Uppsatsen Ungdomars världsbild och värdekartor är en C-uppsats som utförts för att få en uppfattning om Ungdomars världsbild och värdekartor i dagens pluralistiska och sekulariserade samhälle. Syftet var att få en uppfattning om vad Ungdomar anser vara värdefullt i sina liv, då vår uppfattning var att religionen tappat betydelse för Ungdomar idag. Vi utgick från Ungdomarnas förhållande till sig själva, ut mot förhållandet till signifikanta andra, för att sedan gå vidare och utforska deras förhållande till kultur, natur och religion. Vi ville med detta undersöka vad som var mest värdefullt för Ungdomarna inom dessa kategorier, för att se om vi med hjälp av dessa svar kan bilda oss en uppfattning avUngdomars världsbild och hur de orienterar sig i världen. Vi samlade in materialet genom en enkätundersökning, 97 enkäter delades ut till Ungdomar som går sista året pågymnasiet.

  Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid ätstörningsproblematik hos barn/Ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med särskilt fokus på arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord användes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och värdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder används i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemområdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av ätstörningsproblematik hos barn/Ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemässiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat är att det finns många olika tänkbara metoder som kan användas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/Ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med ätstörningsproblematik.

Introduktion: En fysiskt aktiv livsstil är förenlig med många positiva hälsoeffekter hos både vuxna och Ungdomar. Dessutom är upplevelsen av fysisk aktivitet i ungdomsåren en viktig parameter för en fortsatt fysiskt aktiv livsstil i vuxen ålder. Dock finns en stor grupp Ungdomar som inte når rekommendationerna för fysisk aktivitet. Samtidigt anses ökad delaktighet, tillgänglighet och möjligheter till egna val vara viktiga aspekter för att Ungdomar ska bli fysiskt aktiva.Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka idrotts- och motionsanläggningar som Ungdomar vill att det satsas på.Metod: Studiens design är en tvärsnittsstudie, där underlaget består av en enkätundersökning innehållandes 2,404 skolUngdomar. Enkätunderlaget införskaffades inom projektet ?Ung livsstil? i Stockholms stad.

Introduktion: Att Ungdomar medvetet skadar sig själva är ett vanligt problem. Orsaken till detta beteende är lika varierande som motivet för varför man utför dessa handlingar. En del försöker få ut en inre smärta medan andra avser att ta sitt liv. Att hamna i ett självskadebeteende under ungdomsåren kan ge stora hälsoproblem i det vuxna livet och är också en riskfaktor för efterkommande självmordsförsök. Då detta problem är vanligast förekommande bland Ungdomar är det också naturligt att skolan har ett viktigt uppdrag då det gäller det förebyggande arbetet mot självskadebeteende.Syfte: Finna stöd för skolsköterskans preventiva arbete då det gäller Ungdomar med självskadebeteende.Metod: Systematisk litteraturstudie.

Problemställning: Fler barn och Ungdomar med kroniska sjukdomar övergår till vuxensjukvård då medicinsk och medicinteknisk utveckling blivit mer avancerad. Detta ställer krav på vuxensjukvården att kunna ta över Ungdomar som kommer från barnsjukvården så att de upplever en god och tillfredställande vård. Det finns dock lite forskning kring hur övergången till vuxensjukvård upplevs av Ungdomar med kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur Ungdomar med kronisk sjukdom upplever övergången från barn- till vuxensjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 14 vetenskapliga artiklar.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna är att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att Ungdomar inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att uppnå hälsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvändning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos Ungdomar.

Syftet med föreliggande studie har varit att belysa hur Ungdomar som kommer till Maria Ungdom svarar på frågor om sitt spelande, och om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Vi var intresserade av hur många pojkar respektive flickor som har spelproblem, samt om dessa eventuella spelproblem var kopplade till annan beroendeproblematik eller till föräldrars spelvanor och/eller missbruk. Studien baseras på tidigare forskning, samt delar av material från Maria Ungdoms undersökning om spelproblematik hos Ungdomar, som genomfördes under år 2004. I undersökningen deltog 88 flickor och 69 pojkar. Resultatet visar att hälften av Ungdomarna har någon gång spelat om pengar, och pojkar spenderar mer pengar på spel.

Syftet med enkätstudien var att undersöka skillnader mellan pojkar och flickors rökvanor och kunskaper om rökning bland Ungdomar i årskurs 9. Ett frågeformulär delades ut till elever i årskurs 9 i en ort i nordöstra Skåne. När undersökningen genomfördes var 73 elever närvarande och deltog frivilligt i studien. Enkäten som eleverna fick besvara bestod av två delar, rökvanor samt kunskaper om rökningens skadeverkan. Studien visade att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors rökvanor och kunskaper om rökningens skadeverkan.

Visualisering har länge använts för att presentera information, och med 3D-programvarors utvecklande har digitalt prototypskapande, både för byggnader och mindre objekt, växt fram. Syftet med denna studie var att finna den bästa metoden för att skapa en 3D-visualisering av stiftelsen Rapatacs nyöppnade aktivitetscenter för Ungdomar, på Nordost i Gävle. Först genomfördes en litteraturstudie för att ta reda på vad som är god praxis inom designvisualisering i 3D, därefter samlades referensmaterial in för att utifrån detta producera en 3D-modell. Tre olika grafiska uttryck; fotorealistisk, skissartad och cartoon, skapades för att genomföra en enkätundersökning bland Gävles Ungdomar om vilket grafiskt uttryck som de tyckte var mest tilldragande. 193 Ungdomar tillfrågades och resultatet visade att det fotorealistiska uttrycket tilltalade Ungdomarna mest.

