Syfte och frågeställningSyftet är att göra en kartläggning av hur barn och ungdomar med rörelsehinder upplever att skolorna arbetar med aktivitetsdagar. Frågeställningen blir således; Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder möjligheterna att delta under aktivitetsdagar? Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder sin frånvaro under aktivitetsdagar?MetodDenna studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En kort enkät, med elva stycken kryssvalsfrågor, skickades ut till 500 av Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomars (RBU) medlemmar. Enkäten behandlade frågor om personens förutsättningar, hur många aktivitetsdagar de deltagit i, anledningar till eventuell frånvaro samt hur barnen upplevt de tillfällen som de varit frånvarande.

Syfte: Syftet med denna studie var att få en inblick i sjuksköterskans egna känslor och upplevelser i yrket av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar.Metod: Studien genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer, med sju stycken sjuksköterskor som arbetade på öppenvårdsmottagningar för barn och ungdomar med ätstörningar.Huvudresultat: Resultatet tydde på att sjuksköterskor som arbetar med ätstörningar, oftast beskriver att hela känsloregistret är involverad i yrket som person och som behandlande sjuksköterska. Allt från att känna glädje, sorg och ilska till att känna en stor frustration och maktlöshet. Flera av sjuksköterskorna var enad om att det första mötet och första tiden i behandlingen är av stor vikt för den fortsatta kontakten. Svårigheterna kan vara att vara riktigt tydlig med behandlingen och att känna att det går åt rätt håll. Men en av de svåraste uppgifterna som sjuksköterskorna upplevde var att få till en bra vårdplanering för patienten, samtidigt som att få patienten till att medverka.Slutsats: Trots att yrket upplevs som betydelsefullt finns det en del svårigheter och utmaningar i yrket som kan vara betungande.

När ungdomar går ifrån skolan och in i arbetslivet, gör de också ett första kliv in i vuxenvärlden. De processer som sker i samband med det här är ofta starkt bidragande i att forma dessa människor till självständiga individer. Därför menar forskare att det kan uppstå vissa problem i den socialisationsprocessen hos de ungdomar som inte får chansen att ta det där första klivet. De som går ifrån skolan direkt in i en tillvaro av arbetslöshet riskerar att bli fast i skarven mellan att vara barn och vuxen. Vårt syfte har därför varit att undersöka hur arbetslösa ungdomar själva reflekterar över hur arbetslösheten påverkar deras identitetsskapande, och utifrån det även se vilken funktion projektet ?Ung i Fokus? kan ha i den processen.

Syftet (även kallat huvudtema i kategoriprofilen) med studien var primärt att (1) undersöka vilkeninställning idrottande ungdomar har till begreppet mental styrka. Sekundärt syfte som förs upp tilldiskussion var att (2) skapa en förståelse om hur de tränar och upprätthåller sin mentala styrka samt(3) vilka faktorer under träning och tävling som deltagarna anser är viktiga för att utveckla ochupprätthålla mental styrka. I studien deltog tio idrottande ungdomar (m= 16,24), 6 män och 4kvinnor inom både lag och individuella idrotter. En egen utformad semi- strukturerad intervjuguideanvändes, utvecklad med teoretiskt stöd från Jones et al., (2007) och Gucciardi et el., (2009).Resultaten i studien visade att deltagarnas inställning och kunskap om begreppet mental styrkavarierade. De flesta deltagarna hade en positiv inställning och ansåg att det var en viktig faktor i deflesta situationer inom deras idrott.

I den interpersonella teorin menar man att varje människas framträdande relationserfarenheter finns representerade i något som blivit denna persons latenta relationsmönster eller schemata. Är dessa interpersonella mönster inkongruenta kan det leda till interpersonella problem och psykisk ohälsa. Enligt denna teori kan stimulerande relationer, som t ex i en gruppbehandling, leda till bättre kognitiv förmåga och mer kongruent interpersonellt mönster, vilket på sikt underlättar relaterande till andra. Uppsatsens syfte var att beskriva interpersonella mönster och problem hos ungdomar i en gruppbehandling i termer av två instrument: Central Relationship Questionnaire (CRQ) och Inventory of Interpersonal Problems (IIP). Resultaten visade hur ungdomarnas interpersonella mönster och problemprofiler såg ut före och efter behandlingstiden.

BakgrundUngdomsåren innebär en övergångsperiod i livet då barndomen fullbordas och livet som vuxen påbörjas. Denna tid kan vara mycket omvälvande till följd av den psykologiska och biologiska utvecklingen som sker. Att under ungdomsåren samtidigt leva med en cancersjukdom kan innebära stora påfrestningar och resulterar inte sällan i mycket stress och ångest. Isolering från vänner, förlorad självständighet och kroppsliga förändringar är exempel på faktorer som ungdomarna med cancer upplever som stressande och ångestfyllt. För att försöka minska dessa negativa känslor använder sig ungdomarna av olika copingstrategier.SyfteSyftet med studien var att beskriva copingstrategier hos ungdomar med cancer.MetodFör att besvara studiens syfte valdes forskningsmetoden litteraturstudie.

