FrÄgan om hur ungdomar i UmeÄ vill bli bemötta av polisen samt vad de har för erfarenheter av densamme gjorde att författarna valde att skriva om detta Àmne. Syftet var att införskaffa kunskap om hur samarbetet fungerar i dagslÀget. Dels av egenintresse, men ocksÄ för polisen, ungdomar och övriga intressenters skull. Vi valde att arbeta med en 9:e klass i vardera Haga- ErsÀng- samt Minervaskolan .DÀr gjorde vi en enkÀtstudie samt djupintervjuer med tvÄ ungdomar frÄn varje klass. En ordningspolis frÄn UmeÄ samt rektor pÄ ErsÀngskolan intervjuades.

SammandragBakgrund:Sexualitet Àr en vÀsentlig del av att vara mÀnniska och varje individ har rÀtt till en trygg och hÀlsosam sexualitet. Upprepade studier pÄvisar dock förÀndrade sexualvanor hos ungdomar med mer tillÄtande attityder och ett ökat risktagande kring sexualitet. Konsekvenserna av ett sexuellt risktagande kan bli allvarliga och det förebyggande arbetet blir alltmer viktigt.Syfte:Syftet med studien var att identifiera vilka faktorer som har samband med ett sexuellt risktagande hos ungdomar i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet, samt att undersöka om könsskillnader förelÄg.Metod:En empirisk studie med kvantitativ metod har anvÀnts. Studien bygger pÄ ett redan insamlat material som Àr byggt pÄ en enkÀtundersökning. Materialet har analyserats i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) och via Chi-square test testades dÀr huvudvariabeln, >3 sexualpartners under det senaste Äret, mot relevanta variabler i enkÀten.

Uppsatsens sociologiska problem Àr ungdomsbrottslighet. Varför begÄr ungdomar brott och vilka faktorer pÄverkar dem att begÄ brottsliga handlingar. Syftet besvaras utifrÄn ett sociologiskt och kriminologiskt perspektiv och genomförs av en litteraturstudie. Ungdomsbrottslighet betraktas som ett allvarligt samhÀllsproblem dÀr utvecklingen har blivit grövre, frÄn stöld till vÄldsbrott. Vilket till stor del beror pÄ ungdomars liberala attityd gentemot kriminalitet.

Personlighetsdrag har visat sig vara betydelsefullt för att förstÄ riskbeteenden hos individer, dÀr drag av impulsivitet, aggressivitet samt umgÀngesbehov har kopplats till hög frekvens av risktagande. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader med avseende pÄ personlighet mellan tvÄ grupper av ungdomar frÄn en normal- respektive en klinisk population. Den kliniska gruppen bestod av 22 ungdomar placerade inom SiS ? institutioner. JÀmförelsegruppen bestod av 111 ungdomar frÄn fyra olika gymnasieklasser.

OmhĂ€ndertagna ungdomar vid institution Ă€r en utsatt grupp som enligt tidigare forskning sĂ€llan kommer till tals gĂ€llande sin situation. Uppsatsen belyser utifrĂ„n brukarperspektivet, ungdomarnas subjektiva upplevelse av att vara placerad pĂ„ Älgeredskollektivet i HĂ€lsingland, samt hur denna upplevelse kan kopplas till det medlevarskap som bedrivs pĂ„ kollektivet. Studien utformas med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer dĂ€r respondenterna utgör fem av de tio ungdomar som bor pĂ„ kollektivet. Intervjuerna analyseras och bearbetas med hjĂ€lp av meningskoncentrering och meningskategorisering. Resultaten visar bland annat pĂ„ att en stor del av ungdomarna ofta saknar respekt, tillit och förtroende till och frĂ„n sin personal.

Syftet med studien var att belysa unga komvux studerandes syn pÄ sin nuvarande karriÀr och framtida karriÀrmöjligheter. Urvalet bestod av ungdomar mellan 20-24 Är som studerade heltid minst fem kurser pÄ ett komvux inom Stockholms lÀn. Metoden som tillÀmpades var kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. UtgÄngspunkten var att ge en inblick i individens inre vÀrld med fokus pÄ vilka inre faktorer som spelar in vid karriÀrvalsprocessen. Resultaten visar att ungdomarnas frÀmsta mÄl Àr att höja sina gymnasiebetyg för att ta sig in pÄ olika yrkesinriktade högskoleutbildningar.