Ungdomarna är idrottsföreningarnas framtid och idrottsföreningarna skapar positiv utveckling för Ungdomarna. Det Ungdomarna gör på fritiden och i vilket socialt sammanhang som de vistas i har betydelse för deras utveckling. Trots dessa positiva effekter som idrottsföreningarna har så väljer många Ungdomar att sluta med föreningsidrotten. Detta beror på olika aspekter såsom ekonomi, kompisar, föräldrapåverkan och nya fritidsintressen. Därför är det viktigt hur idrottsföreningar jobbar med att behålla Ungdomar och det är också syftet till denna studie.

Studiens syfte är att granska bilder, layout och reklam från olika webbplatser och analysera hurdessa bilder kan påverka Ungdomar i deras konstruktion av sin identitet. De hemsidor som granskatsvaldes ut genom en informant och valet av informant gjordes genom en enkätundersökning somfokuserade på vilka webbplatser Ungdomarna besökt under en vecka. Den valda informanten bleven 15-årig tjej som fyllde i enkäten utförligt och hade besökt många hemsidor som innehöll mångabilder och som var intressanta för studien. Studien av de olika webbplatserna visade att hemsidornahade mestadels neutral layout, men innehåll många bilder med många olika starka budskap. Genomatt spara och dela bilderna via sin egen profil och andra hemsidor ges man som användare möjlighetatt uttrycka och konstruera vem man är och vem man vill vara genom att förknippas med en viss typav bilder.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om föreställningar om sexualitetens betydelser bland Ungdomar. Syftet med uppsatsen är att visa på hur Ungdomar resonerar, argumenterar och tydliggör sexualiteten i sin sociala kontext. Min utgångspunkt är hermeneutisk, jag söker en djupare förståelse bakom Ungdomarnas utsagor och vad berättelserna har för betydelse. Mina frågeställningar är: På vilket sätt har sexualiteten betydelse för Ungdomar? Vilka gemensamheter, motsättningar och skillnader finns i Ungdomarnas berättelser? Hur begripliggör Ungdomar sexualitet i förhållande till anknytande aspekter av sexualitet?Jag har genomfört fem fokusgrupper tillsammans med Ungdomar i åldrar mellan 15 och 22 från olika gymnasie- och grundskolor i Göteborg.

Denna uppsats undersöker vilken uppfattning som personal inom socialtjänst har av de placeringar som avslutas oplanerat, det vill säga ett placeringssammanbrott, hos Ungdomar som har ett behov av dygnsvård. Undersökningen bygger på intervjuer med socialsekreterare och de som samordnar insatserna av placeringar i Hem för Vård eller Boende (HVB) i en kommun och försöker att visa möjliga orsaker till sammanbrott av placeringar. Uppsatsen beskriver utifrån personalens synvinkel vilka Ungdomar som placeras, varför det blir sammanbrott och vad som händer efter ett sammanbrott. Detta ställs sedan i relation till barnkonventionen för att se om det är förenligt med denna. Uppsatsen försöker att se teoretiska förklaringar till att Ungdomar hamnar i situationer som gör att de behöver dygnsvård och vad som kan vara förklaringar till att det blir sammanbrott i placeringar.

Titel: Ungdomar tycker att museer är tråkiga, eller?Författare: Susanne Jansson och Madeleine ThyrssonUppdragsgivare: Röhsska DesignmuseumKurs. Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 18356Syfte: Att undersöka och få en förståelse för hur museum kan presentera och utforma sina utställningar så de upplevs attraktiva av Ungdomar.Metod: Kvalitativ studie med djupintervjuerMaterial: Analys av djupintervjuer med åtta Ungdomar i femtonårsåldern från olika högstadieskolor runt om i GöteborgHuvudresultat: Ungdomarna har en något negativ uppfattning om begreppet museum. När det gäller deras erfarenhet och uppfattning om att besöka museer har de en något mer positiv uppfattning. Bland respondenterna är det inte alla som är positiva till interaktion, men flertalet tycker att det är kul.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieUngdomars attityd till teater i allmänhet och Uppsala stadsteater i synnerhet, för att försöka få en bättre bild av hur marknadsföringen motUngdomar skulle kunna utformas.Det teoretiska ramverket berör attityder, och marknadsföring mot Ungdomar. De verktyg somanvänts är en intervju med en del av Uppsala Stadsteaters marknadsavdelning, enfokusgruppsintervju med nio gymnasieelever samt en enkätundersökning med 161gymnasieelever. Attityden till teater i allmänhet och Uppsala Stadsteater i synnerhet var relativt god blandUppsalas gymnasieUngdomar. 58 procent av respondenterna har någon gång besökt UppsalaStadsteater.De som deltog i fokusgruppsintervjun ansåg att Uppsala Stadsteater bör ha tydligareinformation om vad pjäserna handlar om och synas mer. Uppsala Stadsteater bör satsa mer på marknadsföring som riktar sig direkt till Ungdomar.