Tidigare forskning angående ungdomar och alkohol har fokuserat på faktorer som vänner och olika variabler som t.ex. hur tillgång till alkohol påverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Grupptryck har visat sig vara en faktor som har betydelse för ungdomars alkoholintag, tidigare forskning har dock fokuserat på om faktiskt beteende hos ungdomar leder till grupptryck. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan upplevt grupptryck och alkoholintag. En enkätstudie genomfördes (N=89) på en gymnasieskola i Stockholms län angående upplevelse av grupptryck när det gäller alkohol.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är ett välkänt problem hos ungdomar. Studien jämför föräldrarnas upplevelser av ungdomarnas ADHD-problematik och ungdomarnas egna upplevelser av sig själva och sina föräldrars reaktioner. Befintliga data från ett forskningsprojekt används där undersökningsdeltagarna var ungdomar, från skolår sju till första året på gymnasiet. Resultaten visade att föräldrar som ger höga skattningar av sina ungdomars ADHD symptom skiljer sig kraftigt från andra föräldrar både när det rör ungdomars beteende och sina egna beteenden. Ungdomarna skiljer sig i upplevt eget beteende där ungdomarna med ADHD-problematiken hade svårigheter.

Syftet med denna uppsats var att belysa ungdomars syn på relationen till sina föräldrar och om det finns ett samband med antisocialt beteende. Genom att studera litteratur gällande ämnet försökte vi få en förståelse för vad som kan vara bidragande faktorer för utvecklingen av ett antisocialt beteende. Frågeställningarna var: Finns det samband mellan ungdomars upplevelse av relationen till sina föräldrar och antisocialt beteende hos ungdomarna? samt finns det samband mellan tiden ungdomarna spenderar med sina föräldrar och hur relationen mellan föräldrarna och ungdomarna ser ut? Den metod som använts utgick ifrån att ungdomar från fyra klasser i årskurs nio besvarade en enkät. Enligt resultatet har ungdomar som i högre grad visar tecken på antisocialt beteende en sämre relation till sina föräldrar samt att tiden ungdomarna och föräldrarna spenderar tillsammans är av betydelse.

Abstract Uppsatsen Barn och ungdomars gudsbild är en c-uppsats, med didaktisk inriktning inom ämnet religionskunskap. Den handlar om barns och ungdomars gudsuppfattning.  Åldern på barnen och ungdomarna i min undersökning är 6, 7 och 18 år gamla. Efter att ha läst olika teorier om barn och ungdomars gudsbild, har jag gjort intervjuer med barn i förskoleklass samt i första klass.  När det gäller ungdomarnas gudsbild ställde jag 10 frågor i ett frågeformulär, till 18-åriga gymnasister i årskurs 3, angående deras gudsbild. Efter inledning, syfte, material, metod, tidigare forskning samt teoridel, redovisar jag resultatet av intervjuerna och ungdomsfrågorna. Därefter följer en analys av dem, tillsammans med de teorier jag har läst om och behandlat i min uppsats.

Med denna studie ville vi undersöka om det går att se en förändring av känsla av sammanhang(KASAM) före och efter deltagande i stödgruppsverksamhet. Vi ville specifikt undersökaungdomar mellan 13-20 år som deltagit i gruppverksamhet på Trappan mellan åren 2009-2012. Vi ville också undersöka om det förekom skillnader i förändring utifrån vilken typ avgrupp ungdomarna deltagit i och om det förekom skillnader i förändring utifrån kön. Dettaundersökte vi genom att ta del av 95 ungdomars i förväg ifyllda livsfrågeformuläret KASAM13..

Ungdomar med psykisk ohälsa. En kvalitativ studie om bakgrunden till ungdomars psykiska hälsa och behovet av utökade vårdformer..

Bakgrund: Tobaksrökning är idag ett utbrett folkhälsoproblem och den främsta orsaken till sjukdom och död inom den Europeiska Unionen. I Sverige börjar 15 000 ungdomar röka varje år och flickor är rökare i större utsträckning än pojkar.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ungdomars orsaker till och erfarenheter av tobaksrökning ur ett psykosocialt perspektiv.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie som baserades på systematisk, metodisk och kritisk granskning av tidigare publicerat material inom området. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, SciVerse, Psycinfo och Cinahl och begränsades till publikationsår 1995-2011. Arton stycken artiklar användes och målgruppen var ungdomar mellan 11 och 18 år.            Resultat: Ungdomars orsaker till och erfarenheter av tobaksrökning presenterades i fyra temaområden: Ungdomars attityd och självförtroende, Tobaksrökning vid stress och problem, Den sociala omgivningens betydelse och Tillgång till cigaretter. Ungdomars relation till rökning påverkades av den sociala omgivningen och tillgången till cigaretter.

Fritidshemmet har till uppdrag att skapa en meningsfull fritid för eleven efter skoldagens slut. Fritidshemmet skall dessutom vara ett komplement till skolan så att föräldrarna kan yrkesarbeta eller studera på heltid. Föräldrar lämnar över ansvaret för sina barn till pedagoger under större delen av vardagen, men vet föräldrarna om vad deras barns vardag på fritids består av? Denna studie syftar till att skapa en uppfattning om vad föräldrar har för syn på fritidshemsverksamheten. Anser föräldrar att eleverna lär sig något på fritids? Har föräldrar en förståelse för vad fritids har för uppdrag och vad eleverna lär sig på fritids? För att få en insyn i hur föräldrar tänker kring dess frågor har en enkätundersökning samt en intervju gjorts.

