Studiens syfte har varit att undersöka tonårstjejers syn på och konstruktion av genus och sexualitet och huruvida de anser att det finns samband mellan genus, sexualitet, jämställdhet och feminism. Fokus har legat på sexuellt handlingsutrymmer, förhållandet mellan kärlek och sexuella handlingar, på vilket sätt utseende och klädstil kopplas till kön och sexualitet, syn på hetero-, homo-, och bisexualitet samt tonårstjejernas grad av feministisk medvetenhet.Studien har byggts på kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt sju tonårstjejer mellan 15-20 år. Studien gör en postmodernistisk feministisk ansats och utgår i sin analys ifrån Yvonne Hirdmans och Judith Butlers teoribildning om genus, kön och sexualitet. Det blir genom studien tydligt hur de studerade tonårstjejerna förhåller sig till olika genusnormer kring hur en normal tjej bör vara, se ut och uttrycka sin sexualitet..

Sexualitet är en del av omvårdnad som ofta glöms bort. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med stomi upplever sin sexualitet. I begreppet sexualitet har vi inkluderat socialt liv, kroppsbild och självkänsla eftersom dessa har en inverkan på sexualiteten. I studien analyserades åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att känna sig oattraktiv, att rädsla och oro begränsar samlivet och att behöva stöd och acceptans från partnern.

Ämnet för examensarbetet är barns sexualitet och hur förskollärare förhåller sig till detta i sin profession. Syftet med arbetet är att synliggöra och diskutera problematiken kring förskolans förhållningssätt till barns sexualitet. Detta genom att undersöka hur enskilda förskollärare och arbetslag arbetar och diskuterar kring barns sexualitet. Genom detta förväntas vi få en uppfattning om det förhållningsätt som råder på de två förskolorna. Metoden som valdes var kvalitativa forskningsintervjuer.

Efter att ha tagit del av tidigare undersökningar på hur sexualitet gestaltas i både undervisning och läromedel inom och utanför Sverige, genomförde jag en pilotstudie på ett tidigt stadium. Pilotstudiens syfte var att studera hur sexualitet gestaltades i en lärobok på den svenska gymnasieskolan inom ämnet religionskunskap. Pilotstudien bekräftade den tidigare forskningen på området gällande hur sexualitet gestaltas i läromedel. Det handlade om att sexualitet ofta beskrivs utifrån heteronormativa föreställningar.Det medförde att jag valde att utgå från queerteorins heteronormativitet i undersökningen av hur sexualitet gestaltas i läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. I den här undersökningen har jag kunnat fastslå att tre utvalda läroböcker i religionskunskap skrivna utifrån den senaste läroplanen, Gy11 (Svenska gymnasieskolans läroplan), fortfarande beskriver sexualitet utifrån heterosexuella föreställningar.Pilotstudien och resultatet från den här undersökningen visade att läroböcker framställer sexualitet utifrån heteronormativa föreställningar.

Sexualitet kan uppfattas som obekvämt och därmed undviks det ofta att prata om det inom vård och omvårdnad. Gynekologisk cancer kan ha en stark på-verkan på kvinnors sexualitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av sexualitet vid gynekologisk cancer. En litteratursökning genomfördes och 15 vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i sex kategorier: Oro och rädsla för samlagssmärta; förändrad kroppsuppfattning och förlust av kvinnlighet; oro och sorg över risken att vara infertil; försämrade parrelationer eller oro över framtida parrelationer; oförändrad eller stärkt relation samt lättnad över att vara besvärsfri.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i fråga om att arbeta med värderingar och motverka diskriminering i samhället. Skolan arbetar med likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola där alla behandlas med respekt och på lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta på faktorer som genus och etnicitet än sexualitet, vilket är en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet är att undersöka hur lärare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta påverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjälp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lärarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kärlek.

Vår studie vill belysa de tankar och funderingar kring sex och sexualitet som kan finnas hos ungdomar idag. Då sex och sexualitet i många fall anses känsligt att prata om så är detta något intressant att studera. Studien syftar till att få en förståelse för vad/vem som påverkar ungdomarna och vad som skapar normen runt tjejer respektive killar vad gäller sex och sexualitet samt var den huvudsakliga informationen runt ämnet finns att hämta. Metoden vi valde att använda oss utav var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra respondenter varav alla befann sig mellan åldrarna 18-20år. Resultaten visar att synen på sex och sexualitet var ganska likartade hos respondenterna.

