Abstract Nationell kriminalstatistik tyder på att Ungdomar är den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället. Ett förhållande som främst gäller pojkar och unga män, även om brottsligheten ökar något bland flickor och unga kvinnor. Eftersom Ungdomar är samhällets framtid är det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad på Laholms kommun och vilka samhälleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör Ungdomar och kriminalitet på ett eller annat sätt, samt Ungdomar i åldrarna 15-20.Utifrån analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhällsrisker i Laholms kommun så som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsättning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.Nyckelord: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse.

Vad kan skolan göra för att förbättra Ungdomars kost och hälsovanor? Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka Ungdomars kost och hälsovanor som underlag för vad skolan kan och bör göra för att stimulera och motivera Ungdomar till bättre kosthållning. För att nå syftet har jag använt metoden enkätundersökning och intervjuer. I undersökningen har 40 elever från IV-programmet ingått. Litteraturen som presenteras belyser kunskap och lärande om skolans roll till att förbättra Ungdomars kost och hälsovanor.

Detta examensarbete handlar om hur Ungdomar som har specifika läs- och skrivsvårigheter, det vill säga dyslexi, ser på sitt handikapp i förhållande till sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken. Upplever dem dyslexin som ett hinder och känner de sig begränsade i sina val. Upplever Ungdomarna att de fått den hjälp de behöver av studie- och yrkesvägledaren på sin skola. Den metod som har använts i undersökningen är djupintervjuer med sex Ungdomar som har diagnosen dyslexi. För att tolka resultaten har jag använt mig av teorier som beskriver begränsningar samt några vägledningsmodeller som används i vägledningssammanhang i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de Ungdomar som intervjuats har känt sig begränsade i sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken.

Samhället har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjänsten ska socialnämnden tillsammans med föräldrarna bidra till att de unga får säkra och trygga uppväxtförhållanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om Ungdomar på grund av sitt beteende är i behov av vård kan socialnämnden omhänderta dessa Ungdomar för att de inte ska utsätta sig själva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda på om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda på vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rättsdogmatisk ansats och det material som användes var i första hand rättskällor så som lagtext, förarbeten och doktrin.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna är att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att Ungdomar inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att uppnå hälsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvändning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos Ungdomar.

Många Ungdomar besöker idag en fritidsgård och där de kan finna en vuxen utanför familjen, en fritidsledare, att knyta an till. Syftet med denna studie var att beskriva vad fritidsledare upplever som viktigt i sitt arbete med Ungdomar. Metoden som användes var en kvalitativ metod som baserades på intervjuer med fritidsledarna. I resultatet framgick det att det som upplevdes som viktigt i arbetet med Ungdomar är att möta och bekräfta dem i deras vardag. Det fanns också upplevelser om att fritidsgården har ett friare klimat än skolorna och att det inte fanns något hotande betygssystem på fritidsgården, vilket upplevdes som en viktig del i arbetet.

Syftet med denna uppsats var att beskriva vad som låg i fokus i Ungdomars diskussioner, på ett webbaserat community, kring självskadebeteende. Urvalet blev 114 Ungdomar mellan 13 och 25 år på communityt Helgon.net. Frågeställningarna var: ?Vilka huvudteman ligger i fokus i Ungdomarnas diskussioner??, ?Fungerar diskussionerna på forumen som ett socialt stöd?? och ?Vilka erfarenheter har Ungdomarna av professionell hjälp?? Den metod som användes var en kvalitativ analys av de fyra huvudtemana ?Självskadetrend?, ?Varför skada sig själv?, ?Sårskador, ärr och skamkänslor? och ?Behandling och stöd?, som skapades utifrån vad som låg i fokus i Ungdomarnas diskussioner. Enligt Alderman, Ahmed och Stacey är självskadebeteende ett sätt att hantera känslomässigt svåra situationer och att därigenom återställa den inre balansen, alltså en slags överlevnadsstrategi.

Syftet med studien var att undersöka vilka strategier sjuksköterskor använder sig av för att upptäcka depression bland Ungdomar i åldrarna 13-19 år, samt vilka strategier de använder sig av i mötet med dessa. Ett annat syfte var att undersöka hur sjuksköterskor upplever mötet med deprimerade Ungdomar i åldrarna 13-19 år. Metoden var att intervjua 6 sjuksköterskor inom skola och barn och ungdomspsykiatrin. Intervjuerna genomfördes under hösten 2007. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant.

Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har de senaste åren ökat och statistik visar att målgruppen fortsätter att växa. Att bosätta sig i ett nytt land innebär en förändringsprocess bland annat för individens sociala identitet. Grupper som individen tidigare identifierat sig med byts ut och hon måste således aktivt rekonstruera sin sociala identitet för att hitta en plats i det nya samhället. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ensamkommande Ungdomar är delaktiga i identitetsförändrande processer i samband med att de har bosatt sig i Sverige. Studien baseras på fem semi-strukturerade intervjuer med ensamkommande Ungdomar bosatta på olika orter i Sverige.

