Undersökningen handlar om hur ungdomar anvÀnder staden. Jag ville undersöka hur ungdomar anvÀnder sig av det offentliga rummet nÀr det inte Àr fysisk aktivitet som Àr mÄlet. För att göra det har jag undersökt Sergels torg, en plats i centrala Stockholm, dÀr ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen Àr kopplad till anvÀndningen. Vad Àr det ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av ungdomars anvÀndning av torget och genom intervjuer dÀr ungdomar sjÀlva berÀttar om vad det Àr med torget som gör att de vill anvÀnda det. Observationerna och intervjuerna visar hur torget anvÀnds och vilka aktiviteter som Àger rum.

Syfte: Denna studie syftar till att identifiera faktorer i pedagogers ledarskap, som frÀmjar utveckling och lÀrande för barn med lindrig utvecklingsstörning.Teori: Studien utgÄr ifrÄn tvÄ lÀrteorier. Dessa Àr Jean Piaget som representerar stadieteorin och Lev Vygotskij som representerar det sociokulturella. Piaget anser att barnets tÀnkande Àr uppdelat i fyra stadier och att de byggs upp likt steg pÄ en stege. Varje stadie bygger pÄ varandra och det handlar frÀmst om kunskapsutveckling genom barns görande. Vygotskij anser att barnet mÄste ingÄ i en social och kulturell kontext för att lÀra.

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

Uppsatsens syfte var att öka förstÄelsen för hur kuratorer inom vuxenhabiliteringen och barnmorskor pÄ mödravÄrdscentraler förhÄller sig till och arbetar med gravida kvinnor med intellektuella funktionsnedsÀttningar. Avsikten var Àven att undersöka likheter respektive olikheter mellan yrkesgrupperna. För att genomföra studien anvÀnde vi kvalitativ metod. Vi intervjuade tvÄ barnmorskor pÄ mödravÄrdscentraler och tre kuratorer inom vuxenhabiliteringen. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av de teoretiska perspektiven normalitet, juridisk diskurs och emotionell diskurs.

Vi lever i ett komplext samhÀlle dÀr erfarenheter fort blir omoderna och omvÀrlden Àr uppbyggd av skriven information som snabbt förÀndras. Alla mÀnniskor ska ha samma möjligheter till att bli demokratiska och delaktiga samhÀllsmedborgare. För det krÀvs en lÀsförstÄelseförmÄga för att hitta strategier för tolkning och reflektion. För personer med funktionsnedsÀttning Àr det sÀrskilt svÄrt att hitta rÀtt, förstÄ och framförallt tolka. En nyckel till delaktighet Àr lÀsförstÄelse. Arbetets syfte Àr att belysa hur vuxna med lindrig utvecklingsstörning som gÄtt gymnasiesÀrskolans nationella program anvÀnder sin lÀsförstÄelse i det dagliga livet efter avslutad skolgÄng.

Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) Àr en gruppbehandling för personer med afasi. Tidigare forskning kring CIAT har ansetts otillrÀcklig gÀllande dess lÄngsiktiga effekt, dess effekt vid lindrig afasi och dess effekt pÄ kommunikativ delaktighet. Föreliggande studie Àr en multipel fallstudie som syftar till att undersöka CIAT:s kort- och lÄngsiktiga effekt pÄ sprÄk och kommunikation vid lindrig afasi. Fyra personer med kronisk afasi deltog i CIAT under tvÄ veckor. SprÄkfunktioner och funktionell kommunikation bedömdes före behandling (T1), efter behandling (T2) och vid uppföljning efter 3 mÄnader (T3). Bedömningarna kompletterades av intervjuer med deltagarna och deras nÀrstÄende. Vid T2 visade samtliga behandlingsdeltagare övervÀgande förbÀttrade sprÄkliga funktioner. Vidare skattade 4/4 deltagare och samtliga nÀrstÄende en förbÀttring av funktionell kommunikation. Vid T3 var förbÀttringen övervÀgande stabil.

Mental trötthet (eng. fatigue) efter en lindrig traumatisk hjÀrnskada (mTBI) innebÀr stora handikapp i vardagen för drabbade individer. En koppling mellan den subjektiva upplevelsen av mental trötthet och relaterade kognitiva omrÄden har dock visat sig svÄrt att finna. Syftet var att undersöka om det förelÄg en prestationsnedsÀttning i IVA+plus (ett test för kontinuerlig prestation som mÀter bibehÄllen uppmÀrksamhet och inhiberingsförmÄga) och högt sjÀlvskattad trötthet hos en patientgrupp diagnosticerad med mTBI. Vidare var syftet att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan dessa mÄtt.