Syfte:Syftet med undersökningen var att beskriva vad som formar ungdomars attityd till rökning. Metod:Sex kvalitativa intervjuer genomförds med ungdomar i åldern 14-15 år. Kategorier utarbetades genom analys av intervjuutskrifterna. Resultat:Det framkom att ungdomarnas attityd formas dels av yttre faktorer som närståendes rökvanor och dels av inre faktorer som nyfikenhet. Ungdomarna ansåg även att om cigaretter varit så ohälsosamma som det påstås så hade de varken tillverkats eller sålts.

Diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn och ungdomar i Sverige idag. Vi tycker att det är viktigt att ta upp detta inom vårt ämnesområde, då god kosthållning påverkar deras välmående i hög grad. Dessutom är tonårstiden en mycket fragil period i livet där diabetes kan komplicera och blir ytterligare en faktor att ta hänsyn till.Vi vill undersöka ungdomar som har diabetes och deras syn på att följa kostråden. Detta gör vi genom att intervjua åtta ungdomar, på ett diabetesläger, i åldrarna 15 ? 18 år som haft diabetes i mellan 2 månader och 11 år.Undersökningen visade att det finns många faktorer som inverkar hur ungdomarna väljer att hantera sin kost.

Många av de ungdomar som är sexuellt aktiva ligger i riskzon för att drabbas av en STD-sjukdom. En förbättrad sexualun-dervisning skulle kunna leda till en ökad kunskap och förstå-else gällande de risker som t.ex. oskyddat sex medför. Syftet med denna studie var att studera i huvudsak skolans sexual-undervisning och hur den påverkar kunskapen om sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar i åldern 13-17 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där 19 veten-skapliga artiklar granskades.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i utförandet av aktiviteter hos barn och ungdomar med autism. För att studera detta intervjuades elva arbetsterapeuter verksamma inom barn och ungdomshabilitering med erfarenhet av att möta personer med autism inom barn och ungdomshabiliteringen. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ? Att främja delaktighet i utförande av aktiviteter genom tekniska interventioner, Att främja barnets/ungdomens delaktighet i utförande av aktiviteter genom interaktion med andra, Att främja delaktighet i utförande av aktiviteter genom strategier samt Att utforma interventioner som utgår ifrån person?.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

The purpose of this study is to investigate information seeking habits among young persons with mild mental disability. We wanted to know how they seek information in everyday life, barriers they experience when seeking information and also if they consider the library to be a source of information.The theoretical background of this study is based on the works of T. D. Wilson and Michael Buckland. Wilson?s model of information seeking behavior and seeking information was used as a tool analyzing the results from the interviews.

Achievement Goal Theory (AGT) utgår ifrån att alla individer vill visa sin kompetens vilket tar sig uttryck i två målinriktningar; ego och task. Individen påverkas av omgivningen som driver ett motivationsklimat som kan uttryckas i samma typer av målinriktning. Motivationsklimatet och målinriktningarna anses påverka hur individen agerar och hanterar t.ex. ängslan/oro och prestation. Denna studie behandlar samband mellan individuella målinriktningar, upplevt motivationsklimat drivet av tränare, träningskamrater och föräldrar, tävlingsrelaterad ängslan/oro och upplevd prestation.

Högstadietiden är en period då ungdomar ställs inför ökade krav och förväntningar, både från sig själv och omgivningen. Ofta blir stress en del av vardagen. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i årskurs nio upplever stress. Studien genomfördes genom fokusgruppsdiskussioner och innehållet bearbetades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Nio flickor och fyra pojkar deltog i studien.

Problem/ Bakgrund: Problemformuleringen grundar sig i en nyfikenhet över varför ungdomar inte sover på natten eftersom de sms:ar. Mitt intresse för Meads teori om jagets utveckling gör att undersökningens fokus ligger på hur självbild och identitet är kopplat till ungdomarnas sms:ande.Syfte: Att få större förståelse för hur ungdomars identitetsskapande kan ske genom sms.Kort beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens upplägg: Arbetet behandlar sms-kommunikation. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio ungdomar i åldern 16-17 år. Teoriramen bygger på Goffmans analys om självpresentation, samt Meads syn på jaget och identitet.Slutsatser/ Resultat: Det gäller att vara käck och rolig i sina sms för att få ett snabbt svar, och därmed få den bekräftelse som många känner sig beroende av. Ungdomarna kan vara djärvare i sina sms.