Syftet med studien var att förstå hur flickor 15-21 år födda med analatresi upplever sin kropp och sexualitet. Studien har en kvalitativ ansats och empirin bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. De centrala frågorna i studien är att undersöka om flickors sexualitet och kroppsuppfattning påverkas av att de är födda med analatresi. Studien undersöker också om flickorna uppfattar att föräldrarnas omvårdnad och omhändertagande påverkar deras upplevelse av sin sexualitet och kroppsuppfattning. Slutligen undersöker studien om psykologiskt stöd bör erbjudas under barndomen eller tonåren och i så fall vilken typ av stöd som efterfrågas.

Syftet med studien var att förstå hur flickor 15-21 år födda med analatresi upplever sin kropp och sexualitet. Studien har en kvalitativ ansats och empirin bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. De centrala frågorna i studien är att undersöka om flickors sexualitet och kroppsuppfattning påverkas av att de är födda med analatresi. Studien undersöker också om flickorna uppfattar att föräldrarnas omvårdnad och omhändertagande påverkar deras upplevelse av sin sexualitet och kroppsuppfattning. Slutligen undersöker studien om psykologiskt stöd bör erbjudas under barndomen eller tonåren och i så fall vilken typ av stöd som efterfrågas.

Äldre och sexualitet har både inom vården och i samhället varit ett tabubelagt område med många fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro också psykosociala aspekter som känslor, attityder och relationer. Sexuella känslor och behov finns med genom hela livet och många äldre är sexuellt aktiva långt upp i åren. Syftet med studien är att beskriva några äldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod.

Tidigare studier har visat att sjuksköterskor inte diskuterar sexualitet med sina patienter, trots att behovet finns. Syftet med denna studie var att beskriva attityder hos sjuksköterskor på hjärtintensivavdelningar gällande samtal om sexualitet med hjärtpatienter och undersöka skillnader mellan ett universitetssjukhus och ett länsdelssjukhus samt undersöka samband i attityder för respektive avdelning. Data samlades in med den svenska versionen av instrumentet Sexuality Attitudes and Belifes Survey (SABS). Sextiofem enkäter delades ut, varav 34 besvarades. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna från båda sjukhusen var positivt inställda till samtal om sexualitet med patienterna.

En undersökning av den amerikanska feminist- och befrielseteologen Carter Heywards syn på andlighet och sexualitet. Undersökningen visar att Heyward med utgångspunkt i en relationell teologi ser både andlighet och sexualitet som lika viktiga aspekter av en autentiskt ömsesidig relation mellan människor..

Sexualitet är ett komplext och mångdimensionellt område som inte är alldeles lätt att bemöta. Det är många sjukdomar, funktionsnedsättningar och läkemedelsbehandlingar som påverkar patienters sexualitet. En av sjuksköterskans uppgift i omvårdnad är att ge information och rådgivning.Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan hämma sjuksköterskan att samtala med patienter om sexualitet. Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick från Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att få fram de elva artiklarna som ingick i studien.

I den palliativa omvårdnaden är målet att bevara eller förbättra patientens livskvalité. Sexualitet och intimitet är grundläggande behov för människan och något som bör ingå i den palliativa vården för att kunna bevara den holistiska synen på människan. Syftet med denna litteraturstudie var att utforska hur sexualitet och intimitet beskrevs av patienter, partners och personal i samband med palliativ vård. Tio vetenskapliga studier har analyserats utifrån tre frågeställningar med hjälp av en innehållsanalys. Övergripande visade resultatet att sexualitet och intimitet var fortsatt viktigt för patienter och partners men att dess betydelse och uttryck förändrades.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur personal på socialterapeutiska LSS-elevhem förhållersig till rådande diskurser för genus och sexualitet. Materialet består av tre djupintervjuer medpersonal från socialterapeutiska LSS-elevhem. Informanterna har i intervjuerna utgått från trescenarier på temana sex, sexualitet och genus. Undersökningen har gjorts med endiskursanalytisk ingång och genom ett crip- och queerteoretiskt perspektiv. Resultatet avundersökningen visar på att det finns en utbredd heteronormativ syn i elevhemmen samt enokunskap om samkönat sex, identitetsuttryck och genuskonstruktioner..