Our exam paper is about young adults? use of intensifiers in school papers. The theoretical background includes previous research about intensifiers in the Swedish language and above all young adults? use of intensifiers. We have chosen to focus on all intensifying expressions which young adults? use, because we did not want to limit our research material.

Titel: Morgondagens morgontidningar ? en studie om att nå den yngre publikenFörfattare: Klara Andersson och Johan DahlquistUppdragsgivare: Göteborgs-PostenKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (jmg), Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 20112011 2011Handledare: Jenny WiikAntal ord: 19693Syfte: Att undersöka hur morgontidningar ska nå den yngre publikenMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuerMaterial: Analys av djupintervjuer med tolv ungdomar från olika gymnasieskolor runt om i Göteborg. Vi valde fem skolor med olika typer av inriktningar och program för att få demografisk spridning hos respondenterna.Huvudresultat: Våra tre huvudresultat är att morgontidningarna har ett starkt symboliskt värde hos ungdomar, att tillgången till Internet i mobiltelefonen har möjliggjort för morgontidningar att konkurrera med gratistidningar om den nisch som tidigare varit unik för dem samt att de skillnader som finns i ungdomars sociala bakgrunder också kommer till uttryck i vilket innehåll som de är intresserade av..

Tegs central skola har tidigare varit en s.k. problemskola, men har numer ett mycket bättre rykte. Vi har fått antydningar om att det finns ett stort intresse från skolan och föräldrarna till eleverna, att polisen ska komma till skolan och informera ungdomarna om t.ex. alkohol/droger och mobbing. Tyvärr har polisen i dagens läge vare sig resurser eller tid att fullt ut tillmötesgå dessa önskemål.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ungdomar resonerar kring normalitet, avvikelse, social uteslutning och identitet på Facebook. Vi beslöt att undersöka ungdomar i åldern 16-19 år för att det i den åldern är många som använder sig av Facebook och för att tiden gjorde att vi var tvungna att begränsa oss. Den teori vi har använt oss av är socialkonstruktionism och det är utifrån den och tidigare forskning på ämnet sociala medier som vi har gjort vår analys. I resultatet framkom att det normala är att hålla sig i bakgrunden på Facebook och inte vara för synligt aktiv och en person som uppdaterar för ofta om onödiga vardagliga saker ses som avvikande och uppmärksamhetssökande. Det framkom också att ungdomarna till viss del anpassar sitt beteende på Facebook för att inte bli sedda som konstiga och riskera social uteslutning.

Den ökade psykiska ohälsan bland ungdomar ställer krav på behandlare att effektivisera olika typer av behandlingar, t.ex. samtal. Samtidigt anses det svårt att behandla ungdomar, och det finns få empiriska studier som belyser vilka aspekter som ökar möjligheten att få ett positivt resultat av samtalsbehandling (Bolton Oetzel & Scherer, 2003). Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar, med erfarenhet av samtalsbehandling, tycker att en samtalsbehandlare ska vara. En retrospektiv intervjustudie genomfördes med 10 informanter i åldern 19?22 år som hade erfarenheter av samtalsbehandling under tonårstiden.

Omfattningen av forskning gällande ungdomars tillit och identitet är något sparsam. Denna undersökning är en kartläggning av hur ungdomar i två områden i Göteborgsregionen skiljer sig åt i dessa avseenden. Som basis för undersökningen utförs intervjuer med fokusgrupper från högstadieskolor. Frågorna gäller gruppers kollektiva identitetskänsla och grad av tillit till samhället i stort. För att genomföra kartläggningen utgår man från tidigare forskningsrön på området och fördjupar sig i innebörden av begreppen identitet och tillit, vilket sedan sätts i relation till den eget utförda undersökningen.

Denna uppsats är en studie av barn och ungdomars syn på sin identitet i förhållande till sin kultur. Uppsatsen grundar sig på en tentativ analys av vilka möjligheter ungdomarna har och hur de tas tillvara på både i samhället och skolan. Jag har valt att begränsa mig till hip hop kulturen eftersom jag har ett inifrån och utifrån perspektiv i det att jag själv är insatt i den. I min strävan att besvara dessa frågor har jag via Grundad teori använt mig av observationer samt intervjuer för att nå fram till mina svar. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av Bourdieu och Ziehe och deras diskussioner och tankar kring kulturell friställning respektive socialt och kulturellt kapital samt vilken roll habitus spelar i det sociala kapitalet.

The purpose of this essay is, using discourse analysis, to define how the Swedish society sees sexuality and how this is conveyed to young people. The questions at issue are; How is the term sexuality defined and delimited? How are the young people described in relation to sexuality? Are young people ascribed to different needs and qualities in relation to sexuality depending on their gender?There is previously a lot of research with great multitude about the sexuality of the youth. The research methods vary but text analysis within the subject area is unusual. The material used in this discourse analysis have been published by normative public institutions.

Den ökade prevalensen av diabetes mellitus typ 1 är ett globalt problem och Sverige är ett av de landen med högst prevalens. Diabetes är en sjukdom som den drabbade får leva med resten av livet. Ungdomen kan vara en problematisk tid då det är vanligt att ungdomarna missköter sin diabetes. Under denna tid är det viktigt att ha bra kontakter och stöd i relationer till närstående och vårdpersonal. Syftet med detta arbete är att belysa hur ungdomar beskriver sina erfarenheter av att leva med diabetes typ 1.

Background: Every year, 2000 persons in Sweden are diagnosed with malignant melanoma, the most alarming form of skincancer. Sunexposure, sunburns and tanningbed use are the most appearing causes in the development of this disease. The skin of young people is sensitive to UV-radiation and their sunbehaviour could be determinant to their future health. Purpose: To illuminate the knowledge and attitudes of adolescents towards sunexposure in the meaning to avoid the development of malignant melanoma. Method: The study was designed to be a literature review, containing scientific articles of both qualitative and quantitative approach.

Fritiden är ett väl debatterat ämne i dagens samhälle. Det blir allt mer påtagligt för oss om statens mål och ambitioner för välfärdsstaten och dess befolkning. Fritiden ses som en näringsgren mot detta. Ett föremål för att ytterligare förverkliga människan. Kultur- och fritidsarenan ses som ett möjligt område för människans identitetsskapande.

Denna uppsats handlar om ungdomar boendes i de centrala delarna av stadsdelen Skärholmen i relation till områdets territoriella stigma. Undersökningen är av kvalitativ karaktär baserad på djupintervjuer gjorda med sju stycken ungdomar, fyra unga män och tre unga kvinnor, angående den upplevda stigmatiseringen av området. Gemensamt för dessa ungdomar var att alla ville flytta från området och att alla talade om segregering i bemärkelsen avsaknaden av etniska svenskar som en stigmatiseringsaspekt av området. Eftersom den svenska allmänheten ofta utmålar ?invandrartäta områden? som något problematiskt i sig, innebär den höga andelen invandrare i Skärholmen att området stigmatiseras.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Syftet med denna uppsats var att undersöka några ungdomars och unga vuxnas föreställningar kring vad som är ett gott liv utifrån ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mår bra idag är det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). Tänkbara förklaringar är att pressen i skolan tycks öka, samt att övergången mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). Hälsa är ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras på arbetsmarknaden samt att känna delaktighet i samhället kan ses som viktiga hälsofaktorer för unga människor (Reine, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2010).

The essay investigates juvenile offenders experiences of the sanction ?ungdomstjänst? and how it may change attitudes towards committing criminal acts. The essay introduces qualitative interviews with four juvenile offenders, which have all executed ?ungdomstjänst?. The juveniles experiences of features that can be a part of the attitude change have been analyzed with a model of the motivation process, called ?Fyra F?, and four elements of persuading, which can affect an attitude change.