Det huvudsakliga syftet med vår rapport var att undersöka den sociala miljöns betydelse för barn med beteendeproblem. Vi har utgått från följande problemformuleringar; vad kan pedagogen göra för att hjälpa och stödja, vilken betydelse har barngruppen, samt hur kan verksamheten samverka för att hjälpa och stödja. Vi har utfört en empirisk undersökning där vi har intervjuat sammanlagt sex pedagoger verksamma med barn mellan 1 till 9 år. I vårt resultat kunde vi urskilja att pedagogerna ansåg att positiv uppmärksamhet till barnen är en bra strategi för att främja barns positiva beteende. Barngruppen har en stor betydelse för barnet vid tillägnandet av sociala koder eftersom de lär sig av varandra.

Syftet med mitt arbete har varit att beskriva och värdera familjeklassarbetsformen som den tillämpas i några svenska skolor. Jag har valt att belysa verksamheten utifrån ett inkluderings- och exkluderingsperspektiv. Jag ville också se på arbetsformen utifrån differentierings- och problembeteendeaspekter. I min litteraturgenomgång redogör jag för några sätt att beskriva dessa begrepp. Jag redogör också för den systemteoretiska teorigrund som familjeklassarbetsformen grundas på. Genom observationer av klassrumsarbetet och intervjuer av elever, föräldrar och pedagoger fick jag en bild av en verksamhet som rent praktiskt var exkluderande men inte uppfattades som sådan av informanterna.

Syftet med vår rapport är att forska kring hur pedagoger förstår beteendeproblematik och vilka konsekvenser denna förståelse får för den pedagogiska verksamheten. I första delen av bakgrunden visar vi på hur pedagoger genom tiderna har arbetat med beteendeproblem även hur de förhållit sig till detta begrepp. Andra delen av vår bakgrund beskriver mer hur det ser ut idag gällande barn med beteendemässiga problem. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, för att kunna anknyta slutsatsen till syftet. Diskussionen betonar olika definitioner av begreppet beteendeproblem sett ur pedagogers perspektiv men även hur pedagogerna skall förhålla sig till barn som uppfattas ha beteendemässiga problem.

Syftet med examensarbetet var att mot pedagogers praktiska erfarenheter och professionella praktik pröva olika teorier kring risk- och skyddsfaktorer vid utagerande och internaliserande beteendeproblem hos barn och unga samt beteendeproblemens koppling till läsförmåga för att se hur teorierna fungerar i relation till praktiken. Studien är kvalitativ och datainsamlingsmetoder har varit semistrukturerade intervjuer och kompletterande enkäter med sammanlagt tio informanter. Dataanalysen har inspirerats av en fenomenografisk metodansats i de första analysstegen. Resultatet visar bland annat att informanterna har erfarenheter och uppfattningar av att barns/elevers beteendeproblem dels kan handla om förmågor och färdigheter hos individen själv, exempelvis bristande kommunikativ förmåga eller svag självkänsla, dels att faktorer i hemmiljön och/eller förskolan/skolan verkar hindrande för barnets/elevens utveckling och lärande. Framför allt visar materialet att lärarens relation till barnet/eleven och föräldrarna har stor betydelse för utgången av beteendet.

Inom förskolan finns många barn med ?störande? beteenden och förskollärare möter någon gång dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare kan arbeta för att skapa en optimal lärandemiljö, både ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrån Socialstyrelsens (2010) benämning, att användas.Första delen av studien består av litteraturstudier. Nordahl, Sørlie, Manger och Tveit (2007) påvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstår eller att existerande beteendeproblem förvärras.Den andra delen av undersökningen består av sju intervjuer med förskollärare.

Älgeredskollektivet är ett behandlingshem som riktar sig till ungdomar med allvarliga beteendeproblem. Behandlingen utförs genom användandet av en rad olika arbetsmetoder vilket bland annat innefattar medlevarskap, som är en relativt ovanlig behandlingsmetod i Sverige. En explorativ fallstudie genomfördes för att jämföra beskrivningen av Älgeredskollektivets arbetsmetoder med vad som enligt forskning kan klassas som effektiv institutionsbehandling av ungdomar. Rapporten baserades på kollektivets verksamhetsbeskrivning och kompletterades med datorstödda intervjuer med kollektivets personal. Resultatet visar att Älgeredskollektivet har valt sina arbetsmetoder/modeller utifrån forskning men att det finns brister i genomförandet av dessa utifrån vedertagna manualer.

Föreliggande studie har tre övergripande syften: (1) att undersöka vilka huvudsakliga behandlingsmetoder/-modeller som framhålls av forskning som mest effektiva rörande behandling av omhändertagna ungdomar med svår psykosocial problematik, som är placerade på institution, (2) att i dessa behandlingsprogram kartlägga vilka huvudsakliga behandlingskomponenter (specifika faktorer) som förespråkas för behandling av dessa ungdomar, (3) att undersöka vilka andra behandlingsfaktorer och aktiviteter (s.k. ickespecifika faktorer) som lyfts fram i forskningen som verkningsfulla och om, och i så fall på vilket sätt, som dessa s.k. ickespecifika faktorer hänger samman med de komponenter som förespråkas i respektive behandlingsmetod (specifik faktor). Studien är utformad som en integrativ litteraturöversikt där tidigare forskning i form av vetenskapliga rapporter och artiklar sammanställs för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Av studiens resultat framgår att behandlingsprogram baserat på kognitiva och beteendeinriktade teorier framstår som mest effektiva i behandlingen av denna grupp ungdomar.

