Vad görs mot övervikt och fetma? En studie om folkhälsoplanerares/folkhälsosamordnaresarbete mot övervikt och fetma hos barn och Ungdomar i Västra Götalandsregionen är enkvantitativ studie som behandlar folkhälsoplanerares/folkhälsosamordnares arbete motövervikt och fetma hos barn och Ungdomar. Studien har skett efter en förfrågan av regionensFolkhälsokommittés kansli om att göra en uppföljning av en tidigare kartläggning gjord år2005. Då kartlades insatser mot övervikt och fetma hos barn och Ungdomar i VästraGötalandsregionen.Studiens syfte har varit att undersöka folkhälsoplanerares/folkhälsosamordnares arbete motövervikt och fetma hos barn och Ungdomar. Folkhälsoplanerare/folkhälsosamordnare arbetarhälsofrämjande och förebyggande vilket har varit fokus i undersökningen.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och Ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och Ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och Ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/Ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Ungdomars datoranvändning har ökat de senaste åren och en stor del av Ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta är utbrett bland Ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det beskrivet att undervisning bör ske utifrån Ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur Ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frågeställningar studien ämnar att ge svar på är vilka sociala medier Ungdomar använder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer åt mellan olika sociala medier, vad och varför Ungdomar kommunicerar med bilder på sociala medier samt hur Ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta Ungdomar i årskurs 9 intervjuades där de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de använder dem, vilka överväganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att Ungdomarna använder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Syftet med litteraturstudien var att genom litteraturen redogöra för cancersjuka Ungdomars livskvalitet och hur de hanterar sin sjukdom. Denna studie är en beskrivande litteraturstudie där författarna sökte vetenskapliga artiklar på Medline, Cinahl, SweMed+ och PsykInfo. I resultatet redovisas femton artiklar. Resultatet visade att socialt stöd i form av föräldrar och en speciell vän visade ha stor betydelse för Ungdomarnas välmående. Ungdomarna beskrev också att det kändes bra att prata med andra Ungdomar i samma situation.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och Ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och Ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och Ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/Ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatspråk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland Ungdomar och på vilket sätt chatspråk formar dagens Ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet är att beskriva ungdomsperioden och ge en syn på hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till föräldrars och vuxnas medvetenhet om en sådan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förståelse för Ungdomarna, acceptera deras beteende och språk och vara ett stöd. Arbetet har utgått ifrån följande frågor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland Ungdomar innebära? På vilket sätt kan chatt och chatspråk forma Ungdomars identitet? De metoder som använts för att få svar på frågeställningarna har varit att intervjua Ungdomar om chatt och chatspråk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade Ungdomarna.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och Ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och Ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och Ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/Ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Främjandet av goda matvanor hos barn och Ungdomar är ett viktigt folkhälsomål i Sverige och de offentliga miljöer där Ungdomar vistas utgör betydande arenor för detta arbete. Om man ska hjälpa Ungdomar att äta nyttigare är det också av betydelse att hänsyn tas till Ungdomars egna åsikter gällande vad som påverkar deras matvanor.Syftet med detta arbete var att undersöka hur Ungdomar som besöker en fritidsgård resonerar kring kafésortimentet och en eventuell förändring av detta. Målet var att med utgångspunkt från resultatet från fokusgruppsintervjuer ge förslag på förändringar i kaféet för att främja hälsosamma livsmedelsval. Totalt deltog 27 killar och tjejer mellan 13 och 23 år i undersökningen.Resultatet visar att valmöjlighet, utbud, marknadsföring, personal, miljö samt ekonomisk styrning är viktiga faktorer för att Ungdomar ska göra hälsosamma livsmedelsval. I en förändring av kaféet är det därför viktigt att man har ett brett, billigt och mättande utbud innehållande både nyttiga och onyttiga livsmedel.

IntroduktionI ögonsjuksköterskans arbete ingår att möta Ungdomar med synskada utifrån behov ochförutsättningar i dagligt liv. Idag saknas det vetenskaplig kunskap om hur dessa Ungdomarupplever hälsa, välbefinnande, livskvalitet och möjligheter till bemästrande utifrån sittfunktionshinder.SyfteSyftet med studien är att kartlägga upplevelser av hälsa och välbefinnande hos Ungdomar medsynskada i relation till deras livssituation och dagligt liv. Ett sekundärt syfte med studien är attvalidera SAUK -modellen som en struktur för styrd innehållsanalys.MetodData insamlas i form av bloggtexter och bearbetas med styrd innehållsanalys utifrån SAUK -modellens bärande delar.ResultatAtt ha hälsa är att vara i balans och att ha livsmål. I strävan mot sina livsmål, visar Ungdomarna ipilotstudien en bred repertoar. Denna använder de för att möta upp de yttre miljöomständigheter,som ständigt gör sig påminda.DiskussionBloggförfattarna använder sig av olika strategier i sitt projektjag för att antingen bibehålla balanseller att uppnå balans.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och Ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och Ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och Ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/Ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och Ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och Ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och Ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/Ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Många Ungdomar har i dagens samhälle hamnat i kriminella banor. Det finns stöd i olika former bland annat institutioner där Ungdomarna blir placerade för att med hjälp av utbildad personal kunna åter igen bli accepterade samhällsmedlemmar.Syftet med vår studie är att öka förståelsen av omsocialiseringen på de Ungdomar som placeras i behandlingshem på grund av kriminalitet, samt ta reda på ifall behandling på institution har bidragit till att Ungdomarna blir accepterade i samhället. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi genom semistrukturerade intervjuer med fyra Ungdomar har försökt få svar på vilken betydelse behandling på intuition har för kriminella Ungdomars återintegrering i samhället. Vi har analyserat vårt material utifrån sociologiska teorier för att öka förståelsen av ungdomskriminalitet.Resultatet tyder på att Ungdomars placering på institutionen inte är den ultimata lösningen till återintegrering, men respondenterna har oftast upplevt behandlingshemmen som något positivt då personalen har bidragit till ett nytt sätt att tänka på.  .

Studien använder ett explicit test och jämför Ungdomar (14-16 år) och vuxna gällande deras riskbedömning av brott, attityder kring brott och moralnivå. Dessa faktorer förväntas ha ett samband med varandra och kan ge en förklaring till varför Ungdomar begår fler brott per capita än vuxna (Ahlberg, 1996). Samplet som utgjorde ungdomsgruppen (N=101) togs från fyra högstadier och vuxensamplet (N=101) bestod av studerande vid Komvux. Testet var ett egenkonstruerat frågeformulär och visade på flera signifikanta skillnader mellan vuxengruppen och ungdomsgruppen där vuxengruppen rapporterade högre riskbedömning, strängare attityder kring brott samt en generellt högre moralnivå. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som visat på en diskrepans mellan Ungdomars och vuxnas riskbedömning.

Syftet med denna uppsats har varit att förstå hur bilden av Ungdomar konstrueras i svensk dags- och kvällspress. Problematiseringen av uppsatsämnet var den verklighet som konstrueras, i det här fallet bilden av Ungdomar, som kan konstrueras till ett socialt problem. Den teoretiska utgångspunkten har varit socialkonstruktivistisk. Metoden för att förstå bilden av Ungdomar var genom tolkning och analys av text. Två statligt utgivna rapporter valdes ut, därefter söktes via databas efter tidningsartiklar som berörde ämnena ungdom och de utvalda rapporterna.

 Depressiva symtom har blivit ett vanligt tecken på psykisk ohälsa hos Ungdomar. Dessa kan leda till utvecklandet av depression och självmordsförsök. Syftet med arbetet var att belysa preventionsprogrammens betydelse för förebyggandet av depression hos Ungdomar och insatser som sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet. En systematisk litteraturstudie gjordes, där fem artiklar analyserades. Fyra studier undersökte effektiviteten av olika preventionsprogram för depressiva symtom.