Syftet med denna studie Àr att undersöka vilket samband förÀldrabeteendena emotionellt stöd och psykologisk kontroll har för svenska ungdomars vÀlmÄende. Deltagarna (n = 76), fördelade pÄ 40 flickor och 36 pojkar, lÀser vid en svensk gymnasieskola dÀr enkÀtundersökningen ocksÄ genomfördes. EnkÀten byggde pÄ fem befintliga mÀtinstrument som avsÄg mÀta emotionellt stöd, psykologisk kontroll, affektivt vÀlbefinnande, livstillfredsstÀllelse och depressiva kÀnslor. EnkÀten utformades sÄ att det skulle vara möjligt att genomföra analyser för respektive kön samt för mammors och pappors förÀldrabeteende var för sig. Resultaten visar pÄ positiva samband mellan förÀldrabeteendet emotionellt stöd och ungdomars affektiva vÀlbefinnande och livstillfredsstÀllelse samt ett negativt samband mellan emotionellt stöd och depressiva kÀnslor.

Studien syftar till att belysa skolkuratorers tolkning och förstÄelse för ungdomars psykiska ohÀlsa samt hur de bemöter dessa ungdomar för att arbeta hÀlsofrÀmjande i pedagogiska möten i skolan. Vidare var syftet att enligt skolkuratorernas tolkning belysa vilken pÄverkan ungdomars mÄende kan ha pÄ deras lÀrande, om det enligt kuratorerna finns nÄgra könsskillnader i ungdomars mÄende samt hur det kan förhÄlla sig till KASAM (kÀnsla av sammanhang). Studiens fokus ligger pÄ kuratorers tolkning av omrÄdet och dÀrför genomsyrar det hermeneutiska perspektivet hela studien. Den teoretiska problematiseringen som anvÀnts Àr Aaron Antonovskys teori KASAM. Undersökningen Àr baserad pÄ fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar pÄ högstadiet eller gymnasiet.

Uppsatsen Ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor Àr en C-uppsats som utförts för att fÄ en uppfattning om ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor i dagens pluralistiska och sekulariserade samhÀlle. Syftet var att fÄ en uppfattning om vad ungdomar anser vara vÀrdefullt i sina liv, dÄ vÄr uppfattning var att religionen tappat betydelse för ungdomar idag. Vi utgick frÄn ungdomarnas förhÄllande till sig sjÀlva, ut mot förhÄllandet till signifikanta andra, för att sedan gÄ vidare och utforska deras förhÄllande till kultur, natur och religion. Vi ville med detta undersöka vad som var mest vÀrdefullt för ungdomarna inom dessa kategorier, för att se om vi med hjÀlp av dessa svar kan bilda oss en uppfattning avungdomars vÀrldsbild och hur de orienterar sig i vÀrlden. Vi samlade in materialet genom en enkÀtundersökning, 97 enkÀter delades ut till ungdomar som gÄr sista Äret pÄgymnasiet.

Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor Àr vad vÄr antologi handlar om. Det vi har studerat Àr hur ungdomar vÀljer att leva i det nutida samhÀllet. I och med de stora valmöjligheterna och mÀnniskors reflexiva förmÄga uppkommer stÀndigt rÀdslan att de val vi gör kanske Àr fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som nÄgot specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla Àr unga kristna i dagens samhÀlle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhÀllet ser pÄ dem, hur anvÀndandet av tekniken har pÄverkat unga mÀnniskor med dess fördelar och nackdelar.

Sociala medier ?r en del av dagens ton?rskultur, d?r Instagram, Snapchat och TikTok ?r de popul?raste apparna bland barn och unga. Forskning visar att anv?ndandet av filter p? sociala medier genererar m?jligheter att (om)f?rhandla sin identitet samt att anv?ndandet kan leda till att unga utvecklar orealistiska kroppsideal. F?r att f? en ?verblick ?ver f?ltet g?rs en strukturerad forsknings?versikt.

Ämnet för den hĂ€r uppsatsen Ă€r AD/HD-diagnostiserade ungdomars subjektiva syn pĂ„ sin identitet och sjĂ€lvbild. Vi ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv fĂ„ en ökad förstĂ„else för dessa ungdomars situation. Enligt Socialstyrelsen (2002) har 2?5 procen av barnen i skolĂ„ldern hyperaktivitetssyndrom med samtidig uppmĂ€rksamhetsstörning, en relativt hög siffra, vilket ger relevans till vĂ„rt valda Ă€mnesomrĂ„de. VĂ„r mĂ„lgrupp för uppsatsen Ă€r för alla som har intresse för Ă€mnet.