Det finns riktlinjer för hur webbplatser kan anpassas för personer med kognitiva funktionhinder, men Ànnu har ingen enighet uppnÄtts nÀr det gÀller hur man bÀst gÄr tillvÀga för att skapa tillgÀngliga webbplatser för mÄlgruppen. Det finns flera former av kognitiva funktionshinder. DÀrför behövs undersökningar som fokuserar pÄ hur man skapar tillgÀngliga webbplatser för personer med de olika formerna av funktionshindret. En fallstudie har dÀrför utförts genom detta arbete, för att ta reda pÄ hur tillgÀnglig Kristianstad Biblioteks webbplats Àr för unga personer med lindrig utvecklingsstörning. Webbplatsen har studerats genom ett anvÀndningstest som utförts tillsammans med mÄlgruppen.

Syftet med denna studie var att utvÀrdera Perrongen, en insats med kvalificerade kontaktpersoner för ungdomar i riskzonen för missbruk eller social problematik, och följa upp de ungdomar som medverkat i insatsen. 8 ungdomar deltog i den kvalitativa studien, och intervjuades under ungefÀr en timme vardera om deras bakgrund, insatstid och om livet efter insatsen med utgÄngs-punkt i ungdomarnas familj och nÀtverk. Resultatet var övervÀgande positivt, och samtliga ungdomar lever idag ett, i olika grader, betydligt mer hÀlsosamt liv Àn vid perioden för insatsen. .

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur intag av aminosyratillskott p?verkar kroppssammans?ttning hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, Scopus och Pubmed under perioden januari ? mars 2024. Inklusionskriterierna till denna ?versiktsartikel var att deltagarna skulle vara diagnostiserade med KOL, studierna skulle vara baserade p? humanstudier med studiedesignen RCT och slutligen skulle studierna unders?ka skillnaden mellan interventionsgrupp som fick aminosyratillskott med kontrollgrupp som inte fick aminosyratillskott g?llande p?verkan p? kroppsammans?ttning. Studierna exkluderades om de skrevs p? annat spr?k ?n svenska och engelska eller om de baserades p? djurstudier.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida personal pÄ ungdomsmottagningar arbetar med unga med intellektuella funktions-nedsÀttningar samt hur detta arbete i sÄ fall ser ut. Vidare var syftet att analysera hur personalen beskrev och resonerade kring arbetet, eller det bristande arbetet, med denna grupp ungdomar. Vi hade sex intervjupersoner frÄn fem olika ungdomsmottagningar i Göteborgs stad varav fyra var barnmorskor och tvÄ kuratorer. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer fick vi ta del av tankar och diskussioner kring Àmnet sexualitet och intellektuella funktionsnedsÀttningar. I empirin framkom att intervjupersonerna menade att sexualitet Àr en sjÀlvklarhet för alla individer, oberoende av eventuell funktionsnedsÀttning, men menade samtidigt att de upplevde att det i samhÀllet finns en tendens av att gruppen avsexualiseras.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Vissa ungdomar utmÀrks av att de utsÀtter andra för hostilitet i en viss vardagsmiljö. Andra ungdomar utmÀrks av att de utsÀtts för hostilitet av andra i samma miljö. En tredje grupp av ungdomar utmÀrks av att de bÄde utsÀtter andra för hostilitet och utsÀtts för andras hostilitet i den miljön. Det förklarar ?ömsesidig hostilitet? för de ungdomarna.

Andelen ungdomar som smittas av STI ökar i dagens samhĂ€lle trots att barnmorskor arbetar hĂ€lsofrĂ€mjande med ungdomar. Det saknas kunskap om hur barnmorskor upplever sitt preventiva arbete med ungdomar och STI. Syftet med studien Ă€r dĂ€rför att beskriva barnmorskors upplevelser av att arbeta hĂ€lsofrĂ€mjande med ungdomar och STI. Åtta intervjuer med barnmorskor utfördes och analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. I vĂ„rt resultat framkom ett tema med tillhörande tvĂ„ kategorier.

Polisen trÀffar pÄ mycket ungdomar i det dagliga arbetet. Vi har genom intervjuer undersökt hur polisen i GÀvle och BorlÀnge arbetar med ungdomar. Vi har Àven tittat pÄ genom enkÀter vad ungdomar i tvÄ niondeklasser tycker om polisen. Lagstiftning som kan vara aktuell i Àmnet berörs. VÄr tanke med detta arbete var att försöka komma fram till nÄgra bra enkla arbetsmetoder polisen kan arbeta efter.