Studien handlar om arbetsförmedlarnas uppfattning om det omtalade fas 3, där långtidsarbetslösa tvingas ut i sysselsättning mot en låg ersättning, och dess deltagare. Då det är påtagligt svårare för äldre att ta sig ur fas 3 har det legat i mitt intresse att fokusera på deltagare över 55. Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsförmedlingen hanterar och arbetar med personer över 55. Syftet har också varit att studera vilka uppfattningar de har om gruppen som helhet, deras villkor, psykiska välbefinnande och motivation. Frågeställningarna som är tre till antalet har blivit utformade för att besvarade uppnå syftet.

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, skildra och tolka högstadieungdomarnas uppfattningar om sig själva (sin identitet) och hur de ser på varandra utifrån etnicitet, samt titta närmare på ungdomars umgänge i de mångkulturella sammanhang som fritidsgården Mixgården utgör. De frågeställningar som vi haft och som fått genomsyra hela uppsatsen är: På vilket sätt påverkar etnicitet ungdomars val av umgänge, i ett mångkulturellt område som Hammarkullen? Hur upplever ungdomar i en mångkulturell omgivning, såsom Hammarkullen, sin identitet? Hur arbetar Mixgården för att ungdomar skall lära känna och känna gemenskap med ungdomar som har annan etnisk bakgrund än de själva? Metoden som vi använt oss av är kvalitativ. Vi har genomfört två fokusgrupper med fyra ungdomar i vardera, en intervju där två ungdomar deltog och slutligen tre enskilda intervjuer. Vi har använt oss av den så kallade abduktiva metoden som innebär att vi har varvat teori med empiri och utgått både ifrån teorier och varit öppna för att empirin kan leda till nya förklaringar.

Denna studie ämnar kartlägga uppfattningar i en gymnasieskolas första och tredje årsklass med avseende på talutrymmet i klassrummet. Frågeställningarna lyder: 1) Anser eleverna att det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars talutrymme? 2) Finns det någon skillnad mellan hur flickor och pojkar uppfattar sitt talutrymme? och 3) Finns det någon skillnad mellan åldersgrupperna (1:a och 3:e året)? Metoden som används för att besvara frågeställningarna är elevenkäter som består av 14 frågor. I enkäten deltar 47 elever; 26 elever från årskurs 1 (13 pojkar och 13 flickor) och 21 elever från årskurs 3 (10 pojkar och 11 flickor). Resultatet av studien är att det finns skillnad mellan könens uppfattning kring flickors och pojkars talutrymme med avseende på att flickor anser att flickor oftast pratar i klassrummet medan pojkarna inte anser att flickor oftast pratar i klassrummet.

Denna uppsats är en actor-network-theory studie av ungdomars matvanor. Syftet med uppsatsen är att försöka förstå och undersöka hur ungdomarna förhåller sig till och skapar sina matvanor när de flyttar hemifrån. Jag har genom att titta på hur vanor bevaras, förändras och förnyas velat se hur ungdomar skapar sig en egen matidentitet och vilka/vad som är aktörer i denna identitet. En identitet som är en kombination av gamla erfarenheter och nya kunskaper. Jag använder mig av aktör- nätverks-teori som metod och teori för att beskriva fältet och analysera det.

 Syfte: Den bakomliggande tanken med vår uppsats är att belysa tjänstekvalitet från ett kund- och medarbetarperspektiv. Vi ville dels undersöka medarbetarnas uppfattning om det egna företagets tjänstekvalitet och dels kundernas uppfattning av och förväntningar på företagets tjänstekvalitet. En annan aspekt som undersöks är hur kundrelationens längd påverkar den kundupplevda tjänstekvaliteten.Metod: Både sekundär- och primärdata har använts i uppsatsen. Vi har genomfört en litteraturstudie för att söka kunskap inom området tjänster och tjänstekvalitet. Därefter genomförde vi en förstudie i form av interjuver med befintliga kunder till företaget och slutligen gjorde vi en kvantitativ undersökning.

Tomat är en viktig produktgrupp och en basvara i mångas hem. I dagsläget är marknadsandelen för de inhemskt odlade tomaterna liten. I denna kandidatuppsats utfördes två olika enkätundersökningar. En riktad till handlare och en till konsumenter. Syftet var att hitta likheter och skillnader mellan handlarnas och konsumenternas uppfattning av delar som rör den svenska tomatmarknaden.

Av Sydskånska gymnasieförbundet fick vi uppdraget att utföra djupintervjuer med gymnasieelever som gjort sena omval. Syftet med undersökningen var att se om, och eventuellt hur, man kan minska omval. Vårt arbete är en del av en större undersökning beträffande omval som förbundet utreder. Frågan de ställer sig är vad skolan kan göra för att minska omval. Tio kvalitativa intervjuer med elever, som av olika anledningar hamnat på för dem fel gymnasieprogram och som valt ett nytt program ett år senare, ligger till grund för arbetet. För att öka förståelsen för ungdomars valsituation har vi tittat lite närmare på omvärldsoch samhällsförändringar liksom på undersökningar om hur ungdomar tänker och agerar i valet.

