Studiens syfte Àr att studera hur ungdomar som genomgÄtt Multisystemisk Terapi, MST, upplever denna behandling. Författarna avser sÄledes ge en bild av och fÄ en djupare förstÄelse av deras tankar kring denna behandlingsform. MST Àr en öppenvÄrdsbehandling som vÀnder sig till antisociala ungdomar och deras familjer. Det har visat sig att institutionsplacering av ungdomar mÄnga gÄnger inte leder till önskvÀrda resultat. Metoden, som grundar sig pÄ systemteori och socialekologiska teorier, utvecklades som ett alternativ till dessa ofta kostsamma placeringar.

Studiens syfte var att kartlÀgga ungdomars upplevelser av sin institutionsplacering samt sÀtta detta i relation till socialpsykologiska begrepp som stÀmpling och sjÀlvbild. Undersökningen bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med fyra ungdomar placerade pÄ institution. Resultaten analyserades i relation till socialpsykologiska begrepp som stÀmpling och sjÀlvbild, utifrÄn symbolisk interaktionism och stÀmplingsteorin samt om disciplinering utifrÄn social responsivitet. I studien har framkommit att ungdomarna ofta har en problematisk relation till sina förÀldrar. Ungdomarna har en klar uppfattning om hur mÀnniskor i deras sociala nÀtverk skulle beskriva dem och det verkar som att de Àr vana vid att se sig sjÀlva utifrÄn andras ögon.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur ungdomar med utvecklings störning upplever sin fritid. Genom intervjuer ville jag fÄ ett inifrÄnperspektiv pÄ hur sju ungdomar 12 ? 18 Är upplever tillgÀngligheten till olika fritidsaktiviteter samt vad en meningsfull fritid betyder för dem. DÄ flera ungdomar i studien hade begrÀnsade möjligheter att samtala utan AKK, alternativa och kompletterande kommunikationssÀtt valde jag att genomföra intervjuerna med hjÀlp av samtalsmatta, ritprat samt tecken som stöd. Studien visar att ungdomarna i det stora hela Àr nöjda med sin fritid.

CI-metoden Àr en ny behandlingsmetod för barn och ungdomar med CP-hemiplegi. Metoden innebr att man genom en restrikion pÄ den intakta armen och handen frÀmjar rörelse i den hemiplegiska armen oc handen i syfte att förbÀttra anvÀndningen av den armen och handen i dagliga aktiviteter.Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva CI-metoden och dess effekter pÄ funktions- och aktivitetsförmÄga hos barn och ungdomar med CP-hemiplegi.För att fÄ svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar gjordes en systematisk litteraturstudie som baseras pÄ vetenskapliga artiklar om effekter av behandling med CI-metoden pÄ barn och ungdomar med hemiplegi till följd av en CP-skada. Studien baseras pÄ sammanlagt 12 artiklar, varav 11 studier frÄn Ären 2001-2006 och en studie frÄn 1997. Artiklara Àr sökta i AMED, Cinahl samt Medline.Resultatet visar att barnen och ungdomarna genom behandling med CI-metoden gjorde förbÀttringar i bÄde funktions- och aktivitetsförmÄga. MÄnga av de förbÀttringar som gjorts under behandlingen kvarstod Àven vid uppföljningen, fyra veckor till sex mÄnader senare.

Ungdomspsykopati tillsammans med normbrytande beteende Àr ett outforskat Àmne pÄ uppgÄng. Denna studie undersökte ifall skyddsfaktorer i form av förÀldraegenskaper och ungdomars anpassning till skolan pÄverkar psykopatiska drag och normbrytande beteende, var för sig och tillsammans. Data som har anvÀnts kommer frÄn ett stort urval av ungdomar frÄn skolor i en medelstor svensk stad. Resultaten visade att förÀldrafaktorer endast predicerar en ökning i psykopatiska drag och normbrytande beteende. God anpassning till skolan minskade bÄde psykopatiska drag och normbrytande beteende.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken omfattning ungdomar har erfarenheter av att utsÀttas för vÄld frÄn sina förÀldrar. Studien syftar ocksÄ till att undersöka ungdomarnas erfarenheter av kontrollerande beteende och vÄld i nuvarande och tidigare relationer, samt ungdomarnas attityder till mÀns vÄld mot kvinnor. I syftet har följande frÄgestÀllningar varit centrala:? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld frÄn förÀldrarna?? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld i nuvarande och tidigare relationer?? Vilka erfarenheter har ungdomar av kontrollerande beteende i nuvarande och tidigare relationer?? Finns det skillnader i pojkars och flickors attityder gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor?För att bÀst besvara vÄrt syfte föll valet av metod pÄ att genomföra en enkÀtundersökning bland ungdomar pÄ en gymnasieskola, 60 elever i Ärskurs tre besvarade enkÀten. Av resultatet framgÄr att en fjÀrdedel av ungdomar har utsatts för vÄld av sin pappa och mer Àn en tredjedel av ungdomarna har utsatts för vÄld nÄgon gÄng under uppvÀxten av nÄgon av förÀldrarna.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur och varför ungdomar kan delta i den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga mÄl Àr att undersöka vilka planeringsmetoder och modeller det finns för att inkludera ungdomar i planeringen av vÄra offentliga miljöer. Detta görs genom en litteraturstudie och genom att studera och delta i workshopen ?Gör (om)rÄdet?, som gav mig en möjlighet att inhÀmta information och praktisk erfarenhet kring hur olika planeringsmetoder för ungdomars inflytande anvÀnds i praktiken..

