Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

Ungdomar är den mest brottsutsatta gruppen i samhället och många av de brott som begås av ungdomar kommer aldrig till polisens vetskap. Det finns en kunskapslucka när det gäller anledningar att vittna och anmäla brott. Detta för att få en tydligare bild av ungdomars synpunkter på att anmäla brott och syftet i denna studie var därför ungdomar benägenhet/attityd till att vittna och anmäla brott. Studien gjordes i form av en kvalitativ intervjustudie, där 15 gymnasie elever i åldrarna 16-18 år varav nio manliga och sex kvinnliga från två olika skolor deltog. Resultatet visar att erfarenheter, förtroendet för rättsväsendet och rädsla är bidragande faktorer i beslut om man ska kontakta eller samarbeta med polisen.

Uppsatsen ämnar belysa brännmärkningsfenomenet utifrån ett ungdomsperspektiv samt bidra till ökad kunskap inom området. Syftet med studien är att finna en eventuell koppling mellan ungdomar som blivit placerade på ett hem samt deras upplevelser kring brännmärkning. Detta kopplas följaktligen till Erving Goffmans stigmateori. Frågeställningarna omfattade huruvida ungdomarna upplever och påverkas av sin eventuella brännmärkning samt hur placerade ungdomar upplever att samhället uppfattar dem, bland annat speglat via medier. Uppsatsen har utgått ifrån en kvalitativ ansats där nio intervjuer genomförts och bearbetats.

Avsikten med arbetet har varit att belysa hur de professionella ser på, vad ett kriminellt ungdomsgäng betyder för den enskilde gängmedlemmen, även att få större kunskap om de professionellas erfarenheter i möten med ungdomar. Frågeställningarna var, vad tillhörighet i ett kriminellt ungdomsgäng har för påverkan på den enskilde gängmedlemmen? Den andra löd, hur man som professionell arbetar med kriminella ungdomsgäng? Metoden vi använde oss av var kvalitativ. Intervjuerna gjordes med en polis som var aktiv inom ungdomsarbete, två socialsekreterare, två behandlingspersonaler på ett ungdomsboende, en fritidsledare och en lärare på en högstadieskola. Resultatet visade huvudsakligen att ungdomar befann sig i kriminella ungdomsgäng eftersom de sökte en tillhörighet, bekräftelse, att bli någon.

Idag är det fler stillasittande och otränade ungdomar än någonsin tidigare, och utvecklingen av det tekniska samhället leder till fler stillasittande livsstil. Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar ungdomar till fysisk aktivitet.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Artiklarna till resultatet söktes i databaserna Cinahl och Pubmed, publicerade mellan år 2000 och 2011 där målgruppen för artiklarna var ungdomar 10-18 år. Antalet artiklar som användes till resultatet var 17 stycken.  Resultat: Flera faktorer var betydande för ungdomarnas val av en fysisk aktiv fritid.

Delaktighet och inflytande är en grundförutsättning för folkhälsa där gemenskap, sociala relationer och socialt kapital är viktigt för en individs välmående. Det är viktigt för att individer ska känna sammanhang och uppleva att de kan påverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rätt att på samma sätt som vuxna delge sina åsikter i ett demokratiskt samhälle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att säkerställa att ungdomars perspektiv uppmärksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsråd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrån ett hälsofrämjade perspektiv.

Vi fattar dagligen beslut. Ungdomar har mindre möjlighet än vuxna att fatta självständiga beslut. Ungdomar påverkas av sina föräldrar och vänner när de står inför olika val. När ungdomar väl fattar självständiga beslut så utvecklas de psykologiskt. Syftet med studien var att se hur ungdomars tilltro till den egna förmågan, öppenhet, autonomi och föräldrars stöd påverkar deras nöjdhet med beslut som de tidigare har fattat inom ett av tre områden: utbildning, träning eller konsumtion.

Autistic Spectrum Disorders (ASD) är ett av de vanligaste intellektuella handikappen hos barn, ungdomar och vuxna. På grund av dessa patienters svårigheter att kommunicera och interagera med andra människor utgör de också en patientgrupp med ett speciellt omvårdnadsbehov och det finns ett behov av ökad kunskap hos vårdpersonal inför mötet med denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att identifiera de specifika omvårdnadsbehov barn och ungdomar med ASD har i mötet med hälso- och sjukvård. Studien har utformats som en litteraturstudie där syfte och frågeställning har besvarats utifrån granskade vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver vilka specifika omvårdnadsbehov patienter med ASD har och på vilket sätt vårdpersonal kan vara förberedd inför mötet med barn och ungdomar med ASD och deras speciella behov..

Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om hur polisers yrkesidentitet påverkar interaktionen med ungdomar utifrån myndighetens målsättning att öka allmänhetens förtroende för Polisen. Detta görs genom att intervjua åtta Västerortspoliser för att undersöka hur de upplever sina möten med ungdomar och hur målsättningen om att skapa förtroende hanteras. Dessutom görs en mindre jämförelse mellan närpoliser och uttryckningspoliser. Det övergripande vetenskapliga perspektivet som undersökningen antar utgörs av symbolisk interaktionism som tillsammans med teorier om organisationskultur, yrkesidentitet, roller och förtroende bildar studiens teoretiska referensram. Utifrån resultatet konstateras att den övergripande rollen som polis, och den yrkesidentitet som skapas kring den, försvårar förtroendeskapandet.

Vi har velat ta reda på om Tensta Konsthalls ambitioner och mål att nå ungdomar i Tensta med samtidskonst är förenliga med Tenstaungdomarnas intresse av och syn på konst och konsthallar. Resultatet av våra enkätundersökningar och vår intervju med fyra ungdomar visar att endast ett fåtal vet om, eller har varit på konsthallen och att konsthallar inte prioriteras högt bland ungdomarnas fritidsintressen. I studien ingick även en större intervju med intendenten på Tensta Konsthall. För att förstå den sociokulturella problematiken har vi applicerat bl.a. Bourdieus teorier om kulturens fält på vår studie samt tagit del av undersökningar och litteratur som rör kultur och ungdomar.

Detta examensarbete behandlar användandet av smileys och deras roll i kommunikation mellan ungdomar över det digitala mediet. Hur ser användandet av smileys ut bland ungdomar? Vilken mening lägger sändare respektive mottagare i användandet av smileys? Går det att kategorisera och gruppera användarna av smileys utifrån ålder och kön? Denna uppsats behandlar chatt och det chattspråk (innehållande smileys, förkortningar och asterisker) som dagens ungdomar - generation Z, använder sig av dagligen framför sina datorer. En enkätundersökning bland elever vid två år 6-9 skolor och en undersökning via två diskussionsfora på Internet, ligger till grund för resultaten till denna uppsats. Resultaten visar att smileys används som ett uttryck för känslor, sinnesstämningar, ansiktsuttryck, kroppsspråk och tonfall..

Ungdomar begår brott och de utsätts för brott. De brott som begås av ungdomar har en viss tendens att drabba andra ungdomar. Finns det ett samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott? Vilken betydelse har livsstilen för detta eventuella samband? Hur mycket påverkas ungdomarnas delaktighet i brott och utsatthet för brott av deras livsstil? Vad ungdomar gör på sin fritid, var de är och vem de umgås med avgör vilken typ av miljöer de kommer att utsättas för. Denna undersökning belyser om ungdomars livsstil har en relation till deras delaktighet i brott och deras utsatthet för brott eftersom vi antar att livsstilen är det som för dessa ungdomar samman.

Ungdomar ställs inför krav och förväntningar som hela tiden ökar, kraven kommer både från omgivningen och från ungdomarna själva. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av att må bra i det dagliga livet bland ungdomar på högstadiet. Nittiotre enkäter delades ut till alla i årskurs nio på två skolor. Alla frågor i alla enkäter besvarades.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur arbetslösa ungdomar som befinner sig i ett åtgärdsprogram upplever hur skolan och åtgärdsprogrammen har bidragit med verktyg, information och förberedelser inför ett framtida arbetsliv. Vi har utgått från två forskningsfrågor: Vad upplever dessa ungdomar att de har fått med sig från skolan i form av arbetslivskunskap? Hur upplever dessa ungdomar att åtgärdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Den empiriska studien är kvalitativ och består av sammanlagt fem intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med fem arbetslösa ungdomar 20- 24 år som i nuläget befinner sig i två olika arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram. Resultat visar att våra informanter upplever att skolan har brustit i att informera och förbereda dem inför ett kommande arbetsliv.

Den här artikeln undersöker det aktuella kunskapsläget gällande ungdomars sexuella riskbeteenden på internet. Det är en litteraturöversikt som samlar bland annat fynd om risker som ungdomar möter online. Vi undersöker även vad forskning på området har kommit fram till avseende skydd och förebyggande åtgärder. Resultaten visar på att det är ett problem som ofta har överdrivits, gällande dess utbredning och graden av fara i det som en del ungdomar företar sig när de använder internet. Samtidigt tyder resultaten på att det, detta till trots, är ett problem att ta på allvar och att både forskning, professionella, föräldrar m fl.