Sökresultat:
1808 Uppsatser om Ungdomars välmående - Sida 3 av 121
Bedömning av hjärtpåverkan hos patienter med cytostatikabehandling : Global strain och ejektionsfraktion för vänster kammare som metoder att bedöma hjärtpåverkan hos patienter som behandlas med hjärttoxisk cancerbehandling
Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.
Våldet i tv och datorspel: kan enkäter och värderingsövningar förändra ungdomars inställning till våldet i tv/datorspel?
Syftet med vårt förändringsarbete var att se om vi kunde förändra ungdomars inställning till våld i tv-spel. Under sju veckor genomfördes arbetet i en årskurs sju på en skola i en Norrlands kommun. Vi valde detta ämne därför att tv-spel intresserar oss väldigt mycket och dels för att det inte forskats så mycket om ungdomars påverkan så mycket. Vi valde att med en attitydmätning och en enkät försöka åstadkomma en förändring hos ungdomarnas inställning. Vi använde oss av samma enkät och attitydmätning vid två tillfällen, en i början och en i slutet, för att se om det blivit någon förändring.
Skola, livsstil och ungdomsbrottslighet - En självdeklarationsundersökning som behandlar samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, livsstilsrisk och deras brottslighet.
Skolan är en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller då naturligt att denna kommer ha en stor inverkan på ungdomars liv. Denna självdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras brottslighet. Vilka faktorer är det som påverkar en individs brottslighet, är det de sociala banden till skolan eller är det deras livsstilsrisk? Om båda är av betydelse, vilken av faktorerna är då avgörande i förklaringen till ungdomsbrottslighet? Vi fann att både livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse.
Vad kan skolan göra för att förbättra ungdomars kost och hälsovanor?
Vad kan skolan göra för att förbättra ungdomars kost och hälsovanor? Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka ungdomars kost och hälsovanor som underlag för vad skolan kan och bör göra för att stimulera och motivera ungdomar till bättre kosthållning. För att nå syftet har jag använt metoden enkätundersökning och intervjuer. I undersökningen har 40 elever från IV-programmet ingått. Litteraturen som presenteras belyser kunskap och lärande om skolans roll till att förbättra ungdomars kost och hälsovanor.
Vänskap : En uppsats om ungdomars vänskapsrelationer
Den här uppsatsen vill synliggöra att vänskap är en viktig del i ungdomars vardag i skolan. Uppsatsen är baserad på intervjuer och visar hur ungdomar uppfattar sina vänskapsrelationer.Nyckelord: Vänskap, relationer och ungdomar..
En attitydundersökning om ungdomars syn på mäns våld mot kvinnor : kan man förebygga mäns våld mot kvinnor?
Uppsatsen syftar till att kartlägga, beskriva och diskutera ungdomars attityd kring mäns våld i hemmet. Följande frågeställningar är aktuella för denna studie:· Undersöka ungdomars attityder kring mäns våld mot kvinnor med hjälp av en enkät· Undersöka om det finns skillnader mellan könen· Redogöra problemets omfattning och beskriva teoretiska förklaringsmodeller· Vad kan man göra för att förebygga mäns våld mot kvinnor(utdrag ur uppsatsens "Syfte och frågeställningar").
Gymnasieungdomars syn på sin hälsa : en systematisk litteraturstudie
Ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer som den psykiska hälsan, övervikt, ätstörningar och självförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan är andra faktorer för att ungdomarna ska må psykiskt bra. För att kunna vägleda ungdomar på gymnasiet är det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn på sin hälsa och vad de tycker är viktigt för att de ska må bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hälsan. En systematisk litteraturstudie gjordes då den ger en bild av forskningsläget just nu.
Segregation föder segregation : En studie av hur boendesegregationen inverkar på ungdomars utbildningsmöjligheter
Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har på ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjälp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen är en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. Bostadsområdets vuxna är viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i närmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.
