Ungdomsbrottslighet och ungdomsproblematik har varit ett aktuellt ämne under en längre period. Nattvandrarnas ambition är att genom att synliggöra sig själva för ungdomarna, kunna minska eventuella brott, samt att bidra till en tryggare miljö för ungdomar. Denna studie avser att lyfta fram nattvandrarna och deras arbetssätt samt att se eventuell problematik som kan uppkomma från deras arbetsformer med ungdomar. Genom att utföra en deltagande observation i form av fältarbete under valborgsmässoafton, redogör denna uppsats för nattvandrarnas arbetssätt med ungdomar i Helsingborg. Uppsatsen innehåller även intervjuer med både tonårsföräldrar och tonåringar för att kunna lyfta fram den rådande uppfattningen om nattvandrarna och deras metoder..

Ung och tanklös är en litteraturstudie som handlar om påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Den ger en översikt över dagens påföljdssystem samt en historisk tillbakablick inom lagstiftningen och åtgärderna kring unga lagöverträdare i Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hanterar unga lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Tyngdpunkten i arbetet ligger på utvecklingen av påföljderna samt att det har gått från straff till ett mer behandlingsinriktat samhälle.

I denna uppsats undersöks hur tidpunkten för flytten hemifrån har förändrats mellan kohorterna 1965 och 1985. Här undersöks framför allt hur åldern vid flytten hemifrån har förändrats över tid samt skillnader och förändringar mellan kvinnor och män, ungdomar i olika delar av landet samt ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund.Resultaten visar att åldern vid flytten hemifrån har ökat för kvinnor men minskat för män. Detta har lett till att skillnaderna mellan könen har minskat. Förutom att medianåldern vid flytten hemifrån har förändrats mellan kohorterna har också mönstret för flytten hemifrån ändrats. En allt större andel flyttar i åldrarna kring 20 år, både bland kvinnor och män.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka en grupp unga vuxnamänniskors förhållningssätt till dagens ökade valfrihet och väljande. Det empiriska materialet består av intervjuer med ungdomar i åldern 20-24 år och har analyserats mot bakgrund av resonemang om individualisering, valfrihet och väljande förda av A.Giddens, Z.Bauman, U.Beck och B.Schwartz. Gällandehantering av valmöjligheter utgår arbetet ifrån teorier om kognitiva dissonans, ontologisk trygghet samt lokus av kontroll. Även tidigare forskning om ungdomars förhållningssätt till valmöjligheter behandlas. Studiens huvudresultat visar att ungdomarna bl.a.

Homeless adolescents are in Sweden rather invisible, as a group. There is no established definition or description of the problem, nor any uniform terms regarding it. The purpose of this study is to investigate how four different organizations, based on their basic principles, describe the group homeless adolescents. We discuss why the organizations reason as they do, and what it leads to. In order to do so we have performed qualitative interviews with representatives from each organization.

Folkhälsovetenskapligt program.

Uppsatsen är ett sociologiskt resonemang huruvida ungdomar blir påverkade av att titta på dokusåpor och på vilket sätt de i sådana fall berörs. En del författare hävdar att teve är bra för barn och ungdomar medan andra påstår att den är totalt värdelös. Utifrån frågeställningen: Blir ungdomar påverkade av att titta på dokusåpor? har vi utfört en kvalitativ studie i form av en gruppintervju med sex elever mellan 16 och 18 år på en gymnasieskola. I teorikapitlet behandlas teve som media utifrån flera olika perspektiv, såväl dess positiva som negativa påverkan.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Unga ledare, ur ett emotionellt intelligens perspektiv Seminariedatum: 3 juni, 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Victor Bengtsson, Christoffer Frisk och Peter Persson Handledare: Tony Huzzard Fem nyckelord: Ledarskap, emotionell intelligens, unga företagsledare, motivation, framtidens ledarskap. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om unga företagsledare besitter emotionell intelligens och hur detta framgår? Är emotionell intelligens viktigt för ett framgångsrikt ledarskap och om så är fallet varför är det viktigt? Hur blir man emotionellt intelligent? Metod: Vi har använt oss av en deduktiv strategi vid insamlandet av data och gjort en kvalitativ undersökning. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier kring emotionell intelligens och teorier i nära anslutning till densamma. Empiri: Vi har baserat vår empiri på djupintervjuer av unga företagsledare.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen är undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. Frågeställningar som har använts för att nå fram till syftet är: Hur ser barn och unga på offentligt finansierade kultursatsningar jämfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga på medbestämmandefrågor?Upplever barn och unga att de kan påverka kultursatsningar som görs i den utsträckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestämma? Hur tänker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rättigheter? Skiljer barn och unga på begrepp som kultur och fritid?Påverkar det pågående paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgår barns och ungas syn på kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkät som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del där jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frågat barn och unga i åldrarna 4 till 17 år om hur de ser på kultur och kultursatsningar. Jag använder här även ungas svar från en av BO´s webbfrågor.Studien vilar på en hermeneutisk grund där tidigare teoretiskt material och forskning har använts kring utgångspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rätt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvägagångssätt vid materialinsamling från barn och unga.Jag har vid sammanställning av materialet från mina informanter funnit att barn och unga vill i större utsträckning än nu bli tillfrågade angående satsningar på deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte på begrepp som kultur och fritid, de vill nås av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet så att det passar deras ekonomi och situation.

