Studiens syfte är att undersöka hur mediebilden av Bergsjön, en stadsdel i Göteborg, ser ut och hur den påverkar Ungdomar och ungdomsarbetet i stadsdelen. Studien innefattar två typer av insamlat material, en artikelempiri och en intervjuempiri. Artikelempirin består av 173 artiklar om Bergsjön som publicerats på Göteborgs-Postens hemsida under år 2011. Intervjuempirin består av sex intervjuer med professionella personer som arbetar med Ungdomar i Bergsjön.Studiens resultat har analyserats utifrån begreppen diskurs, binära oppositioner, stigma, ?den andre?, den sociala respektive den personliga identiteten samt motivation.

Globalisering innebär att världen går snabbt. Varor och tjänster skickas mellan länder i rekordfart, tack vare Internet. Att flytta runt och vara rörlig har därför blivit ett krav från många arbetsgivare, och många är beredd att flytta för att få sitt drömjobb. Men vägen dit är fylld av många svåra val. Denna uppsats handlar om Ungdomar som befinner sig i ?övergångsåldern?, d.v.s i övergången mellan skolan och arbetsliv.

När Ungdomar startar verksamhet som temadagar och antidrogfestivaler för sin närhet och sina jämnåriga skapar de en tryggare miljö. Bara vetskapen om att jag som ung kan göra något åt det som jag tycker är viktigt att arbeta med, kan nog skapa en trygghet hos individen. Vi vet idag att med hjälp av rollspel lär sig Ungdomar att förstå olika sociala spel och händelser i samhället. Genom värderingsövningar lär sig unga människor nya sätt att förstå sig själva men också sin närmiljö. Detta ger individen en starkare självkänsla men också en starkare grund att stå på då de arbetar med drogförebyggande arbete.

Varje år begår mellan 40-50 Ungdomar i ålder 10-19 år självmord. Sedan 1979 har det skett en minskning av antalet självmord med över 30 procent. Denna minskning har skett i alla åldersgrupper förutom i ungdomskategorin. Regeringen har gett Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut (FHI) i uppdrag att ta fram en Nationell plan för självmordprevention. Anledningen till detta är att antalet självmordsförsök och självmord börjat öka igen.

Sex är ett alltmer vanligt förekommande fenomen i marknadsföringsbudskap. Detta gäller inte enbart annonser där produkten har en sexuell koppling utan även i många fall även där sex inte har någon egentlig koppling till produkten som marknadsförs. Anledningen är att sexualiserad reklam antas väcka uppmärksamhet hos konsumenterna och får annonsen att stå ut ur det ständigt ökande mediebruset. Men den ökade förekomsten av sexualiserad reklam har dock blivit föremål för en växande debatt ? många människor motsätter sig användningen av sex i reklam.

Abstract Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur Ungdomar uppfattar socialtjänstens bemötande. Men även se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. I teoridelen har vi använt oss utav Goffmans stigmateori, Beckers stämplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinära samhället. Vår empiriska undersökning består av åtta kvalitativa intervjuer, med Ungdomar. Undersökningen har fokus på olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som återspeglar åtta Ungdomars erfarenheter av den svenska socialtjänsten.

I denna studie behandlas olika teorier kring barn och Ungdomars sociala utveckling och lärande i integration med djur. Vidare exemplifierar studien hur detta arbete med djur kan bedrivas. Undersökningen innefattar också vad högskoleutbildade pedagoger i förskolan och skolan har för attityder kring att integrera djur i den pedagogiska verksamheten. För att ta reda på detta har vi använt oss av fältstudier baserade på observationer, protokoll, intervjuer, och samtal.. I denna studie har även en enkätundersökning genomförts i syfte att ta reda på attityder kring integration mellan barn/Ungdomar och djur.

Studiens syfte var att förstå för Ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om Ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för Ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på Ungdomars välmående.

Bakgrund: När en förälder drabbas av cancer påverkas hela familjen, i synnerhet Ungdomar då de samtidigt befinner sig i en känslomässig utvecklingsperiod där deras identitet utvecklas och frigörelseprocessen från föräldrarna inleds. Syfte: Syftet med studien var att beskriva Ungdomars upplevelser av att leva med en cancersjuk förälder. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt av Lundman och Graneheims (2008) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier och två underkategorier.