Hur unga flickor i åldrarna 12-19 årpåverkas psykiskt av media, i förhållande till sina kroppar : En litteraturstudie
Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.
Poliklinisering och dess samband med cytostatikarelaterat fo?rdro?jt illama?ende och kra?kningar hos patienter som genomga?tt autolog stamcellstransplantation
Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.
Ungdomars attityder gentemot främlingsfientlighet: ett försök att genom värderingsövningar medvetandegöra ungdomars attityder gentemot främlingsfientlighet
Syftet med vårt förändringsarbete var att genom värderingsövningar medvetandegöra ungdomars attityder gentemot främlingsfientlighet. Under vår utbildningstid har vi kunnat observera en bristande förståelse hos ungdomar för andra kulturer och en rädsla för det främmande. Skolverket, (1995) menar att främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Med stöd av detta har vi gjort ett förändringsarbete med en ungdomsgrupp i en förening inom Skellefteå kommun. Vi hade sju lektionstillfällen till vårt förfogande där vi arbetade med pedagogiska värderingsövningar och gruppdiskussioner för att få till stånd ett förändringsarbete.
Ungdomars attityder till homosexuella brottsoffer
I undersökningen om ungdomars attityder mot homosexuella ochheterosexuella brottsoffer utfördes ett experiment där 151 deltagare fick svara på en enkät. Det fanns fyra olika versioner av enkäter där brottsoffret varierade mellan hetero- och homosexuell man men även orten där brottet tog plats varierade mellan liten ort och stor stad. Resultatet visade ingen skillnad i ungdomars empati beroende på brottsoffrets sexuella läggning, dock visade det sig att unga kvinnor har något mer empati än unga män. Resultatet gav inte heller någon skillnad i ungdomars empati beroende på ort. Dock upptäcktes en interaktionseffekt i empati mellan ort och sexualitet som visade att om brottet tog plats i Stockholm kände deltagarna mer empati för en homosexuell man än en heterosexuell man samt att empatin blev motsatt i en liten ort.
Koffeinsupplementering inom ishockey - en dubbelblind, randomiserad kors?verstudie p? manliga elitjuniorspelare
Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka huruvida ett koffeinintag (3 mg/kg
kroppsvikt), intaget 30?90 minuter f?re prestationstest, p?verkar prestationsf?rm?gan
hos manliga elithockeyjuniorer i ?ldrarna 16?19 ?r.
Metod: Studien genomf?rdes som en dubbelblind, randomiserad och motbalanserad
kors?verstudie med totalt 22 manliga elitjuniorer mellan ?ldrarna 16?19 ?r. Deltagarna
exponerades f?r b?de koffein och placebo vid olika tillf?llen, och prestationen m?ttes
via st?ende l?ngdhopp. Upplevda biverkningar unders?ktes ocks? med hj?lp av enk?ter.
Resultat: Resultatet visade ingen statistiskt signifikant skillnad i hoppl?ngd mellan koffein
(254,75 cm) och placebo (254,75 cm).
Förvärv i samband med aktieöverlåtelser : En utredning av avdragsrätten för ingående mervärdesskatt
Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.
Ungdomars identitet genom chatspråk
Abstrakt
Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatspråk (The Identity of Youth through
the Language of Chat) Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola
Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och på vilket sätt
chatspråk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet är att beskriva
ungdomsperioden och ge en syn på hur chatt formar den nutida ungdomens identitet.
Dessutom syftar arbetet till att bidra till föräldrars och vuxnas medvetenhet om en sådan
ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förståelse för ungdomarna, acceptera deras
beteende och språk och vara ett stöd. Arbetet har utgått ifrån följande frågor: Vad kan en
identitetssökandeprocess bland ungdomar innebära? På vilket sätt kan chatt och chatspråk
forma ungdomars identitet? De metoder som använts för att få svar på frågeställningarna har
varit att intervjua ungdomar om chatt och chatspråk och att göra en undersökning av utdragen
ur chatt av de intervjuade ungdomarna.