Abstract Nationell kriminalstatistik tyder pÄ att ungdomar Àr den mest brottsaktiva Äldersgruppen i samhÀllet. Ett förhÄllande som frÀmst gÀller pojkar och unga mÀn, Àven om brottsligheten ökar nÄgot bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar Àr samhÀllets framtid Àr det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad pÄ Laholms kommun och vilka samhÀlleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet pÄ ett eller annat sÀtt, samt ungdomar i Äldrarna 15-20.UtifrÄn analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhÀllsrisker i Laholms kommun sÄ som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsÀttning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.Nyckelord: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse.

Vad kan skolan göra för att förbÀttra ungdomars kost och hÀlsovanor? Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka ungdomars kost och hÀlsovanor som underlag för vad skolan kan och bör göra för att stimulera och motivera ungdomar till bÀttre kosthÄllning. För att nÄ syftet har jag anvÀnt metoden enkÀtundersökning och intervjuer. I undersökningen har 40 elever frÄn IV-programmet ingÄtt. Litteraturen som presenteras belyser kunskap och lÀrande om skolans roll till att förbÀttra ungdomars kost och hÀlsovanor.

Detta examensarbete handlar om hur ungdomar som har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter, det vill sÀga dyslexi, ser pÄ sitt handikapp i förhÄllande till sina valmöjligheter nÀr det gÀller utbildning och yrken. Upplever dem dyslexin som ett hinder och kÀnner de sig begrÀnsade i sina val. Upplever ungdomarna att de fÄtt den hjÀlp de behöver av studie- och yrkesvÀgledaren pÄ sin skola. Den metod som har anvÀnts i undersökningen Àr djupintervjuer med sex ungdomar som har diagnosen dyslexi. För att tolka resultaten har jag anvÀnt mig av teorier som beskriver begrÀnsningar samt nÄgra vÀgledningsmodeller som anvÀnds i vÀgledningssammanhang i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de ungdomar som intervjuats har kÀnt sig begrÀnsade i sina valmöjligheter nÀr det gÀller utbildning och yrken.

SamhÀllet har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjÀnsten ska socialnÀmnden tillsammans med förÀldrarna bidra till att de unga fÄr sÀkra och trygga uppvÀxtförhÄllanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om ungdomar pÄ grund av sitt beteende Àr i behov av vÄrd kan socialnÀmnden omhÀnderta dessa ungdomar för att de inte ska utsÀtta sig sjÀlva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda pÄ om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda pÄ vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rÀttsdogmatisk ansats och det material som anvÀndes var i första hand rÀttskÀllor sÄ som lagtext, förarbeten och doktrin.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna Àr att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnÄr rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva för att uppnÄ hÀlsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvÀndning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

Vi har studerat samspelet i gruppbostaden för att se hur samspelet gestaltar sig. I huvudsak har vi studerat samspelet i gemensamhetsutrymmet mellan de boende och personal. Gemensamhetsutrymmet Àr en mötesplats för gemenskap men mötet kan ocksÄ uppfattas som pÄtvingat. De personer som bor tillsammans i gruppbostaden har inte valt att bo gemensamt utan de bor i en gruppbostad pÄ grund av att de har en lindrig utvecklingstörning och Àr i behov av stöd av perso-nal. Vi har funnit att samspelet styrs pÄ makronivÄ utifrÄn den rÄdande handikapp-politiken och organisationens tankar.

MÄnga ungdomar besöker idag en fritidsgÄrd och dÀr de kan finna en vuxen utanför familjen, en fritidsledare, att knyta an till. Syftet med denna studie var att beskriva vad fritidsledare upplever som viktigt i sitt arbete med ungdomar. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ metod som baserades pÄ intervjuer med fritidsledarna. I resultatet framgick det att det som upplevdes som viktigt i arbetet med ungdomar Àr att möta och bekrÀfta dem i deras vardag. Det fanns ocksÄ upplevelser om att fritidsgÄrden har ett friare klimat Àn skolorna och att det inte fanns nÄgot hotande betygssystem pÄ fritidsgÄrden, vilket upplevdes som en viktig del i arbetet.

Syftet med denna uppsats var att beskriva vad som lÄg i fokus i ungdomars diskussioner, pÄ ett webbaserat community, kring sjÀlvskadebeteende. Urvalet blev 114 ungdomar mellan 13 och 25 Är pÄ communityt Helgon.net. FrÄgestÀllningarna var: ?Vilka huvudteman ligger i fokus i ungdomarnas diskussioner??, ?Fungerar diskussionerna pÄ forumen som ett socialt stöd?? och ?Vilka erfarenheter har ungdomarna av professionell hjÀlp?? Den metod som anvÀndes var en kvalitativ analys av de fyra huvudtemana ?SjÀlvskadetrend?, ?Varför skada sig sjÀlv?, ?SÄrskador, Àrr och skamkÀnslor? och ?Behandling och stöd?, som skapades utifrÄn vad som lÄg i fokus i ungdomarnas diskussioner. Enligt Alderman, Ahmed och Stacey Àr sjÀlvskadebeteende ett sÀtt att hantera kÀnslomÀssigt svÄra situationer och att dÀrigenom ÄterstÀlla den inre balansen, alltsÄ en slags överlevnadsstrategi.