Bakgrund: Litteratururvalet med fokus pÄ hedersrelaterat vÄld och ungdomars attityder har gett mig en ram för arbetet och har varit till hjÀlp vid analys och bearbetning av resultaten. Hirdmans genusteori och Gemzöes definition av etnicitet och kulturskillnader utgör grunden för min studie.Syfte: Det övergripande syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka attityder ungdomar har samt att ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader och i sÄ fall vilka, vad gÀller ungdomars attityder till hedersrelaterat vÄld, utifrÄn kön och etnisk bakgrund.Metod: För syftet som jag nÀmnt ovan har jag anvÀnt mig av en kvantitativ enkÀtstudie. Empirin bestÄr av 405 enkÀtsvar frÄn gymnasieungdomar. EnkÀtstudien Àr genomförd pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ olika kommuner.Resultat: I mina analys har jag behandlat följande kategorier; Attityder till hedersrelaterat vÄld som ett viktigt Àmne, Attityder kring faktorer som ligger bakom hedersrelaterat vÄld och attityder till att arbeta och förebygga hedersrelaterat vÄld. UtifrÄn de empiriska data har jag dragit slutsatsen att ungdomarna anser att det Àr allvarligt med hedersrelaterat vÄld och Àr nÄgot som bör förebyggas.

Inom behandling för ungdomar med antisociala/normbrytande beteenden ansesMTFC-metoden vara ett bra alternativ till andra heldygnsinsatser. Detta har vÀcktvÄrt intresse för att studera MTFC-programmet utifrÄn ungdomarnas egnaerfarenheter. I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn tvÄ hypoteser, den ena som menar attMTFC Àr en effektiv behandlingsmetod för ungdomar med antisociala/normbrytande beteenden och den andra hypotesen ifrÄgasÀtter MTFC-metodenutifrÄn kontroll och makt, vilka Àr centrala delar av behandlingsmetoden. UtifrÄnhypoteserna formulerades syfte och frÄgestÀllningar. Syftet med studien har varitatt undersöka MTFC-programmet som en alternativ behandlingsmetod till andrainsatser för ungdomar mellan 13 och 20 Är, med antisociala/normbrytandebeteenden.

Ungdomsinnebandyn i JÀmtlands lÀn har de senaste 10 Ären tappat spelare. Precis som övriga idrottsverksamheter i Sverige upplever innebandyn ett tapp av ungdomar vid 15 till 16 Ärs Älder. Forskningen pekar mot att en ungdomstrÀnare Àr av betydelse för att ungdomar ska fortsÀtta med sin idrott. Syfte Belysa betydelsefulla faktorer till att ungdomar fortsatt att spela innebandy till seniornivÄ, samt betydelsen av ungdomstrÀnaren. Metod Kvalitativ manifest innehÄllsanalys utifrÄn semi-strukturerade intervjuer (n=5) med unga manliga seniorspelare (=21,8 Är; sd=1,6 Är) frÄn JÀmtlands lÀn.

Statens institutionsstyrelse (SiS) Àr en statlig myndighet med uppdrag att bedriva individuellt anpassad tvÄngsvÄrd för ungdomar med svÄr social problematik, missbruk och kriminalitet. Under senare Är har SiS tagit emot ett vÀxande antal placeringar av ensamkommande ungdomar. Denna utvÀrdering syftar till att utvÀrdera och kartlÀgga omhÀndertagandet av ensamkommande ungdomar vid SiS ungdomshem BÀrby. En syntes av tvÄ processutvÀrderingsmodeller anvÀnds för att nÄ en fördjupad kunskap om verksamhetens omhÀndertagande. UtvÀrderingsmaterialet omfattar fyra huvudsakliga empiriska kÀllor: SiS eget klient- och institutionsadministrativa system (KIA), en webbenkÀt rörande personalens erfarenheter, en intervjustudie med femton medarbetare samt observationer genomförda pÄ avdelning och skola.UtvÀrderingens resultat tyder pÄ att det har skett en fördubbling av placeringar av ensamkommande ungdomar under en fyraÄrsperiod.

AbstractMÄlet med denna undersökning Àr att belysa hur ungdomars kostvanor ser ut och om de upplever att det pÄverkar deras studieresultat. För att elever i dagens skola ska mÄ bra och kunna prestera vÀl krÀvs det att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn Àr nÄgra av dem men jag har koncentrerat mig pÄ kosten. Vet ungdomar hur och vad de ska Àta för att fÄ i sig den nÀring de behöver? Jag har ocksÄ tittat pÄ om de har nÄgon uppfattning och i sÄ fall vilken nÀr det gÀller hur deras mat intag berör deras förmÄga att orka och prestera i skolan.

SAMMANFATTNINGBakgrundDe senaste Ären har antalet fall av klamydia, Humant immunbristvirus (HIV), gonorré och syfilis ökat i Sverige. Vad gÀller klamydia och gonorré har den största ökningen skett bland ungdomar och unga vuxna som Àr i Äldern 15-24 Är. Effektiva förebyggande insatser existerar i nulÀget, men antalet fall av ovanstÄende sexuellt överförbara infektioner (STI) fortsÀtter att öka.SyfteSyftet var att beskriva det förebyggande arbetet med att förhindra sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar och unga vuxna i Äldrarna 15-24 Är i en storstad.MetodStudien utgick frÄn kvalitativa intervjuer med en deskriptiv ansats. Vid tvÄ intervjuer medverkade tvÄ personer frÄn verksamheterna vilket resulterade i att nio personer intervjuades vid sju intervjutillfÀllen. Inklusionskriterierna för att fÄ medverka i studien var att respondenterna arbetade inom professionella verksamheter som arbetade förebyggande mot STI hos ungdomar och unga vuxna.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av sjÀlvskadebeteende hos tonÄringar, om detta skiljer sig Ät mellan könen och om samband kan uppvisas med sjÀlvkÀnsla och mindfulness.128 elever i Ärskurs nio frÄn tre skolor besvarade frÄgeformulÀren Deliberate Self-Harm Inventory, Rosenberg Self-Esteem Scale samt Mindful Attention Awareness Scale.Resultaten visade att 65,9 procent av deltagarna skadat sig sjÀlva vid Ätminstone ett tillfÀlle, och 41,4 procent vid flera tillfÀllen. Det förekommer ingen signifikant skillnad mellan könen. Hos flickorna korrelerar sjÀlvskadebeteende med lÄg sjÀlvkÀnsla och lÄg grad av mindfulness. Pojkar som skadat sig sjÀlva mÄnga gÄnger uppvisar lÀgre grad av mindfulness Àn övriga pojkar. Resultaten indikerar att det troligtvis finns flera olika anledningar till att ungdomar skadar sig sjÀlva..

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka anknytingsfenomenet. FrÄgorna berör hur terapeuter ser pÄ anknytningsfenomenet, vilken betydelse de tillskriver fenomenet och hur det tar sig uttryck i det konkreta terapiarbetet med barn och ungdomar. För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomfördes en intervjustudie. Fem yrkesverksamma barn- och ungdomsterapeuter, tre kvinnor och tvÄ mÀn, alla med mÄngÄrig erfarenhet av att arbeta med terapier med barn och ungdomar intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades, lÀstes noggrant och analyserades dÀrefter i tvÄ steg.

Stödet till unga brottsutsatt Àr ett Äsidosatt omrÄde, och ungdomar Àr en av grupperna i samhÀllet som löper en stor risk för att utsÀttas för brott. MÄnga ungdomar vill inte prata om det som Àr jobbigt och att sjÀlv söka upp hjÀlp kan vara ett stort steg trots att denne kÀnner sig i behov av bÄde hjÀlp och stöd. Det Àr dÀrför av stor vikt att det tydligt framgÄr var hjÀlpen finns att erhÄlla och att samhÀllet fÄngar upp de ungdomar som behöver stöd. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka vad unga brottsutsatta i Bodens kommun har för möjligheter till hjÀlp och stöd samt att vÀcka frÄgan om utvecklandet av ett stödcentrum för unga brottsutsatta. FrÄgor som behandlas i uppsatsen Àr; PÄ vilket sÀtt erbjuds brottsutsatta ungdomar i Boden hjÀlp och stöd, vilken betydelse har Stödcentrum för unga brottsutsatta, pÄ vilket sÀtt fÄr ungdomarna reda pÄ var hjÀlpen finns? Statistik frÄn brottsförebyggande rÄdet visar att Boden ligger pÄ höga siffror vad gÀller anmÀlda brott som misshandel, olaga hot och ofredande i förhÄllande till grann kommunen LuleÄ och hela riket.