Andelen ungdomar som inte uppfattar några större risker med cannabisbruk har ökat de senaste åren. Ungdomarnas uppfattning av riskerna med cannabisbruk påverkar huruvida de kommer att välja att avstå från eller bruka drogen. Syftet med denna uppsats har varit att se vilka risk- och skyddsfaktorer som påverkar ungdomars riskperception avseende cannabisbruk. Frågeställningarna har varit hur föräldrarna, skolan och vännerna påverkar riskperceptionen. Uppsatsen utgår från en subjektiv syn på riskperception som innebär att inte en faktor ensamt kan förklara om ungdomarna har en låg eller hög riskperception.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om Piteå-Tidningen (PT) i sin rapportering producerar och reproducerar vissa kulturella överenskommelser rörande ungdomars identitet och i så fall vilka dessa överenskommelser är. Vi har samlat allt material om ungdomar från PT under en tremånadersperiod och utfört en kvantitativ analys på dessa. På 13 av texterna har vi gjort en kritisk diskursanalys. Ungdomarna i PT:s texter isoleras till ?ungdomsgruppen?, bland annat genom att andra personer ofta står för fakta i texterna och genom att ungdomarna ofta får skulden för samhällsproblem, exempelvis alkoholism.

Försäljningen av energidrycken har ökat markant under 2000-talet och många av märkena marknadsför sig intensivt och riktar in sig på en yngre målgrupp. Den innehåller taurin, glukuronolakton, höga halter av koffein, vilket kan vara farligt för barn och ungdomar som är speciellt känsliga för hög halt av koffein. Enligt Livsmedelsverket finns det inget i dagsläget som tyder på att energidryck är en fara för hälsan vid måttlig konsumtion (observera att ?måttlig? konsumtion varierar mellan individer). Däremot görs fler efterfrågade forskningar kring ämnet och myndigheter/forskare varnar för att dricka energidryck om man är barn, ungdom, känslig för koffein eller gravid.        Syftet med vår studie är att undersöka ungdomars upplevelse av energidryck.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att psykisk ohälsa ökar bland ungdomar i Sverige. Skolsköterskan har en viktig del i det hälsofrämjande arbetet med barn och ungdomar. Att delaktighet och inflytande har ett samband med hälsa är känt, men det är oklart hur väl dokumenterat ämnet är. Syfte: Att göra en sammanställning kring barn och ungdomars psykiska hälsa relaterat till inflytande och delaktighet i skolan. Metod: Scoping study användes för att sammanställa aktuell litteratur inom det valda ämnet.

Den pågående sockerdebatten väckte vårt intresse för ungdomars läskkonsumtion. Vårt huvudsyfte med arbetet var att se hur läskkonsumtionen ser ut hos skolungdomarna genom att ta reda på var, när och hur mycket de dricker. Tror de att deras hälsa påverkas av att dricka läsk? Vi ville även belysa sockerintaget i läsken i relation till det totala sockerintaget utifrån referensvärdena för energiintag för pojkar respektive flickor.Metoden vi använde oss av var en enkätundersökning. Undersökningen gjordes på två olika skolor i Göteborg i klass 9.

Denna C-uppsats a?r inspirerad av en kvantitativ ansats om a?la?ndska ungdomars attityd till narkotika och missbruk samt lite om deras illegala drogvanor, alltsa? inte tobaks- och alkoholvanor. Syftet a?r att belysa hur ho?gstadieungdomar pa? A?land resonerar kring olika fra?gor om narkotika och missbruk samt lite om hur deras illegala drogvanor ser ut idag. Underso?kningen a?r gjord pa? a?ttondeklassister, det vill sa?ga 14- 15 a?riga ungdomar.Studien a?r utfo?rd pa? na?stan alla ho?gstadieskolor pa? A?land, totalt fem stycken.

Denna studie handlar om att undersöka ungdomars uppfattningar om kärlek, sex, sexuella identiteter samt deras erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning. Ungdomarnas uppfattningar jämfördes med varandra samt med uppfattningarna från en person verksam på RFSL*. Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med en tjejgrupp, en killgrupp och med en respondent från RFSL. Resultatet visade inte på några större skillnader mellan ungdomsgruppernas uppfattningar, utan den största skillnaden fann vi emellan deras och RFSL- respondentens uppfattning. I resultatet framkom det att ungdomarna ser kärlek och sex som två fenomen beroende av varandra.