Syftet med studien var att undersöka vilka strategier sjuksköterskor anvÀnder sig av för att upptÀcka depression bland ungdomar i Äldrarna 13-19 Är, samt vilka strategier de anvÀnder sig av i mötet med dessa. Ett annat syfte var att undersöka hur sjuksköterskor upplever mötet med deprimerade ungdomar i Äldrarna 13-19 Är. Metoden var att intervjua 6 sjuksköterskor inom skola och barn och ungdomspsykiatrin. Intervjuerna genomfördes under hösten 2007. Intervjuerna spelades in pÄ band och transkriberades ordagrant.

Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har de senaste Ären ökat och statistik visar att mÄlgruppen fortsÀtter att vÀxa. Att bosÀtta sig i ett nytt land innebÀr en förÀndringsprocess bland annat för individens sociala identitet. Grupper som individen tidigare identifierat sig med byts ut och hon mÄste sÄledes aktivt rekonstruera sin sociala identitet för att hitta en plats i det nya samhÀllet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ensamkommande ungdomar Àr delaktiga i identitetsförÀndrande processer i samband med att de har bosatt sig i Sverige. Studien baseras pÄ fem semi-strukturerade intervjuer med ensamkommande ungdomar bosatta pÄ olika orter i Sverige.

Denna rapport syftar till att presentera, hur ledare och lÀrare inom fritidsverksamhet bland barn och ungdomar, anser att ett framgÄngsrikt arbete kan och bör utformas, samt vilka mekanismer som de anser kan vara av betydelse för resultatet. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med sex ledare inom fritidsverksamhet - musikskola samt idrotts- och friluftsföreningar - av varierande storlek och omfattning. Undersökningen refererar ocksÄ till befintlig forskning om föreningsliv sÄsom fritidsvane-undersökningar, idéprogram samt analyser av föreningsliv och ungdomar. Resultatet visar bl.a. att social fostran anses vara centralt för ett lyckat arbete och detta ligger ocksÄ till grund för en stor del av de verksamheter som undersökts. Andra faktorer sÄsom förÀldrar och kompisar har ocksÄ stark inverkan pÄ resultatet, dÄ de Ä ena sidan har stor betydelse vid medlemsrekrytering, och Ä andra sidan bÀr upp ett pedagogiskt ansvar. Resultatet visar Àven att organisationerna delar en gemensam problematik kring ett minskat medlemsantal, frÀmst bland ungdomar i de senare tonÄren, dÀr de ocksÄ tycks sakna strategier för hur man ska kunna nÄ dessa ungdomar. .

Trots att de flesta behandlingshem i Sverige sÀger sig anvÀnda tekniker inom ramen för KBT finns det begrÀnsad forskning om dess effektivitet. UtifrÄn tvÄ studier syftade uppsatsen till att belysa hur personal, som arbetar med ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder, upplever att de arbetar utifrÄn kognitiv beteendeterapeutisk teori för att utveckla ungdomarnas sociala fÀrdigheter. Först utfördes en kvalitativ enkÀtstudie. För att fÄ mer djup i materialet genomfördes ocksÄ en intervjustudie.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur ensamkommande ungdomars skolform och sprÄkutveckling ser ut. Detta har gjorts med hjÀlp av tre semistrukturerade intervjuer med personal i UmeÄ kommuns skola och boende som Àr insatta i ungdomarnas vardag. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och ett narrativt skrivsÀtt, dÀr intervjupersonernas egna formuleringar fÄtt ta plats. Uppsatsens resultat visar att social delaktighet hÀnger samman med ungdomarnas möjlighet till sprÄkutveckling. Uppsatsen visar ocksÄ att god gruppdynamik och samhörighet för ensamkommande ungdomar Àr viktigt och att ensamkommande ungdomar tenderar att kÀnna sig malplacerade i mötet med ungdomar med svenska som förstasprÄk.

Klamydia har ökat de sex senaste Ären, vilket kan inverka negativt pÄ flickor förutsÀttningar för att bli fertila senare i livet. Inriktningen pÄ uppsatsen Àr ungdomars kunskaper och instÀllning till kondomanvÀndning och klamydia. Föresatsen var att Àven fÄ en överblick av det förebyggande arbete som redan pÄgÄr i samhÀllet. Sammantaget var avsikten att undersöka om ungdomarnas kunskaper Àr tillrÀckliga, varifrÄn kommer deras kunskaper och Àven instÀllning till kondomanvÀndning samt vilka faktorer pÄverkar att kondomen anvÀnds.En kvantitativ studie har genomförts pÄ tvÄ olika ungdomsmottagningar. Resultaten visar att ungdomar har kunskaper om kondomanvÀndning och klamydia och att det Àr mÄnga olika faktorer som pÄverkar att kondomen inte anvÀnds.

Drygt 1,6 miljoner barn och ungdomar deltar i nÄgon form av idrottslig verksamhet, man kan alltsÄ pÄstÄ att idrotten, nÀst efter skolan, Àr vÄr största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt sÄ finns mycket lite forskat pÄ vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar pÄ frÄgestÀllningar utifrÄn de tvÄ övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssÀtt med en enkÀtundersökning riktat till drygt 80 barn och ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt.