Ungdomars sätt att hantera språket har i alla tider väckt uppmärksamhet, då ofta av den äldre generationen. Forskning visar bland annat att språket är genusrelaterat och att ungdomar ofta är medvetna om hur de använder och ska använda sitt språk. Uppsatsen behandlar mot bakgrund av detta hur ungdomarna använder och anpassar sitt språk i olika talsituationer. Den vill även belysa de bakomliggande orsakerna till ungdomsspråket och ta reda på ungdomarnas och lärarnas attityder till detta. Uppsatsen ger också en historisk såväl som nutida beskrivning av ungdomsspråket och belyser även detta sett ur ett genusperspektiv.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhällsorienterade läromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhällskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förändrar elever och samhälle med hänsyn till normer om kön och sexualitet, så som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjälp av diskursanalytiska verktyg visat att så inte är fallet. Istället visar studien att läromedlen till största delen osynliggör både genusvetenskapliga och queera perspektiv, även om det även finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien är de förtydligade målsättningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument Läroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel där man finner läromedlens tal om kön och sexualitet.

Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående.

Det har skett en ökad användning av droger bland ungdomar i Sverige. Det har även visat sig att många har en mer tillåtande attityd till droger. Många ungdomar använder droger för att lättare hantera alla krav som ställs på dem idag i vårt samhälle och lockelsen av spänning kan för vissa vara för stark att stå emot. Syftet med denna studie var att få fram ungdomars attityder till droger i en mindre stad och synliggöra faktorer som kan tänkas påverka attityderna. De bakomliggande faktorerna som undersökts var självkänsla, familjeförhållanden/regler, socioekonomisk status, kamratkrets och fritid.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskans omvårdnadsstöd till patienter med prostatacancer. En beskrivande empirisk studie valdes, innehållande både kvantitativa och kvalitativa frågor. Datainsamlingen genomfördes med en enkät på en klinik på ett sjukhus i ett mellansvensk län. Svarsfrekvensen resulterade i 92,3 % vilket betyder att 24 enkäter besvarades. Huvudresultatet visade att de frågor sjuksköterskan mest tog upp berör hantering av bestående symtom i de nedre urinvägarna samt biverkningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare och ungdomar anser vara det viktigaste respektive det mest användbara inom svenskämnet, samt om och i så fall hur dessa uppfattningar skiljer sig från varandra.Metoden är kvalitativ, och undersökningen har genomförts via intervjuer. Informantgruppen består av fem ungdomar mellan 19-22 år samt fem svensklärare.Resultaten av vår studie visar att lärarnas uppfattning av vad svenskämnet innebär varierar mellan olika lärare. Det som anses vara viktigast inom ämnet för såväl lärarna som ungdomarna är skriftspråklig och muntlig kompetens. Det är även dessa kompetenser som de båda informantgrupperna anser vara de mest användbara.Den största skillnaden mellan lärarnas och ungdomarnas uppfattningar är att lärarnas utsagor är av mer generell art medan ungdomarnas är mer specifika, då ungdomarna utgår från sina egna upplevelser.Undersökningen visar även att samtliga ungdomar har upplevt brister i de kompetenser som svenskämnet förväntas ge, men att detta inte skett i någon större omfattning. De upplevda bristerna är situationsspecifika, vilket gör det svårt för skolan att åtgärda dessa..

Uppsatsen är en studie av möjligheter och begränsningar när det gäller att på olika sätt kombinera psykodynamisk teori och systemteori i det kliniska arbetet med företrädesvis ungdomar och deras familjer. Genom litteraturstudier, genomgång av forskningsartiklar på området samt intervjuer med tre psykoterapeuter med utbildning och klinisk erfarenhet från båda teoriområdena, ges olika bilder av hur kombinationer av ovan teori och metod kan se ut och de svårigheter som finns. Uppsatsen berör även generella frågor kring att arbeta integrativt som psykoterapeut. Resultatet av studien visar att det går att kombinera ovan teorier/metoder och att de svårigheter som behöver hanteras, främst handlar om lojalitet och sekretess. Svårigheterna kräver en tydlighet från terapeutens sida när det gäller struktur för behandling och informationsflöde.

Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka unga killars och tjejers sexuella vanor och koppla risken att smittas av klamydia. Vi vill identifiera möjliga anledningar till varför man smittas av klamydia och se vilka förklaringsmodeller som man kan applicera. Vår huvudinriktning är koppling mellan klamydia, antal sexuella partners och preventivmedelsanvändning med ett risktagningsperspektiv.Studien är utförd på 76 stycken killar och tjejer, i åldrarna 15-20, där insamling av enkäter har skett i Nordstans köpcentrum i Göteborg.Frågeställning för att närma oss syftet:? Hur ser de unga vuxnas riskbeteende ut gällande klamydia, kondomanvändande och sexualitet?Resultaten från studien visar att det inte finns några större skillnader mellan killar och tjejer i många avseenden framförallt gällande kondomanvändandet. Dock är resultaten lite oroväckande då enbart hälften av de unga vuxna, både killar och tjejer, använde kondom vid det senaste samlaget.

De senaste 20 åren har antalet suicidförsök kommit att öka bland ungdomar iSverige. Undersökningar visar att suicid och suicidförsök är ett relativt tabubelagtämne vilket leder till svårigheter att närma sig och förstå människan i denna mycketkänsliga situation. Syftet med studien är att kartlägga ungdomars riskfaktorer försuicidförsök. Litteraturstudien inkluderar artiklar, merparten kvantitativa, sominhämtats efter sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Dessa har granskatsinduktivt varpå resultaten är sammanställda i tre olika teman; 1) personligakaraktärer och egenskaper, 2) sociala faktorer och 3) psykiska och fysiska faktorer.För ökad förståelse av resultatet har en indelning i subteman gjorts.

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatspråk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och på vilket sätt chatspråk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet är att beskriva ungdomsperioden och ge en syn på hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till föräldrars och vuxnas medvetenhet om en sådan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förståelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och språk och vara ett stöd. Arbetet har utgått ifrån följande frågor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebära? På vilket sätt kan chatt och chatspråk forma ungdomars identitet? De metoder som använts för att få svar på frågeställningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatspråk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

Abstract Nationell kriminalstatistik tyder på att ungdomar är den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället. Ett förhållande som främst gäller pojkar och unga män, även om brottsligheten ökar något bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar är samhällets framtid är det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad på Laholms kommun och vilka samhälleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet på ett eller annat sätt, samt ungdomar i åldrarna 15-20.Utifrån analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhällsrisker i Laholms kommun så som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsättning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.Nyckelord: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse.

Vi gör i vår uppsats en samläsning mellan kritisk diskursanalys och diskursteori för att undersöka hur medvetenheten om diskriminering och stigmatisering av riskgrupper artikuleras i den svenska hiv/aids diskursen. Genom att utgå från ett kritiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv, frågar vi oss hur denna medvetenhet konstitueras av intersektionen mellan ?ras? /etnicitet, kön, klass och sexualitet. Vi är intresserade av att söka förändring i diskursen och avgränsar oss därför genom att närläsa två offentliga dokument, AIDS-delegationens informationsbroschyr från 1986 och en SOU-rapport från 2004. Vi kommer i vår studie fram till att medvetenhet artikuleras genom ett konstruerande av riskgrupper, där genus och sexualitet inledningsvis står i fokus, men som senare lämnar en allt större betydelse för kategorin ?ras? /etnicitet i diskursen.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas någon gång av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör även de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgängliga är kirurgisk behandling, strålbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling är om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer på sin cellyta.

Vad kan skolan göra för att förbättra ungdomars kost och hälsovanor? Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka ungdomars kost och hälsovanor som underlag för vad skolan kan och bör göra för att stimulera och motivera ungdomar till bättre kosthållning. För att nå syftet har jag använt metoden enkätundersökning och intervjuer. I undersökningen har 40 elever från IV-programmet ingått. Litteraturen som presenteras belyser kunskap och lärande om skolans roll till att förbättra ungdomars kost och hälsovanor.

Detta examensarbete handlar om hur ungdomar som har specifika läs- och skrivsvårigheter, det vill säga dyslexi, ser på sitt handikapp i förhållande till sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken. Upplever dem dyslexin som ett hinder och känner de sig begränsade i sina val. Upplever ungdomarna att de fått den hjälp de behöver av studie- och yrkesvägledaren på sin skola. Den metod som har använts i undersökningen är djupintervjuer med sex ungdomar som har diagnosen dyslexi. För att tolka resultaten har jag använt mig av teorier som beskriver begränsningar samt några vägledningsmodeller som används i vägledningssammanhang i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de ungdomar som intervjuats har känt sig begränsade i sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken.