Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sitt bemötande av alkoholpÄverkade ungdomar och sin kunskap om alkoholprevention. Studien belyser Àven pÄverkande faktorer till ungdomars alkoholkonsumtion. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. TvÄ undergrupper identifierades och 16 artiklar granskades sammanlagt. Resultatet visade att sjuksköterskor ansÄg sig vara i behov av mer alkoholrelaterad utbildning för att kunna bemöta patienter pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.

Uppsatsen Ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor Àr en C-uppsats som utförts för att fÄ en uppfattning om ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor i dagens pluralistiska och sekulariserade samhÀlle. Syftet var att fÄ en uppfattning om vad ungdomar anser vara vÀrdefullt i sina liv, dÄ vÄr uppfattning var att religionen tappat betydelse för ungdomar idag. Vi utgick frÄn ungdomarnas förhÄllande till sig sjÀlva, ut mot förhÄllandet till signifikanta andra, för att sedan gÄ vidare och utforska deras förhÄllande till kultur, natur och religion. Vi ville med detta undersöka vad som var mest vÀrdefullt för ungdomarna inom dessa kategorier, för att se om vi med hjÀlp av dessa svar kan bilda oss en uppfattning avungdomars vÀrldsbild och hur de orienterar sig i vÀrlden. Vi samlade in materialet genom en enkÀtundersökning, 97 enkÀter delades ut till ungdomar som gÄr sista Äret pÄgymnasiet.

Denna forskning handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad. Syftet med denna forskning Àr att kartlÀgga barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad och koppla detta till rekommendationer kring fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Rekommendationen innebÀr en halvtimmes fysisk aktivitet per dag i mÄttlig intensitet samt tre tillfÀllen i veckan med högre intensitet. I dagens samhÀlle med alla tekniska innovationer blir befolkningen allt mer stillasittande och dÀrför Àr detta arbetets syfte till för att se hur den fysiska aktivitetsgraden ser ut bland barn och ungdomar i Tyringe. Delar som kommer att behandlas Àr medicinska aspekter pÄ fysisk aktivitet, barn och ungdomars fritidsvanor i Sverige, fysisk aktivitet och Àmnet idrott och hÀlsa samt Tyringes förutsÀttningar för fysisk aktivitet.

Ungdomar belastade med psykosocial problematik Àr nÄgot som berör oss alla. Det Àr av stor betydelse att dessa ungdomar snabbt fÄr det stöd och den hjÀlp de Àr i behov av för att komma till rÀtta med sina problem. Kan inte ungdomars behov tillgodoses finns risken att samhÀllet senare fÄr betala ett högt pris i form av missbruk, kriminalitet och/eller social utslagning. Inte minst fÄr den drabbade sjÀlv betala ett högt pris. Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga arbetet i en öppenvÄrdsverksamhet, MÄlet i Sverige AB/LuleÄ (MÄlet) som arbetar med ungdomar belastade med psykosocial problematik. Genom intervjuer synliggjordes fem ungdomars upplevelser av verkamhetens arbete med sjÀlvkÀnsla, relationer samt yrkesidentitet.

Ungdomar belastade med psykosocial problematik Àr nÄgot som berör oss alla. Det Àr av stor betydelse att dessa ungdomar snabbt fÄr det stöd och den hjÀlp de Àr i behov av för att komma till rÀtta med sina problem. Kan inte ungdomars behov tillgodoses finns risken att samhÀllet senare fÄr betala ett högt pris i form av missbruk, kriminalitet och/eller social utslagning. Inte minst fÄr den drabbade sjÀlv betala ett högt pris. Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga arbetet i en öppenvÄrdsverksamhet, MÄlet i Sverige AB/LuleÄ (MÄlet) som arbetar med ungdomar belastade med psykosocial problematik.

Mot bakgrund av den dagsaktuella debatten om ungdomars svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden, har vi genom en kvalitativ studie undersökt hur ett antal ungdomar reflekterar över sin framtid pÄ denna och studerat deras tankar kring övergÄngen frÄn nuvarande sysselsÀttningssituation till arbete. Antologin innehÄller fem enskilda bidrag, varav tvÄ fokuserar pÄ arbetslösa ungdomar och resterande delar pÄ studerande vid traditionella gymnasieprogram, pÄ fotbollsgymnasium och vid universitet. Studien visar att informanterna upplever att det i samhÀllet finns en norm. Enligt denna skall ungdomars huvudsakliga sysselsÀttning vara arbete eller studier. Samtliga huvudinformanter menar att de vill leva normenligt och sÄledes betraktar de arbete som en viktig del av livet och som en identitetsskapande faktor.

Uppsatsen har till syfte att belysa sydafrikanska ungdomars syn pÄ demokrati och jÀmföra denna med ungas syn pÄ demokrati under 70-talet, nÀr de stod i frÀmsta ledet i kampen mot apartheid. Genom att intervjua ett litet antal ungdomar i Kapstadens förorter har jag fÄtt en aning om hur de tÀnker omkring det nya politiska system som styr Sydafrika idag. Jag har jÀmfört dessa intervjuer med material frÄn litteratur om ungdomars kamp mot apartheid för att försöka se om synen pÄ demokrati förÀndrats nÄgot medan landet gÄtt frÄn apartheid till demokrati. UtifrÄn intervjuerna tycker jag mig kunna se ett missnöje med den demokrati som vuxit fram i Sydafrika efter apartheid. Efter tio Är kan man se att processen har börjat men ocksÄ att det gÄr vÀldigt lÄngsamt, nÄgot som Àr frustrerande nÀr man Àr ung.Under kampen mot apartheid fanns en fiende, den rasistiska vita maktstrukturen, som man med alla medel försökte förgöra.

Studiens syfte var att förstÄ för ungdomar, mellan 17-19 Är, upplevelser av hur de pÄverkas i sitt identitetsskapande. TvÄ frÄgestÀllningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan anvÀnda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhÀlle pÄverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och gÄr pÄ samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus pÄ ungdomars vÀlmÄende.

I Sverige pa?gick under 2013 efterbehandlingsa?tga?rder pa? 1789 fo?rorenade omra?den. Det nationella miljo?ma?let ?giftfri miljo?? har av regeringen angetts som det styrande miljo?- ma?let vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken fo?r fo?rore- ningsspridning i mark fra?n avslutade verksamheter som industrier, va?gar med mera.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland ungdomar Ă€r ett vĂ€xande problem vilket kan jĂ€mföras med en epidemi. Det Ă€r ett samhĂ€llsproblem i bĂ„de Sverige och i övriga vĂ€rlden. Övervikt och fetma hos ungdomar kan ge bĂ„de psykiska och fysiska negativa effekter och kan bero pĂ„ olika orsaker som arv, livsstil och biologiska faktorer. Sjuksköterskan kan komma i kontakt med överviktiga i mĂ„nga olika vĂ„rdsammanhang. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att ha kunskap om hur ungdomar med övervikt eller fetma upplever sin vardag för att kunna bemöta dem pĂ„ ett bra sĂ€tt.

Allvarliga beteendestörningar Àr den vanligaste formen av barn- och ungdomspsykiatriska problem. SocialtjÀnstens uppgift Àr att arbeta för att alla barn och unga ska fÄ vÀxa upp under trygga och goda förhÄllanden. Stora förÀndringar av socialtjÀnstens verksamheter för barn och unga och deras förÀldrar har genomförts och medfört en kraftig utveckling av öppna insatser för barn och unga med beteendemÀssiga problem. Syftet med studien var att fÄ kunskap och förstÄelse för ungdomars tankar kring att omfattas av en dagverksamhet som innefattar bÄde hem, skola och socialtjÀnst. Intervjuer med sju ungdomar ifrÄn tre olika dagverksamheter har genomförts.

INTRODUKTION: Det finns studier som beskriver ungdomars upplevelser av skolhÀlsovÄrd, hÀlsosamtal och ungdomars syn pÄ hÀlsa och ohÀlsa men det saknas studier kring hur ungdomar upplever hÀlsokontrollens praktiska moment vÀgning och mÀtning. För att optimera bemötandet av eleverna inom skolhÀlsovÄrden Àr kunskaper om deras upplevelser av stor betydelse. Föreliggande arbete Àr en forskningsplan.SYFTE: Syftet Àr att beskriva ungdomars upplevelser av hÀlsokontrollen i Ärskurs Ätta med avseende pÄ mÀtning av vikt och lÀngd.METOD: En pilotstudie som bygger pÄ fyra intervjuer har genomförts för att testa metoden. InnehÄllet i intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.RESULTAT: Analysen av intervjuerna resulterade i fem kategorier som beskriver ungdomarnas upplevelser. Dessa kategorier var: oro, förvÀntan, trygghet, glÀdje och bekrÀftelse.KONKLUSION: Pilotstudien visade att det var frÀmst dÄlig lÀngdtillvÀxt som oroade eleverna.

Antologin berör barns och ungdomars identiteter och livsvillkor med utgÄngspunkt i vad de har att berÀtta om sin vardag. I alla studier anvÀnds ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv som kompletteras med olika teorier om mÀnniskors beteenden. Vi utgÄr frÄn mÀnniskans inneboende sociala beteende, det vill sÀga att alla mÀnniskor Àr sociala och skapar mening i livet genom interaktion med andra. VÄra fem studier behandlar skolan, fritidsgÄrden, festen och alkoholen som olika socialisationsarenor dÀr interaktion med andra mÀnniskor sker Àr alkohol en socialiserings arena?.Andreas undersöker ungdomars kunskap om och attityder till droger och skolans möjligheter att förankra ett större motstÄnd till droger.

Psykopati Àr en personlighetsstörning dÀr specifika beteendemönsteringÄr. Man kan hitta psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Detfinns begrÀnsat med forskning gÀllande ungdomar med psykopatiskadrag och okÀnslighet för bestraffning, samt hur förÀldrabeteendenpÄverkas. Syftet med denna studie Àr att undersöka om ungdomarsokÀnslighet för bestraffning medierar lÀnken mellan psykopatiskadrag och förÀldrabeteenden. Studien Àr gjord pÄ tidigare insamladdata frÄn en medelstor stad i Sverige.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.