄn LUXO Sverige AB) till den nya LED­tekniken (Ljusemitterande dioder). Under processens gÄng utvecklades olika funktioner för att öka armaturens flexibilitet i placering och ljusstyrning.TvÄ koncept togs fram, en vÀggarmatur och en bordsarmatur, bÄda med teleskopfunktion och flexibelt stÀllbar arm. Armaturen kan placeras pÄ nattduksbordet och har Luxos stilrena drag dÀr formen följer funktionen med dekorativa detaljer.Dessutom finns ovanliga funktioner i belysningssammanhang som exempelvis en USB-kontakt. Resultatet av projektet blev en sÀngarmatur som har goda utsikter att bli den första SvanenmÀrkta belysningsarmaturen i Sverige..

Kina Àr idag en av vÀrldens ledande ekonomier och placerar sig pÄ andra plats gÀllande landets BNP. Under de senaste Ären har tillvÀxten av Kinas turistnÀring ökat i en snabb takt. En av de bidragande faktorerna bakom detta Àr att regler och grÀnser har luckrats upp och ger kineserna möjlighet att besöka allt fler destinationer vÀrlden över. FrÄn Är 2000 till 2012 har Kinas utrikesturism ökat frÄn 10 miljoner resor till 83 miljoner. Med sin stadiga Ärliga befolkningstillvÀxt berÀknar UNWTO, United Nations World Tourism Organization, att 100 miljoner kineser kommer att resa redan innan Är 2015.

Ma?nniskor har de senaste a?rhundradena bidragit till o?kade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatfo?ra?ndring som idag upplevs. Jordbruket sta?r fo?r en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen o?kar sa?tts ytterligare press pa? jordbruket att kunna fo?rse denna befolkningso?kning med livsmedel. Samtidigt o?kar detta a?ven pressen pa? miljo?n.

Kreditderivat Àr ett finansiellt instrument som upplevt en explosiv utveckling pÄ stora finansiella marknader som exempelvis de i USA och England. Dock har denna massiva utveckling, relativt sett, uteblivit pÄ den svenska finansmarknaden. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar anvÀndandet av kreditderivat i Sverige. BÄde positiva och negativa faktorer avhandlas pÄ ett objektivt sÀtt med relevanta kÀllor av olika slag. Fokus ligger pÄ grundformen av kreditderivat, Credit Default Swaps.

Den produktiva skogsarealen i Sverige som Àr grandominerad utgörs av 9,5 miljoner ha(Skogsstyrelsen 2011). Varav knappt 0,2 miljoner ha stÄr pÄ torr mark (personlig kommunikation Göran KÀmpe, 2015). Problematiken i södra Sverige Àr att gran planteras pÄ allt för torra marker, eftersom att tall anses för osÀkert pga av betestrycket av vilt. I undersökningen utreds om och nÀr tillvÀxten avtar för granen pÄ torrare marker i sydöstra Sverige med hjÀlp av bestÀmning av stÄndortsindex (SI).  HöjdtillvÀxten har, med hjÀlp av borrning/kapning pÄ olika trÀdhöjder, rekonstruerats i granbestÄnd för en hel omloppstid. Detta har utförts pÄ tvÄ olika lokaler dÀr tall hade varit det naturliga valet och dÀr granen bedöms lida av vattenbrist. FokusomrÄdet Àr ifall höjdtillvÀxten och SI avtar för granen pÄ tall/torra marker under omloppstiden, som kan ses som en indikation pÄ granknytning.Resultatet visar att granbestÄnden har ett betydligt högre stÄndortindex i ungskogsfasen jÀmfört med nÀr bestÄndet Àr Àldre.

Syftet med uppsatsen Àr att den ska bli ett underlag för norrlÀndska företag som vill stÀrka sitt varumÀrke i bÄde norra och södra Sverige med en norrlÀndskt prÀglad visuell identitet. Ett företag eller en organisation kan med en visuell identitet utrycka sig grafiskt pÄ samma sÀtt varje gÄng för att bygga upp en visuell igenkÀnning. Alla företag har en visuell identitet oavsett om de medvetet byggt upp den eller om de inte bryr sig. 15 respondenter i södra och norra Sverige har deltagit i en halvstrukturerad intervju bestÄende av ett frÄgeformulÀr och en visuell undersökning för att uppfylla uppsatsens syfte. Resultatet visar bÄde likheter och skillnader mellan sörlÀnningens och norrlÀnningens bild av Norrland.

Idén att beskatta marknader har funnits i decennier och mÄlen Àr desamma i dag som de var för 80 Är sedan. NÀmligen att:? Harmonisera existerande regleringar genom minska antalet nationella beskattningsmetoder,? Stabilisera marknader genom att minska volatiliten och? FÄ in intÀkterSkatte intÀkterna ska sedan anvÀndas till att finansiera nÄgot annat som man önskar att finansiera i samhÀllet.Den hÀr uppsatsen undersöker hur skatten kan komma att pÄverka Sverige och presenterar bland annat att skatten som elva lÀnder i EU kommer att införa frÄn och med januari 2014 kommer inte bara att pÄverka de elva lÀnder, utan Àven övriga lÀnder inom EU som ocksÄ kommer att fÄ ökade kostnader, trots att de inte tÀnker implementera skatten. För Sveriges del riskerar skatten att pÄverkar vÄra pensioner, hur vi investerar, var vi investerar med mera..

Bakgrund: FörÀldrars upplevelser av att bli förÀlder Àr olika, eftersom ett nyfött barn medför en stor omstÀllning i deras liv. Majoriteten av barnfamiljerna i Sverige besöker barnhÀlsovÄrden under barnets första levnadsÄr. Syfte: Syftet var att belysa hur förÀldrar i Sverige upplevde omvÄrdnad inom barnhÀlsovÄrden under barnets första levnadsÄr. Metod: En litteraturstudie gjordes som baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar frÄn Sverige. Resultat Det var tre omrÄden inom omvÄrdnaden pÄ BHV framstod som viktiga för förÀldrarna.

Min studie har haft sin utgÄngspunkt i att undersöka vilket förhÄllande idrottsutövarna, svenska samhÀllet samt idrottsintressenter hade till doping, under 70-talet, innan dopingdebatten och dopingmotstÄndet kom igÄng pÄ allvar. Jag har som syfte med min studie att belysa attitydförÀndringen till doping som skedde under detta decennium i Sverige. Studieresultatet Àr grundat pÄ de intervjuer som jag utfört samt den litteraturstudie som ligger till grund för min kunskapsbakgrund. Eftersom mina intervjupersoner var utspridda runt om i Sverige valde jag att göra telefonintervjuer. För att fÄ ett brett svarsresultat valde jag att intervjua en före detta idrottsutövare, en idrottsfilosof, en idrottskrönikör samt en aktiv verksamhetsperson vid antidopingrörelsen.

Under Äret 2006 exporterades krigsmateriel frÄn Sverige för nÀrmare 10,4 miljarder kronor. MottagarlÀnder av krigsmateriel frÄn Sverige under det Äret var bland annat Sydafrika, Pakistan och USA.Detta kan ses pÄ olika sÀtt. Vissa ser pÄ detta som ett sÀtt att bland annat höja Sveriges teknologiska status. Detta, menar dem, bidrar sÄledes till att frÀmja en framtida sÀkerhet för Sverige, vilket Àr en av huvudriktlinjerna för svensk krigsmaterielexport. Andra aktörer, Ä andra sidan, ifrÄgasÀtter det moraliska i att samarbeta med lÀnder vilka befinner sig i en eller flera vÀpnade konflikter, vilket strider mot en annan av dessa riktlinjer för denna exportform.