Uppsatsen handlar om ungdomars anvĂ€ndande av grovt talsprĂ„k. Varför anvĂ€nder sig ungdomar av grovt talsprĂ„k och nĂ€r gör de det? Vilket Ă€r skolans uppdrag, nĂ€r det gĂ€ller att försöka motverka det grova talsprĂ„ket? Syftet med undersökningen Ă€r att undersöka orsakerna till ungdomars anvĂ€ndande av grovt talsprĂ„k och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans vĂ€rld kan göra och bör tĂ€nka pĂ„ för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till sprĂ„ket kan pĂ„verka ungdomars talsprĂ„k. Även skolans roll som samhĂ€llsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig pĂ„ intervjuer med tolv elever i Ă„r sex och tolv elever i Ă„r nio.

Sverige har den nÀst högsta frekvensen i vÀrlden pÄ barn och ungdomar som drabbas av diabetes typ 1. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie som byggde pÄ sju artiklar. Sökningen genomfördes i Pubmed, Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar. Artiklarna som inkluderades bedömdes till medel eller hög kvalitet enligt en modifierad checklista.

Examensarbetet handlar om döva ungdomars identitet och medias roll under tiden döva ungdomar skapar och formar sin identitet. Undersökningsgruppen Àr döva ungdomar 12-17 Är, flickor och pojkar. Samt media- drama/rörelse lÀrare. FrÄgestÀllnignarna Àr: "Hur skapar och formar döva ungdomar sin identitet? "Vad Àr avgörande för döva ungdomars identitetsskapande? "Vilken roll spelar media för döva ungdomars identitet?" "Vad för slags medieformer anvÀnder döva undomar sig mest av?".

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatsprÄk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och pÄ vilket sÀtt chatsprÄk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva ungdomsperioden och ge en syn pÄ hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till förÀldrars och vuxnas medvetenhet om en sÄdan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förstÄelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och sprÄk och vara ett stöd. Arbetet har utgÄtt ifrÄn följande frÄgor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebÀra? PÄ vilket sÀtt kan chatt och chatsprÄk forma ungdomars identitet? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatsprÄk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

Studien har haft fokus pÄ ungdomars svÄrigheter att komma in pÄ arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förvÀntningar och handlingsutrymme kunde pÄverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda pÄ ungdomars förvÀntningar pÄ sin framtid, samt pÄ vad de har för tilltro till att fÄ hjÀlp med att komma nÀrmre sina mÄl genom tvÄ samverkansprojekt, dÀr de erbjöds olika arbetsmarknadsÄtgÀrder, med mÄlet att ungdomarna skulle gÄ vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrÄn det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av bÄde yttre och inre karaktÀr samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begrÀnsat. Ungdomarna kÀnde att rimliga krav stÀlldes pÄ dem. De var ocksÄ optimistiska inför framtiden och de hoppades pÄ att fÄ ett arbete som var vÀlbetalt, roligt och utvecklande.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur och i hur stor utstrÀckning chattsprÄket pÄverkar ungdomars skriftsprÄk. DÄ chattsprÄket ofta Àr svÄrt att sÀrskilja frÄn ungdomssprÄket behandlas Àven ungdomssprÄkets inverkan pÄ skriftsprÄket. En följdfrÄga Àr om ungdomar har förmÄgan att inse nÀr det Àr viktigt att anvÀnda korrekt standardsprÄk och nÀr det passar att anvÀnda ett mer avslappnat sprÄk.Skrivandet undersöks bÄde i skolan och pÄ chattsprÄkets rÀtta forum, Internet. EnkÀter lÀmnades ut till svensklÀrare som besvarade frÄgor om förekomsten av chattsprÄk och ungdomssprÄk, och ett av Sveriges mest vÀlbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar.

Syftet med mitt arbete handlar om att försöka förÀndra ungdomars attityder och deras kunskaper om droger. För att kunna mÀta deras attityder och kunskaper sÄ anvÀnde jag mig av enkÀter. För att fÄ en förÀndring sÄ anvÀnde jag mig av vÀrderingsövningar. Jag valde att dela ut enkÀterna vid tvÄ tillfÀllen under min sju veckors praktik. Jag valde ungdomarna efter kön och Äldrar.

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatsprÄk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och pÄ vilket sÀtt chatsprÄk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva ungdomsperioden och ge en syn pÄ hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till förÀldrars och vuxnas medvetenhet om en sÄdan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förstÄelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och sprÄk och vara ett stöd. Arbetet har utgÄtt ifrÄn följande frÄgor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebÀra? PÄ vilket sÀtt kan chatt och chatsprÄk forma ungdomars identitet? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatsprÄk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

Vi kommer i denna antologi belysa ungdomars livsvillkor och identitetsskapande i dagens samhÀlle. De olika bidragen har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, dÀr vi utgÄr ifrÄn att vi skapar vÄr identitet i interaktion med andra. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genom observationer och intervjuer har samlat in vÄr empiri. Empirin har sedan analyserats enligt Grundad teori. Den första studien Raised in black beskriver identitetsskapande genom en subkultur, varför man vÀljer att tillhöra en subkultur och varför man vÀljer att lÀmna den bakom sig.