Denna rapport syftar till att presentera, hur ledare och lärare inom fritidsverksamhet bland barn och Ungdomar, anser att ett framgångsrikt arbete kan och bör utformas, samt vilka mekanismer som de anser kan vara av betydelse för resultatet. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex ledare inom fritidsverksamhet - musikskola samt idrotts- och friluftsföreningar - av varierande storlek och omfattning. Undersökningen refererar också till befintlig forskning om föreningsliv såsom fritidsvane-undersökningar, idéprogram samt analyser av föreningsliv och Ungdomar. Resultatet visar bl.a. att social fostran anses vara centralt för ett lyckat arbete och detta ligger också till grund för en stor del av de verksamheter som undersökts. Andra faktorer såsom föräldrar och kompisar har också stark inverkan på resultatet, då de å ena sidan har stor betydelse vid medlemsrekrytering, och å andra sidan bär upp ett pedagogiskt ansvar. Resultatet visar även att organisationerna delar en gemensam problematik kring ett minskat medlemsantal, främst bland Ungdomar i de senare tonåren, där de också tycks sakna strategier för hur man ska kunna nå dessa Ungdomar. .

Trots att de flesta behandlingshem i Sverige säger sig använda tekniker inom ramen för KBT finns det begränsad forskning om dess effektivitet. Utifrån två studier syftade uppsatsen till att belysa hur personal, som arbetar med Ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder, upplever att de arbetar utifrån kognitiv beteendeterapeutisk teori för att utveckla Ungdomarnas sociala färdigheter. Först utfördes en kvalitativ enkätstudie. För att få mer djup i materialet genomfördes också en intervjustudie.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ensamkommande Ungdomars skolform och språkutveckling ser ut. Detta har gjorts med hjälp av tre semistrukturerade intervjuer med personal i Umeå kommuns skola och boende som är insatta i Ungdomarnas vardag. Studien bygger på kvalitativ metod och ett narrativt skrivsätt, där intervjupersonernas egna formuleringar fått ta plats. Uppsatsens resultat visar att social delaktighet hänger samman med Ungdomarnas möjlighet till språkutveckling. Uppsatsen visar också att god gruppdynamik och samhörighet för ensamkommande Ungdomar är viktigt och att ensamkommande Ungdomar tenderar att känna sig malplacerade i mötet med Ungdomar med svenska som förstaspråk.

Klamydia har ökat de sex senaste åren, vilket kan inverka negativt på flickor förutsättningar för att bli fertila senare i livet. Inriktningen på uppsatsen är Ungdomars kunskaper och inställning till kondomanvändning och klamydia. Föresatsen var att även få en överblick av det förebyggande arbete som redan pågår i samhället. Sammantaget var avsikten att undersöka om Ungdomarnas kunskaper är tillräckliga, varifrån kommer deras kunskaper och även inställning till kondomanvändning samt vilka faktorer påverkar att kondomen används.En kvantitativ studie har genomförts på två olika ungdomsmottagningar. Resultaten visar att Ungdomar har kunskaper om kondomanvändning och klamydia och att det är många olika faktorer som påverkar att kondomen inte används.

Drygt 1,6 miljoner barn och Ungdomar deltar i någon form av idrottslig verksamhet, man kan alltså påstå att idrotten, näst efter skolan, är vår största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt så finns mycket lite forskat på vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och Ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar på frågeställningar utifrån de två övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssätt med en enkätundersökning riktat till drygt 80 barn och Ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt.

ABSTRAKTLinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskapPedagogik med inriktning mot ungdoms -och missbruksvård, Examensarbete 15hp Titel                                    BEMÖTANDE OCH BEHANDLING AV Ungdomar MED UTAGERANDE BETEENDE ? ur ett könsteoretiskt perspektivEngelsk titel                       Encounting and treatment of adolescents with conduct disorder ? from a gender theoretical perspective Författare                          Ellinor Cronzell, Catherine ÅkessonHandledare                        Henrik NilssonDatum                                Mars 2010Antal sidor                         48Nyckelord                          Utagerande beteende, Ungdomar, kön, Statens institutionsstyrlese, bemötande, behandling.Studiens syfte är att studera hur yrkesverksamma på SiS särskilda ungdomshem beskriver sina erfarenheter av bemötande och behandling av Ungdomar med utagerande beteende. Studien syftar även till att belysa vilken roll könet har i behandlingsarbetet. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för att besvara studiens frågeställningar. Intervjuerna tolkades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och problematiserades utifrån Moira von Wrights relationella och punktuella perspektiv samt ett könsteoretiskt perspektiv.