Skolan Àr en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller dÄ naturligt att denna kommer ha en stor inverkan pÄ ungdomars liv. Denna sjÀlvdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras brottslighet. Vilka faktorer Àr det som pÄverkar en individs brottslighet, Àr det de sociala banden till skolan eller Àr det deras livsstilsrisk? Om bÄda Àr av betydelse, vilken av faktorerna Àr dÄ avgörande i förklaringen till ungdomsbrottslighet? Vi fann att bÄde livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse.

Vad kan skolan göra för att förbÀttra ungdomars kost och hÀlsovanor? Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka ungdomars kost och hÀlsovanor som underlag för vad skolan kan och bör göra för att stimulera och motivera ungdomar till bÀttre kosthÄllning. För att nÄ syftet har jag anvÀnt metoden enkÀtundersökning och intervjuer. I undersökningen har 40 elever frÄn IV-programmet ingÄtt. Litteraturen som presenteras belyser kunskap och lÀrande om skolans roll till att förbÀttra ungdomars kost och hÀlsovanor.

Den hÀr uppsatsen vill synliggöra att vÀnskap Àr en viktig del i ungdomars vardag i skolan. Uppsatsen Àr baserad pÄ intervjuer och visar hur ungdomar uppfattar sina vÀnskapsrelationer.Nyckelord: VÀnskap, relationer och ungdomar..

Uppsatsen syftar till att kartlÀgga, beskriva och diskutera ungdomars attityd kring mÀns vÄld i hemmet. Följande frÄgestÀllningar Àr aktuella för denna studie:· Undersöka ungdomars attityder kring mÀns vÄld mot kvinnor med hjÀlp av en enkÀt· Undersöka om det finns skillnader mellan könen· Redogöra problemets omfattning och beskriva teoretiska förklaringsmodeller· Vad kan man göra för att förebygga mÀns vÄld mot kvinnor(utdrag ur uppsatsens "Syfte och frÄgestÀllningar").

TV och Radio Àr tvÄ olika medier med mÄnga skillnader, men ocksÄ mÄnga likheter. De samproduktioner som har gjorts, mellan dessa tvÄ medier, har yttrat sig i antingen stora galor och musikevent, eller i form av tv-dokumenterade radiosÀndningar. I denna rapport har vi önskat ta samarbetet mellan de olika medierna till en ny nivÄ och vi har utvecklat ett Talkshowformat som tillfredsstÀller bÄde en radio- och en TV-publik. Vi har genom en förstudie, med analyser av samsÀndningar och rena radio- och TV-format, kommit fram till en rad nyckelkomponenter som krÀvs för att detta ska fungera. Detta har vi gjort med hjÀlp av kvalitativa publikundersökningar.För att formatet ska fungera krÀvs det att publiken i de bÄda medierna fÄr en sÄ likvÀrdigupplevelse, av innehÄllet, som möjligt.

Ungdomars hÀlsa pÄverkas av olika faktorer som den psykiska hÀlsan, övervikt, Àtstörningar och sjÀlvförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan Àr andra faktorer för att ungdomarna ska mÄ psykiskt bra. För att kunna vÀgleda ungdomar pÄ gymnasiet Àr det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn pÄ sin hÀlsa och vad de tycker Àr viktigt för att de ska mÄ bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hÀlsan. En systematisk litteraturstudie gjordes dÄ den ger en bild av forskningslÀget just nu.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har pÄ ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjÀlp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen Àr en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. BostadsomrÄdets vuxna Àr viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i nÀrmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.

Syftet med vÄrt förÀndringsarbete var att genom vÀrderingsövningar medvetandegöra ungdomars attityder gentemot frÀmlingsfientlighet. Under vÄr utbildningstid har vi kunnat observera en bristande förstÄelse hos ungdomar för andra kulturer och en rÀdsla för det frÀmmande. Skolverket, (1995) menar att frÀmlingsfientlighet och intolerans mÄste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Med stöd av detta har vi gjort ett förÀndringsarbete med en ungdomsgrupp i en förening inom SkellefteÄ kommun. Vi hade sju lektionstillfÀllen till vÄrt förfogande dÀr vi arbetade med pedagogiska vÀrderingsövningar och gruppdiskussioner för att fÄ till stÄnd ett förÀndringsarbete.