Cochleaimplantat möjliggör att döva kan uppfatta ljud och utveckla talspråk. Begränsningar i den talspråkiga kommunikationen kvarstår även med ett cochleaimplantat. Inga hinder föreligger för utveckling av teckenspråk. Delaktighet i det sociala samspelet är betydande för vårt välbefinnande. Syftet var att undersöka upplevelsen av delaktighet i det sociala samspelet hos Ungdomar med cochleaimplantat.

Älgeredskollektivet är ett behandlingshem som riktar sig till Ungdomar med allvarliga beteendeproblem. Behandlingen utförs genom användandet av en rad olika arbetsmetoder vilket bland annat innefattar medlevarskap, som är en relativt ovanlig behandlingsmetod i Sverige. En explorativ fallstudie genomfördes för att jämföra beskrivningen av Älgeredskollektivets arbetsmetoder med vad som enligt forskning kan klassas som effektiv institutionsbehandling av Ungdomar. Rapporten baserades på kollektivets verksamhetsbeskrivning och kompletterades med datorstödda intervjuer med kollektivets personal. Resultatet visar att Älgeredskollektivet har valt sina arbetsmetoder/modeller utifrån forskning men att det finns brister i genomförandet av dessa utifrån vedertagna manualer.

Bakgrund: Tobaksrökning är idag ett utbrett folkhälsoproblem och den främsta orsaken till sjukdom och död inom den Europeiska Unionen. I Sverige börjar 15 000 Ungdomar röka varje år och flickor är rökare i större utsträckning än pojkar.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva Ungdomars orsaker till och erfarenheter av tobaksrökning ur ett psykosocialt perspektiv.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie som baserades på systematisk, metodisk och kritisk granskning av tidigare publicerat material inom området. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, SciVerse, Psycinfo och Cinahl och begränsades till publikationsår 1995-2011. Arton stycken artiklar användes och målgruppen var Ungdomar mellan 11 och 18 år.            Resultat: Ungdomars orsaker till och erfarenheter av tobaksrökning presenterades i fyra temaområden: Ungdomars attityd och självförtroende, Tobaksrökning vid stress och problem, Den sociala omgivningens betydelse och Tillgång till cigaretter. Ungdomars relation till rökning påverkades av den sociala omgivningen och tillgången till cigaretter.

Ungdomar i vår närmiljö handlar allt mer på Internet. Syftet med denna uppsats är att undersöka om Ungdomar, trots deras nyfikenhet fortfarande handlar mest regionalt eller om deras beteende på den digitala marknaden är präglad av ett globalt agerande. Frågeställningarna och undersökningsarbetet i detta examensarbete har inriktat sig på en kvantitativ studie bland Ungdomar runt om i världen i kombination med teorier kring konsumentbeteende och gravitationsmodellen. Samtidigt har vi undersökt hur Statistiska centralbyrån och Svensk handel förhåller sig till detta. Resultatet blev en undersökning bland Ungdomarna i 15 olika länder i fem världsdelar.

Bakgrund: Flertalet Ungdomar äter idag inte frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland Ungdomar i åldern 12-18 år.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland Ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i Ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hälsa. I vilken grad Ungdomar äter frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång Ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för frukostens betydelse för hälsan.Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för Ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda frukostvanor.

Arbetsförmedlingen, en av Sveriges största myndigheter, åtnjuter alltjämt ett väldigt lågt förtroende bland landets medborgare. Tidigare forskning visar att det förekommer att framförallt Ungdomar tänker sig att Arbetsförmedlingen hjälper arbetslösa genom konkreta jobbförslag och arbetsförmedlande verksamhet. Tvärtemot visar utredningar att väldigt lite tid läggs på denna typ av handläggning. Dessa förhållanden riskerar att leda till besvikelse och frustration hos nyinskrivna Ungdomar, och kan vara en bidragande faktor till det bristande förtroendet. Glappet mellan vad Ungdomar föreställer sig att Arbetsförmedlingen gör och vad verksamheten i praktiken går ut på, utgör den centrala problematik som i denna uppsats refereras till som felaktiga förväntningar.