Syftet med studien är att undersöka institutionsplacerade ungdomars situation beträffande missbruk, kriminalitet och psykisk hälsa samt belysa deras syn på institutionsvistelsen, ett år efter utskrivning. Följande frågeställningar berörs i uppsatsen:- Hur ser ungdomarnas bruk av alkohol och droger ut vid inskrivnings- respektive uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas kriminella beteende förändrats vid uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas psykiska hälsa förändrats sedan inskrivning?- Hur ser ungdomarna själva på institutionstiden?Frågeställningarna har besvarats genom ett färdigställt intervjumaterial (ADAD), omfattande inskrivnings- och uppföljningsintervjuer med 105 ungdomar som varit placerade vid två SiS-hem.Resultatet jämförs med den tidigare publicerade svenska ADAD- uppföljningen och diskuteras mot bakgrund av Levins (1997; 1998) och Andreassens (2003) resonemang om institutionsvård samt mot annan forskning inom området.Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att situationen för de undersökta ungdomarna har förbättrats något och att majoriteten av ungdomarna har positiva upplevelser av institutionstiden. Trots detta har många fortfarande beteendeproblem och emotionella svårigheter. Ingen av ungdomarna har slutat missbruka, 84 procent är fortfarande brottsaktiva och många mår psykiskt dåligt.

Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Denna studie ämnar redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de är knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos barn och ungdomar är tillfälliga eller bestående. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos barn och ungdomar är inkluderat. Psykopatiska drag hos barn och ungdomar är ett kontroversiellt ämne. Studiens huvudsakliga frågeställning är; kan psykopati identifieras hos barn och ungdomar?.

Veterinär beteendemedicin är ett relativt nytt område. Internationellt sker en ökad diagnosticering av psykiska sjukdomar och syndrom hos sällskapsdjur med efterföljande medicinering. Studien syftade dels till att öka kunskapen om hur beteendeproblem hos hund och katt behandlas farmakologiskt i Sverige och hur veterinärer och djurpsykologer ser på sin egen kompetens inom området. Dessutom till att undersöka vad veterinärer och djurpsykologer har för inställning till beteendemodifierande läkemedel och produkter. Samt slutligen att få en uppfattning om hur mycket beteendemodifierande läkemedel och produkter som används till hund och katt.

Beteendeproblem i samband med måltid kan drabba alla barn men är vanligt förekommandehos barn med autism och kan resultera i selektivt ätande samt oro och konflikter i familjen.Syfte:Att undersöka föräldrars åsikter om matskolaför föräldrar och anhöriga tillbarn medbeteendeproblem i samband med måltid upp till fyra år efter avslutad föräldrautbildning.Metod: En enkät utformad av författarna skickades tillsamtliga personer (n=27) som deltagit i utbildningen Matskolan mellan åren 2007- 2010. Femton svar erhölls (56 %). Svaren bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik och redovisades i andelar, procent och i vissa fall stapeldiagramResultat:Majoriteten av föräldrarna upplevde att de haft nytta av undervisningen på matskolan och att måltidssituationen blivit bättre efter matskolan. Drygt hälften av föräldrarna ansåg att den förändrade måltidssituation berodde på matskolan. Majoriteten upplevde förbättrad förmåga att hantera barnets problembeteende efter avslutad utbildning.

Även om många beteendeproblem är resultat av psykologiska orsaker, är det alltid viktigt att förstå att det kan finnas en fysisk sjukdom som ligger bakom och orsakar störningen. Det finns klara samband mellan sjukdom tidigt i hundens liv och beteendeproblem i vuxen ålder. Det är flera störda beteenden som uppvisas, främst felriktad rädsla och aggression. Hunden kan även visa på onormalt sexuellt beteende och överdrivet skällande. Beteende påverkar i stark grad relationen till sin ägare.

Inför höstterminen 2011 sker en omorganisation i en kommun som innebär att resursskolorna år 1-9 läggs ner i sin nuvarande form. Drygt hälften av 40 elever ska tillbaka till sin hemskola och resterande ska beredas plats i en av tre områdesskolor år 4-9.Syftet med denna studie var att visa på skolpersonalens uppfattningar av vilka förutsättningar som behövs för att eleverna ska kunna återgå till sin hemskola efter omorganisationen, sett utifrån en resursskolas, en grundskolas samt ett elevhälsoteams perspektiv. Vårt fokus låg på att studera vilka möjligheter och hinder skolpersonalen såg för elever med utagerande beteendeproblem att inkluderas i grundskolan efter en period i resursskola. Det är en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats då begreppet uppfattningar var i centrum. Metoden som användes var två strukturerade fokusgruppsintervjuer och en enskild intervju. Resultatet visade att skolpersonalen hade ett relationellt perspektiv i sitt sätt att se på elever med utagerande beteendeproblem. De menade att eleven inte är ensam bärare av sina svårigheter utan formas av omgivningen.

En kandidatuppsats i sociologi om arbetslöshet bland ungdomar och vilka effekter strukturer och normer kan ha på ungdomar som deltar i en arbetsmarknadsåtgärd..

SammanfattningUngdomar med antisocial problematik är en svårbehandlad grupp där ingen specifik metod har visat sig råda bot på hela problematiken kring ungdomen. Bäst utgång att behandla Ungdomar med beteendeproblem återfinns inom institutioner som har en enighet i personalgruppen kring de teorier som är gällande inom verksamheten, så kallad behandlingsintegritet. Syftet med studien var att granska om personalgruppen på en behandlingsverksamhet för ungdomar har ett gemensamt förhållningssätt utifrån de miljöterapeutiska behandlingsprinciper som vägleder verksamheten. Syftet konkretiserades utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka behandlingsprinciper är vägledande inom verksamheten? 2.