The aim of this study was to investigate the leaving care services provided to youth leaving residential care in Sweden. Through the use of qualitative research interviews residential care workers perception of what practical and emotional needs youth leaving care have, and whether current aftercare services meet these needs, were examined. The study further sought to compare the swedish and english leaving care services. The main findings of the study were that the residential care workers interviewed expressed that they had a good working relationship with the local social services and that they through the residential care services were able to provide some degree of aftercare. They further identified loneliness as the most prominent emotional need of youth had after leaving care.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida personal på ungdomsmottagningar arbetar med unga med intellektuella funktions-nedsättningar samt hur detta arbete i så fall ser ut. Vidare var syftet att analysera hur personalen beskrev och resonerade kring arbetet, eller det bristande arbetet, med denna grupp ungdomar. Vi hade sex intervjupersoner från fem olika ungdomsmottagningar i Göteborgs stad varav fyra var barnmorskor och två kuratorer. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer fick vi ta del av tankar och diskussioner kring ämnet sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar. I empirin framkom att intervjupersonerna menade att sexualitet är en självklarhet för alla individer, oberoende av eventuell funktionsnedsättning, men menade samtidigt att de upplevde att det i samhället finns en tendens av att gruppen avsexualiseras.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna är att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att uppnå hälsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvändning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

Vi har valt att göra en studie där vårt syfte var att undersöka vad det är som påverkar att unga kvinnor mår dåligt samt varför de väljer att skada sig själva. Genom en kvalitativ studie har vi tagit del av unga kvinnors och olika instansers livsberättelser och erfarenheter kring dessa fenomen. Det som ligger till grund för vår analys är resultatet utifrån livsberättelserna och erfarenheterna samt tidigare forskning. Detta för att väga upp vårt material i analysen då det är en mindre studie som vi har gjort.Genom våra sju intervjuer, tre stycken unga kvinnor och fyra stycken instanser, har vi kommit fram till att kvinnorna påverkas av yttre faktorer, exempelvis av de saker som skrivs i media. En annan faktor som vi såg påverkade kvinnorna var familjesituationen, där tryggheten inte alltid har funnits med i bilden.

Bakgrund: I bakgrunden beskrivs viktiga begrepp som hälsa, lidande, övervikt, konsekvenser av övervikt, behandling, utsatthet och betydelse av aktivitet. Detta för att läsaren ska kunna förstå vidden av problemet. Studien kommer att inrikta sig på överviktiga barn och ungdomar.Problem: Övervikt hos barn och ungdomar är ett växande problem som leder till flera negativa konsekvenser, många fysiska men även psykiska, andliga och sociala.Syfte: Att beskriva överviktiga barn och ungdomars upplevelser av hälsa och lidande.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats och manifest innehållsanalys baserad på Graneheim & Lundmans (2004) metodartikel. Studien är utförd på självbiografier där vuxna människor beskriver sina upplevelser av att växa upp med övervikt.Resultat: Studien visar överviktiga barn och ungdomars upplevelser på grund av sin övervikt avseende hälsa och lidande. Resultatet presenteras under kategorierna självkänsla, självförakt, desperation, utsatthet, utanförskap och kärlek.Slutsats: Många barn och ungdomar med övervikt upplever ett stort lidande och knappt någon hälsa.

This thesis examines how marketing by secondhand apps affects young adult women's consumption habits, investigating whether these platforms promote or counteract overconsumption. While the secondhand market is considered more sustainable than buying new, these apps may still encourage overconsumption. The study focuses on the marketing strategies of three major secondhand apps in Sweden: Tradera, Sellpy, and Vinted, analyzing their impact on consumer behavior using the AIDA model (Attention, Interest, Desire, Action). Based on qualitative interviews with eleven women aged 20-27 and the authors observations of the apps marketing activities, the study finds that secondhand apps often emphasize environmental benefits and makes secondhand shopping accessible and appealing. However, the marketing tactics used by these apps, including frequent push notifications, targeted advertisements, and influencer collaborations, may lead to increased consumption. Overconsumption causes significant environmental damage, and while the secondhand market can mitigate these effects by extending the lifecycle of items, the emphasis on convenience end environmental benefits can inadvertently encourage more consumption. The study concludes that secondhand apps play a complex role in consumer behavior, balancing the potential for sustainability with the risk of promoting overconsumption.