I dagens samhÀlle ökar vÄldsbrotten bland ungdomar och vÄld, hot, mobbning och vandalism Àr vanligt förekommande. Vi har valt att titta pÄ aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, frÀmst inlÀrningsteori och kognitiv teori. SamhÀllet behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda Àn med aggression i olika situationer, ett sÀtt Àr behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) Àr en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ SIS-institutioner, dÀr ungdomar med tung social problematik Àr placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgÄtt behandlingen har för Äsikter om den och om de sjÀlva tror sig kunna ha nytta av behandlingen Àven i framtiden.

Sammanfattning I egenskap av speciallÀrare i grundsÀrskolan möter vi dagligen barn och ungdomar med funktionsnedsÀttningen utvecklingsstörning. Förhoppningen Àr att de i vuxen Älder ska fÄ ett avlönat arbete och bli delaktiga pÄ en arbetsplats. TyvÀrr har inte unga vuxna med funktionsnedsÀttningen utvecklingsstörning samma valmöjligheter till eftergymnasiala studier eller för avlönat arbete som unga vuxna utan funktionsnedsÀttningen. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att genom en fenomenologisk inspirerad kvalitativ undersökning lyfta fram hur nio unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning upplever arbetslivet. Speciellt intressant Àr de unga vuxnas tankar kring delaktighet pÄ arbetsplatsen samt deras tankar kring hur skoltiden har förberett dem för arbetslivet.

Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

Denna studie a?r utfo?rd vid Mondelez International i Upplands Va?sby som vill ta fram ett transportplaneringsverktyg fo?r att underla?tta sin transportplanering. Detta genomfo?rs genom att studera hur transportplaneringen bo?r bedrivas och hur ett transportplaneringsverktyg kan vara utformat. Syftet med denna studie a?r att utforma en flexibel modell fo?r transportplanering som minimerar transportkostnaderna.Studien testar och ja?mfo?r tva? sa?tt att bera?kna transportkostnaden.

Bakgrund: Övervikt Ă€r ett ökande problem bland barn och ungdomar. Ett försök att minska denna problematik Ă€r att fysisk aktivitet pĂ„ recept (FaRÂź) ordineras. Hur detta upplevs av barnen/ungdomarna och deras förĂ€ldrar Ă€r inte klarlagt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur barn/ungdomar och deras förĂ€ldrar upplevde bemötande och information i samband med att fĂ„ fysisk aktivitet pĂ„ recept ordinerat samt vad de hade för förvĂ€ntningar pĂ„ detta. Metod: Studien utgjordes av en deskriptiv design med kvalitativ data, i form av semi-strukturerade intervjuer med familjer vars barn/ungdomar förskrivits FaRÂź.

I denna kvalitativa studie undersöks hur ungdomar i 19-25 ÄrsÄldern ser pÄ hÀlsa och hÀlsokommunikation. De Àr sÄ kallade ?digitala infödingar? dvs. ungdomar som Àr uppvÀxta med och anvÀnder sig av digital teknik. Tio ungdomar har intervjuats med syftet att fÄ ett underlag som kan öka förstÄelsen för digitala infödingars beteende och behov nÀr det gÀller hÀlsa.

FrÄgor som berör ungdomar med sociala problem har lÀnge varit av intresse för mig. I inledningsskedet av uppsatsarbetet kom jag att bli sÀrskilt intresserad av en ung flicka, Saga. Hennes liv har fyllts med sociala problem som i grunden har varit kopplade till förÀldrarnas missbruk, frÀmst till mammans. Hennes pappa dog av sitt missbruk nÀr hon var tolv Är. Jag valde att göra en fallstudie om Saga för att skildra hennes liv och för att lyfta fram den problematik som finns hos ungdomar med liknande sociala problem.Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett enskilt fall kunna illustrera djupet, detaljerna och skildringar om det konkreta.

Introduktion: LÀpp-kÀk-gomspalt (LKG) Àr en av de vanligaste medfödda defekterna. Det berÀknas att det i Sverige föds cirka 200 barn per Är med olika typer av lÀpp-kÀk-gomspalt, drygt 2/1000 födslar varje Är. Defekten medför ett stort behandlingsbehov, vanligtvis utfört av ett specialiserat LKG-team. Teamet bestÄr av flera specialister inom olika omrÄden, till exempel plastik- och kÀkkirurger, ortodontister, logopeder med flera dÄ defekten bland annat medför pÄverkan av ansiktets utseende, talsvÄrigheter samt bett- och tandavvikelser. LÀpp-kÀk-gomspalt kan pÄverka livskvaliteten hos barn och ungdomar och behandling och hjÀlp frÄn olika vÄrdgivare kan hjÀlpa till att höja livskvaliteten.