Titel: ?Instagram, vÄr scen för framtrÀdande?. En kvalitativ studie i ungdomars instÀllning och anvÀndande av fotoapplikationen InstagramNivÄ: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Hannah OlssonHandledare: Anna EdinDatum: Juni 2014Seminarium: 5/6 2014Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse och insikt i ungdomars anvÀndande av fotoapplikationen Instagram. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor anvÀnder jag mig av nÄgra huvudfrÄgor vilka Àr:Vad finns det fo?r skillnader och likheter mellan tjejer och killars sa?tt att se pa? sin egen anva?ndning av Instagram?Vilka bakomliggande intentioner finns na?r anva?ndarna laddar upp en bild?Vilka bilder och texter Àr okej att publicera och vilka Àr inte det? Varför Àr det sÄ?Vilken roll har Instagrams tva? kontotyper fo?r vad dessa ungdomar va?ljer att publicera?Metod: Kvalitativa intervjuer.

I undersökningen om ungdomars attityder mot homosexuella ochheterosexuella brottsoffer utfördes ett experiment dÀr 151 deltagare fick svara pÄ en enkÀt. Det fanns fyra olika versioner av enkÀter dÀr brottsoffret varierade mellan hetero- och homosexuell man men Àven orten dÀr brottet tog plats varierade mellan liten ort och stor stad. Resultatet visade ingen skillnad i ungdomars empati beroende pÄ brottsoffrets sexuella lÀggning, dock visade det sig att unga kvinnor har nÄgot mer empati Àn unga mÀn. Resultatet gav inte heller nÄgon skillnad i ungdomars empati beroende pÄ ort. Dock upptÀcktes en interaktionseffekt i empati mellan ort och sexualitet som visade att om brottet tog plats i Stockholm kÀnde deltagarna mer empati för en homosexuell man Àn en heterosexuell man samt att empatin blev motsatt i en liten ort.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka hur teater- och dramapedagogiska metoder kan anv?ndas i arbetet mot mobbning i skolmilj?. Genom en systematisk genomg?ng har 18 empiriska studier analyserats f?r att f? en djupare f?rst?else f?r metodanv?ndning, hur olika metoder p?verkar eleverna samt vilka begr?nsningar dessa metoder har i det praktiska arbetet. Resultatet visar att processdrama, forumteater och Creative Drama ?r de vanligast f?rekommande metoderna i det granskade materialet.

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatsprÄk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och pÄ vilket sÀtt chatsprÄk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva ungdomsperioden och ge en syn pÄ hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till förÀldrars och vuxnas medvetenhet om en sÄdan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förstÄelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och sprÄk och vara ett stöd. Arbetet har utgÄtt ifrÄn följande frÄgor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebÀra? PÄ vilket sÀtt kan chatt och chatsprÄk forma ungdomars identitet? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatsprÄk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

MÄnga ungdomar har i dagens samhÀlle hamnat i kriminella banor. Det finns stöd i olika former bland annat institutioner dÀr ungdomarna blir placerade för att med hjÀlp av utbildad personal kunna Äter igen bli accepterade samhÀllsmedlemmar.Syftet med vÄr studie Àr att öka förstÄelsen av omsocialiseringen pÄ de ungdomar som placeras i behandlingshem pÄ grund av kriminalitet, samt ta reda pÄ ifall behandling pÄ institution har bidragit till att ungdomarna blir accepterade i samhÀllet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi genom semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar har försökt fÄ svar pÄ vilken betydelse behandling pÄ intuition har för kriminella ungdomars Äterintegrering i samhÀllet. Vi har analyserat vÄrt material utifrÄn sociologiska teorier för att öka förstÄelsen av ungdomskriminalitet.Resultatet tyder pÄ att ungdomars placering pÄ institutionen inte Àr den ultimata lösningen till Äterintegrering, men respondenterna har oftast upplevt behandlingshemmen som nÄgot positivt dÄ personalen har bidragit till ett nytt sÀtt att tÀnka pÄ.  .

Denna studie belyser hur unga kvinnors attityder och identifikation ser ut till mode- och livsstilsbloggare i Sverige. Bloggar har under det senaste decenniet vuxit och blivit ett stort internetfenomen. Syftet med studien a?r sa?ledes att ta fasta pa? hur bloggla?sarnas blogganva?ndning ser ut samt hur deras fo?rtroende och relation till bloggarna bero?r dem. Detta fo?r att a?ven kunna belysa hur reklamen i bloggarna upplevs av bloggla?sarna.