Syftet med denna undersökning var att studera den förståelse som svenska unga människor, som varit iväg som volontärer till länder i syd, har av den svenska volontärverksamhetens funktion. För att kunna besvara syftet intervjuades sex unga kvinnor som varit iväg på en volontärresa med organisationen Internationellt Kulturutbyte (IKU) någon gång sedan år 2000. Intervjuerna kretsade kring fyra teman som syftade till att ringa in synen på verksamhetens funktion: motiv, förväntningar, påverkan och allmän förståelse av verksamhetens funktion. Resultatet visade att alla informanterna la stor vikt vid själva resan och den ?unika? upplevelse den givit dem.

Arbetsförmedlingen, en av Sveriges största myndigheter, åtnjuter alltjämt ett väldigt lågt förtroende bland landets medborgare. Tidigare forskning visar att det förekommer att framförallt ungdomar tänker sig att Arbetsförmedlingen hjälper arbetslösa genom konkreta jobbförslag och arbetsförmedlande verksamhet. Tvärtemot visar utredningar att väldigt lite tid läggs på denna typ av handläggning. Dessa förhållanden riskerar att leda till besvikelse och frustration hos nyinskrivna ungdomar, och kan vara en bidragande faktor till det bristande förtroendet. Glappet mellan vad ungdomar föreställer sig att Arbetsförmedlingen gör och vad verksamheten i praktiken går ut på, utgör den centrala problematik som i denna uppsats refereras till som felaktiga förväntningar.

Studien syftar till att undersöka hur kuratorerna som verkställer vård inom socialtjänsten ser på denna påföljd och på sin roll i verkställandet av densamma, samt hur ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten upplever samma påföljd. Syftet avgränsas genom följande frågeställningar: (i) Hur ser kuratorerna på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro kommun på vård inom socialtjänsten och på sin egen roll i verkställandet av denna påföljd utifrån den lagstiftning som reglerar vård inom socialtjänsten, samt den lagstiftning som reglerar socialtjänstens insatser för unga? (ii) Hur har ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro upplevt påföljden utifrån samma lagstiftning, och finns det någon skillnad i upplevelsen före och efter genomförandet av denna? En vidare angränsning är att jag har valt att fokusera studien på ungdomar som har blivit dömda för misshandel. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har jag genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med personalen på Ungdoms- och familjeteamet, samt med ungdomar som har genomfört vård inom socialtjänsten där. Intervjuerna gjordes utifrån på förhand sammanställda intervjuguider och utgick ifrån uppsatsens syfte, frågeställningar samt den lagstiftning som utgör uppsatsens teoriavsnitt.

Enöppen inställning till alkoholkonsumtion under ungdomsåren kan varaproblematiskt då forskning visar på att konsumtionen kan ha ett samband medalkoholproblematik i vuxen ålder, ungdomar i dag har en väldigt positivinställning till alkohol och det ses ibland inte som ett problem att drickaalkohol. Det är därför viktigt att forskning fokuseras kring ungdomarsidentitetsskapande och behov av grupptillhörighet då alkoholen ofta har ettstarkt symbolvärde i dessa processer. Alkoholen som symboliskt hjälpmedel kandock innebära något positivt. Ungdomar skapar grupper, gemenskap och får nyamöjligheter med alkoholens hjälp. Syftet med denna studie var att jämföra ungaindividers berättelser kring alkohol.

Syftet med den här studien är att belysa erfarenheter och upp-levelser från personal som arbetar med ungdomar på anstalter, och ansvarar för att motivera dem till ett liv utan kriminalitet och missbruk. Vidareundersöks vilkainsatser som erbjudsoch vilka hinder och möjligheter det finns i motivationsarbetet. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk utgångspunkt. Undersökningenär genomförd med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att unga lagöverträdare är en svår grupp att motivera till förändring då de fortfarande ser vinster med kriminalitet.

Syftet med uppsatsen är att se vilka diskurser vi kan lokalisera inom riktlinjer gällande, och forskning på, området sexualupplysning till ungdomar i Sverige och USA och att sedan analysera och jämföra de olika diskurser vi funnit. Vi ville även ta reda på vilka konsekvenser de olika tankesätten skulle kunna ha i ungdomars vardag.Vi rör oss inom en kvalitativ och konstruktivistisk kontext, med diskursanalys som verktyg, när vi lokaliserar de teman och tankesätt som framkommer i vårt material. Vi har undersökt amerikanskt material i form av forskningsrapporter om avhållsamhetsprogram och om policys som berör sexualundervisning samt en lagtext på federal nivå som behandlar innehållet i avhållsamhetsprogram. Det svenska materialet består av grundskolans läroplan, rapporter och referensmaterial från skolverket gällande sexualundervisning, samt en rapport från Folkhälsoinstitutet.Som kompletterande underlag har vi intervjuat en representant för en rådgivningsbyrå för ungdomar i New York (Planned Parenthood NY) samt en representant för RFSU här i Sverige, för att få en bild av hur sexualrådgivningsorganisationer resonerar kring sexualupplysning till ungdomar.Vi fann tre olika diskurser i det amerikanska materialet; oskulden i fokus, heteronorm, moralism. I det svenska materialet fann vi två diskurser; likvärdig sexualundervisning till alla ungdomar samt allt är normalt.