Ungdomar efterfrågar fritidsgårdar. I denna studie finns exempel på vad som motiverar fritidsgårdsbesökare att tillbringa sin fritid på fritidsgårdar. Här finns även förslag från ungdomar på vad en fritidsgårdsverksamhet kan göra för att vara en attraktiv mötesplats för unga. Debatten om fritidsgårdars funktion och uppdrag är en ständigt pågående diskussion. Ett antal företrädare för verksamheter, kommuner, skribenter och utredare har bidragit med sina erfarenheter och synpunkter.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken roll bilden spelar i ungdomars identitetsskapande, på vilket sätt den används och i vilket syfte. Frågeställningarna är som följer: Vilka bildmedier används? Finns det en medvetenhet kring användandet av bildmedierna? Varför används dessa bildmedier? Hur används dessa bildmedier? Hur upplever eleverna bildens roll i sina liv? Metoden för uppsatsen är kvalitativ i form av fokusgrupper och deltagande observation. Det studien har kommit fram till är att bilden spelar en mycket komplex och viktig roll när det gäller inte bara ungdomars identitetsskapande utan hela deras kommunikation med varandra, samhället och världen. Hela oskrivna regelverk kring bildanvändandet existerar och de flesta är väl insatta i dem.

Jag har genom en kvantitativ enkätundersökning tagit reda på muslimska ungdomars religiositet vid en högstadieskola. I kapitlet teoretiska perspektiv har presenterat begreppen religion och religiositet och jag ansluter mig till Daniel Andersson och Åke Sanders substantiella definition av religion. Vidare tar jag upp antalet muslimer i Sverige, muslimers religionsutövning i Sverige och muslimer i svensk skola i kapitlet teoretiska perspektiv. I analysen kopplar jag begreppsdefinitionerna till resultatet av min undersökning. Undersökningen visar att flertalet av de muslimska eleverna uppfattar sig som troende och religiösa.

SyfteSyftet med undersökningen var att få en bild av flickors och pojkars läsvanor i skolår fyra på fritiden. Frågeställningarna var: Hur ofta läser eleverna på sin fritid? Vad läser eleverna på sin fritid? Finns det någon skillnad mellan flickornas och pojkarnas läsning?Teori Tiden i skolan räcker inte alltid till för att bli en duktig läsare, utan eleverna måste även läsa på sin fritid. Genom att ta del av elevernas egna läspreferenser och använda den kunskapen kan undervisningen utvecklas och anpassas för att tillmötesgå elevernas egna intressen och behov. Detta i sin tur kan leda till ett ökat läsintresse på fritiden.

Ungdomar är mer utsatta för misshandel och olaga hot än vuxna samtidigt som brott mot unga anmäls mer sällan. Därför är det viktigt att studera hur ungdomars tendenser att polisanmäla brott kan ökas. Forskning visar att positiva erfarenheter av, samt vissa kunskaper om polisiärt arbete är relaterat till positiva attityder gentemot polisen. Syftet med studien var att undersöka om ökade kunskaper genom ett informationstillfälle med polisen påverkar ungdomars attityder. Experimentgruppen hade efter att de fått information positivare attityder till polisen än innan, samt positivare än kontrollgruppen som inte fått någon information.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken reda på vilka textvärldar några gymnasieelever rör sig i under sin fritid och de uppfattar relationen mellan dessa och skolans svenskundervisning. Det empiriska materialet samlades in på en praktisk gymnasieskola och det bestod av en enkätundersökning använd som screening-metod för efterföljande intervjuer med åtta elever. Resultatet visar att eleverna rör sig i många olika textvärldar på sin fritid, men att de tillmäter en stor del av dessa texter ringa kunskapsvärde och till följd härav menar de överlag att man inte bör integrera dessa texter i svenskundervisningen. Vår slutsats är att detta kan bero på samhällets och vuxenvärldens syn på vad som är bra respektive dålig text och att text som uppfattas som sann eller verklig tenderar att värderas högre ur ett kunskapsmässigt perspektiv. Vidare drog vi slutsatsen att det emellertid finns en vilja hos eleverna att lyfta in dokumentära inslag från fritidens textvärld i svenskundervisningen med anledning av att dessa anses besitta värdefull kunskap, då de värdesätter verklighetsbaserade texter högst..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om eleverna på vår undersökningsskola upplever sig stressade och i så fall varför. Därmed vill vi öka vår kunskap och förståelse för stressen i skolan om den nu finns. För att nå syftet använde vi oss av metoden enkäter med 21 stycken elever och intervjuer med två elever och en skolsköterska. Vår använda litteratur tar upp allmän kunskap om stress och hur den påverkar våra ungdomar. Resultatet av vår undersökning visar att eleverna är stressade på ett eller annat sätt och att de har en önskan om att få en jämvikt mellan skola och fritid.