Ungdomsåren är en omtumlande period av förändring och identitetsutveckling. När det rör sig om utsatta ungdomars hälsa är denna grupp exponerad för en eller flera riskfaktorer samtidigt. Enligt internationella och nationella styrdokument är ungdomar en prioriterad grupp då det finns studier som visar på en ojämlikhet i hälsa bland målgruppen. Studiens referensram innefattar tre olika dimensioner av begreppet utsatthet, vilka är sårbar, riskfylld och missgynnad. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för nyckelpersoners uppfattningar gällande social utsatthet bland ungdomar i åldern 13-19 år.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta. Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att identifiera betydande kategorier. Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.

Forskningsfältet kring ungdomars psykiska hälsa är oenigt. Forskare är oense om den psykiska ohälsan hos ungdomar ökar? och i så fall, varför? En faktor som lyfts fram som förklaring till hur ungdomar mår idag är ungdomars livsvillkor i Sverige. I det samhälle som ungdomar idag ställs inför råder en stark tilltro till individualism, vilket i sin tur leder till ett stort eget ansvarstagande som kan upplevas pressande. Dessa faktorer i sig innebär inte att ungdomar bör uppleva ett sämre psykiskt mående, tvärtom, de flesta ungdomar i Sverige idag mår bra.

Uppsatsens syfte är att studera begreppet emo och belysa ungdomskultur samt de ungdomars verklighet vi kommit att lära känna. Vi frågar oss vad en ungdomskultur betyder för ungdomar, vad den står för och varför de skapar den. För en ökad förståelse för ungdomarna vill vi se på frågan ur deras ögon. Genom en kvalitativ studie vill vi fånga det centrala i deras värld för ökad förståelse och kunskap. Undersökningen berör ungdomars interaktion med varandra, värderingar, normer samt vad det finns för sociala mönster och meningsbärande strukturer i gruppernas gemenskap.

Det har blivit ett hårdare och egocentrerat klimat i samhället. Enligt statliga rapporter mår många unga dåligt idag. För att förbättra ungdomars psykiska hälsa och välmående rekommenderar Ungdomsstyrelsen mer psykossocial verksamhet i skolan. SET är en metod som handlar om social och emotionell träning i skolan och den är till för att förebygga problem för unga. Syfte med denna uppsats har varit att belysa SET-metoden utifrån lärares erfarenheter och åsikter.

Problem/ Bakgrund: Problemformuleringen grundar sig i en nyfikenhet över varför ungdomar inte sover på natten eftersom de sms:ar. Mitt intresse för Meads teori om jagets utveckling gör att undersökningens fokus ligger på hur självbild och identitet är kopplat till ungdomarnas sms:ande.Syfte: Att få större förståelse för hur ungdomars identitetsskapande kan ske genom sms.Kort beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens upplägg: Arbetet behandlar sms-kommunikation. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio ungdomar i åldern 16-17 år. Teoriramen bygger på Goffmans analys om självpresentation, samt Meads syn på jaget och identitet.Slutsatser/ Resultat: Det gäller att vara käck och rolig i sina sms för att få ett snabbt svar, och därmed få den bekräftelse som många känner sig beroende av. Ungdomarna kan vara djärvare i sina sms.

The aim of the study was to get a deeper understanding of how young people think and act when it comes to Contraceptive use, and also if outside factors have an impact on young peoples behaviour in these matters. We looked at our study from an identity and a development perspective. The method was conducted as a qualitative study. There were two groups of 8 young people, aged 16-17. Also 3 professionals that work with young people participated.

Syfte och frågeställningarMitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka om idrottsrörelsen, Sveriges största ungdomsrörelse, är demokratisk vad det gäller ungdomarnas möjlighet att påverka verksamhetens innehåll och utformning.De frågeställningar jag använt mig av är: Vad har Riksidrottsförbundet (RF) gjort för att öka ungdomars inflytande i idrottsrörelsen? Hur ser ungdomspåverkan ut idag inom Sveriges största ungdomsorganisation? Vilka likheter och skillnader finns det mellan påverkan inom specialidrottsförbund (SF), distriktsförbund (DF) och föreningar? Vilka svårigheter finns det med ungdomspåverkan? Hur kan framtidens ungdomspåverkan se ut?MetodJag har använt mig av dels en enkätstudie, dels en källgenomgång av RF:s material inom ungdomsdelaktighet. Enkäten riktade sig till två olika grupper, ungdomar inom projektet ?Ungdomsinspiratörer? samt vuxna som är involverade i ungdomsfrågor inom RF:s distrikts- och specialförbund. Sammanlagt deltog 35 ungdomar och 41 vuxna.