Syfte och problemområde: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka gymnasieelevers förhållningssätt till alkohol. Vi vill även undersöka hur klasstillhörighet och kamratgrupper påverkar enskilda individer i sitt alkoholbruk. Metod och material: Vi har använt oss av en kvantitativ metod och lämnat ut 100 enkäter på en gymnasieskola i Skövde. Vi har studerat tidigare forskning inom området, i form av avhandlingar, propositioner, vetenskapliga artiklar och rapporter samt litteratur. Vi använder oss av tre begrepp utifrån socialpsykologisk teori (social identitet, roll och grupp) för att förstå och förklara resultatet av vår studie.Resultat: Vårt övergripande resultat är att gymnasieungdomar i stor utsträckning dricker alkohol.

Klamydia är en av flera sexuellt överförbara sjukdomar som ingår i Smittskyddslagen och kan behandlas om man upptäcker den, annars finns risk för infertilitet. Klamydiainfektionen ökar i dagens samhälle och ungdomar mellan 15-24 år är en speciellt utsatt riskgrupp. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken kunskap ungdomar uttrycker att de har om klamydiainfektion och hur de hanterar denna för att undvika smitta. Författarna har valt en kvalitativ ansats som grund och gjorde enskilda intervjuer med 12 ungdomar, varav sju killar och fem tjejer i åldern 15-19 år. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån innehållsanalys.

Under de senare åren har intresset att betrakta äldre musik på ett stiltroget sätt ökat. Detta intresse har medfört att man nu lägger allt större vikt vid kunskap om tiden då musiken skrevs, för att förstå denna musik på ett djupare plan. Forskningen kring detta har försvårats genom att de källor man har från tiden, ofta säger emot varandra. Detta gör det svårt att avgöra vad i källorna som man egentligen kan påstå är en avbild av en tradition eller vad som är en mans egen uppfattning och tolkning av samtidens musiktradition. Genom detta arbete har jag närmat mig denna problematik genom att jämföra tre viktiga spelböcker från 1750-talet för att på så sätt få fram vilka olikheter och gemensamma nämnare dessa böcker har.

Studiens syfte var att undersöka personalens attityder kring placerade ungdomars delaktighet i behandling på SiS ungdomshem Bärby. Undersökningen grundas på fem intervjuer med behandlingsassistenter på de tre avdelningar inom institutionen som erbjuder behandling. Utifrån tre frågeställningar har jag sökt att undersöka dessa attityder, eventuella förändringar i dessa över tid samt hur personalen uppfattar yrkesrollens dubbla funktion varpå resultatet analyseras utifrån Harts teorier kring ungas deltagande samt Goffmans beskrivningar av den totala institutionen. Resultatet visar på att behandlingsassistenterna ser ungdomarnas delaktighet och inflytande under placeringen som helt avgörande faktorer för behandlingsresultatet, samtidigt som ett antal hinder för delaktighet beskrivs; främst i arbetet med behandlingsplaner och i kontakten med Socialtjänsten. Den dubbla yrkesrollen bekräftas i resultatet, och informanterna beskriver både vikten av att företräda ungdomarna och hjälpa dem att få fram egna resurser, samtidigt som man fyller en bevakande och gränssättande funktion.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera hur ungdomar använder sig av Lunarstorm som en del av sin vardag, och hur de med hjälp av detta community skapar en egen identitet. Uppsatsens frågeställning är: Vilken roll spelar Lunarstorm i ungdomars identitetsskapande? Uppsatsens tidigare forskning är indelad i personers livsstil och kapital, socialisation och identitet. Under identitet presenteras Katarina Skantze Mansnerús D-uppsats ?Identitet - stora tänkares tankar om skapandet av en identitet?.

I denna uppsats har jag valt att undersöka fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsundervisningen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på dessa fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsämnet samt deras åsikter om de metoder (tillvägagångssätt) som deras lärare använder i undervisningen. Detta ligger i mitt intresse som blivande religionskunskapslärare. I undersökningen användes en kvalitativ forskningsmetod med djupintervjuer som grund. Resultatet av studien är att eleverna upplever religionskunskapsundervisningen som intressant, rolig samt lärorik.

Att bli kallad till en screening kan uppfattas som ett hot eller en trygghet för kvinnorna. Hur kvinnan uppfattar sin situation kan bero på den kunskap hon har angående screening. Syftet med studien var att beskriva kvinnors uppfattning av screening såsom gynekologisk hälsokontroll och mammografi. Studien har genomförts som en litteraturstudie med hjälp av Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Det är inte alltid så att screeningen mynnar i ett entydigt negativt svar eller ett svar som tyder på cancer.

Detta examensarbete handlar om hur man kan förbättra elevers lärande i dagens skola genom att förankra undervisningen i deras värld. Elevernas erfarenheter av mediekulturen och populärkulturen kan användas i undervisningen för att skapa välbehövlig upprepning i vilken eleverna ges möjlighet till reflektion. Populärkulturen och mediekulturen hjälper också till att fånga deras intresse och kreativitet i undervisningssituationer.Min frågeställning är vilken plats ungdomars intresse och intressen har i skolans undervisning? Hur ser skolan ut idag och hur kan man utveckla skolan? Uppsatsen behandlar frågeställningen genom en analys av läget i dagens skola. Analysen är till största del är baserad på intervjuer gjorda med elever och lärare på Gångsätra gymnasium.