Med musiken till hands ? Funktionsinriktad musikterapi med två ungdomar, en med Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom. Funktionsinriktad musikterapi, FMT-metoden, är en neuromuskulär behandlingsmodell för barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar. Jag har valt att i detta examensarbete för-klara vad metoden går ut på samt beskriva arbetet med två av mina elever, en med diagnosen Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom. Jag har förklarat hur deras helhetsutveckling, främst arm-/handfunktionen, har påverkats. Båda ungdomarna har fått en utökad förmåga att greppa om olika föremål och sträcka ut för att nå ting som står långt ifrån dem..

I den aktuella studien har följder studerats utav nedläggningen av fältarbetsgruppen i Östersunds kommun. Detta utifrån myndighetspersoner, ungdomar, politiker samt ideella organisationers anställdas upplevelser. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner som har arbetslivserfarenheter samt erfarenheter av fältarbetsgruppens verksamhet. Studiens resultat påvisar flertalet negativa följder gentemot ungdomar, dess vårdnadshavare, ideella organisationers samt för socialtjänsten. Intervjudeltagarna berättar om hur ungdomarna har förlorat en vidare kontaktyta med myndighetspersoner vars uppgift är att befinna sig i ungdomarnas sociala miljö.

Syftet med vår studie är att undersöka hur 14 femåringar uttrycker hur det är att vara vuxen. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats med kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Intervjufrågorna har varit öppna och kompletterats med följdfrågor. De kategorier som visade sig vid analysen var kroppsliga skillnader, brist på vuxnas lyhördhet, bestämmande, trygghet och barn och vuxna som åtskilda. Resultatet visar att enligt barnens beskrivningar är det vuxna som bestämmer.

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the library habits of young people, age 15 to 24. Our empirical data are gathered in a survey distributed to 104 young men and women at three different public libraries. The questions are about how young people use the public library, what media and services they use and whether or not they are content with what the public library can offer them. In our analysis we have compared our results to previous research and used a model by Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen to determine how they use the library.

Syftet med denna studie var att via föräldrarnas iakttagelser av sina barn beskriva unga personer med Asperger syndrom. Vi har haft som mål att undersöka på vilket sätt åldern för diagnosen påverkat barnens/de ungas situation. Vi ville även belysa hur barnens/de ungas relationer med jämnåriga gestaltade sig under skoltiden och under tonårstiden. Dessutom ville vi undersöka vilka stödinsatser som barnen/de unga erhållit från samhället. Studien baserar sig på intervjuer med föräldrar till unga personer med Aspergers syndrom, samt på litteraturstudier.

Specialarbete, SSA 136 15 hp Ämne: Svenska som andraspråkTermin: 2015 Handledare: Julia Prentice.

Introduktion: Personer med funktionsnedsättning betraktas ofta som vård och omsorgstagare och inte som medborgare med samma rättigheter som alla andra. Bemötandet mot personer med funktionsnedsättning beskrivs ofta vara bristfälligt och de tillfrågas sällan om vad de själva vill. Att ha ett arbete är en viktig del av livet och för personer som på grund av funktionsnedsättning ej klarar av arbete inom den öppna arbetsmarknaden, finns daglig verksamhet. Syfte: Att beskriva unga vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättnings erfarenheter och uppfattningar om bemötande och delaktighet, när det gäller övergång till samt första åren av daglig verksamhet. Metod: Data samlades in utifrån intervjuer med 14 personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning mellan 21 och 23 år och som befann sig inom olika typer av daglig verksamhet.

Dagens Sverige är ett mångkulturellt land där människor med olika bakgrund lever tillsammans mer eller mindre integrerat. Att vara ung idag kan vara problematiskt då man ska förhålla sig till olika attityder som existerar sida vid sida. Detta gäller inte minst synen på sexualitet som i samhället i allmänhet kan anses vara liberal men där unga tjejer i invandrargrupper kan ha helt andra villkor. Vi ville undersöka hur de unga tjejerna upplever synen på sexualitet i samhället och i mångkulturella sammanhang. Denna kunskap kan vara av intresse för hur man kan bedriva socialt arbete med unga tjejer.