Oavsiktlig lindrig hypotermi förekommer hos upp till 60 % av de patienter som genomgÄr en operation. HjÀrnans förmÄga att reglera kroppstemperaturen under ett operativt ingrepp pÄverkas av lÀkemedel som ges under anestesi. De ÄtgÀrder som vidtas innan och under operationen för att minska temperatursÀnkning Àr ofta otillrÀckliga och behöver förbÀttras. Idag finns fÄ rutiner för hur oavsiktlig lindrig hypotermi skall undvikas för att minska det lidande som kan uppstÄ dÄ patienten oavsiktligt utsÀtts för avkylning perioperativt. Syftet med studien var att pÄvisa de risker och effekter som uppstÄr i samband med oavsiktlig lindrig hypotermi perioperativt, samt att belysa framkomna skyddande faktorer.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar med intellektuell funktionsnedsÀttning upplever sitt förÀldraskap, samt hur professionella uppfattar detta förÀldraskap.Vi har anvÀnt oss av frÄgestÀllningarna; Hur beskriver och upplever förÀldrar med intellektuell funktionsnedsÀttning sitt förÀldraskap? Hur upplever förÀldrarna bemötandet frÄn omgivningen? Hur uppfattar professionella förÀldrarna och deras förÀldraskap?Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med bandade intervjuer. Vi har intervjuat en förÀlder med intellektuell funktionsnedsÀttning samt tvÄ kuratorer som arbetar inom vuxenhabiliteringen. Kuratorerna har arbetat och arbetar nÀra förÀldrar med intellektuell funktionsnedsÀttning. I resultatet har vi tagit upp olika perspektiv pÄ förÀldraskap gÀllande förÀldrar med intellektuell funktionsnedsÀttning.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med sÀrskilt service. FrÄgestÀllningar; Hur hanterar denna mÄlgrupp sin tid? Om mÄlgruppen hanterar sin tid sjÀlvstÀndigt gör de det med sÀkerhet eller osÀkerhet?Metod: En kvantitativ studie genomfördes i form av en enkÀtundersökning. Studien genomfördes i ett lÀn i Mellansverige och riktades sig direkt till personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med sÀrskild service. EnkÀten bestod av fem frÄgor med fem svarsalternativ.

Bakgrund: Fritidsutbudet för personer med utvecklingsstörning Ă€r begrĂ€nsat. År 2009 antogs FN-konventionen om rĂ€ttigheter för personer med funktionsnedsĂ€ttning. Den innebĂ€r att dessa personer ska ges möjlighet att kunna delta i fritidsaktiviteter. Syfte: Att undersöka hur personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar sina anpassade fritidsaktiviteter i grupp. Metod: Intervjuer genomfördes med Ă„tta vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning vilka deltog i fritidsaktiviteter i grupp.Resultat: Samtliga intervjupersoner upplever det positivt att delta i sina respektive fritidsaktiviteter.

Denna studie handlar om arbete och delaktighet i samhÀllet för personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett utbildningsprojekt i Sverige. Projektet hade som syfte att integrera unga personer med intellektuell funktionsnedsÀttning in pÄ arbetsmarknaden genom praktik. Med en kvalitativ intervjumetod, gruppintervjuer, har elva deltagare frÄn projektet intervjuats för att höra deras tankar och reflektioner kring arbete och delaktighet i samhÀllet. UtifrÄn en innehÄllsanalys och med teorier om sociala identiteter, normalt eller avvikande samt normaliseringsprincipen har deltagarnas berÀttelser analyserats.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

I dagens samhÀlle finns det en tydlig grÀns mellan personer med intellektuella funktionhinder och personer utan intellektuella funktionshinder. Trots att personer med intellektuell funktionsnedsÀttning har samma demokratiska rÀttigheter att vara en del av samhÀllet och kÀnna en samhörighet sÄ har utvecklingen för en universell design, det vill sÀga en design som nÄr ut till fler mÀnniskor, gÄtt sakta framÄt. Denna studie Àmnar i att undersöka hur dagens formgivare lÀttare kan nÄ ut till bÄde personer med och utan intellektuell funktionsnedsÀttning genom universell design, och dÀrmed minska grÀnsen mellan dessa tvÄ mÄlgrupper.En informantintervju och tre respondentintervjuer gjordes under denna studie för att fÄ kunskap om hur personer med intellektuell funktionsnedsÀttning och vilka kommunikationshjÀlpmedel det anvÀnder sig utav. En visuell analys av en befintlig livsmedelsförpackning gjordes för att fÄ en insikt hur dagens förpackningar idag kommunicerar ut deras information till konsumenter. Den insamlade kunskapen frÄn intervjuerna och resultaten frÄn den befintliga förpackningen blev utgÄngspunkten för en redesignad förpackningsdesign, som skulle enligt resultaten och de teoretiska utgÄngspunkterna vara lÀttare för personer med och utan intellektuell funktionsnedsÀttning att förstÄ.

Idag har personer med lindrig utvecklingsstörning helt andra förutsÀttningar att utveckla förmÄgor hos sig sjÀlva Àn vad tidigare generationer har haft. MÄnga personer med lindrig utvecklingsstörning klarar av mycket sjÀlvstÀndigt men pÄ grund av deras funktionshinder Àr de i olika grad beroende av hjÀlp och stöd för att klara sig i sin vardag. Det innebÀr att de behöver professionellt stöd frÄn personal, nÄgot som kan vara uppskattat men samtidigt upplevas vara jobbigt och kontrollerande. Den hÀr studien utgÄr frÄn kvalitativ metod för att genom intervjuer med bÄde brukare och personal studera hur de ser pÄ stödet som ges pÄ serviceboenden. Syftet med studien Àr sÄledes att fÄ mer kunskap och ökad förstÄelse om hur personer med lindrig utvecklingsstörning ser pÄ det stöd som personalen ger, samt hur personalen ser pÄ sitt sÀtt att möta deras behov. Studien omfattar fyra brukarintervjuer och fem personalintervjuer. Resultatet visar pÄ positiva sidor av stödet, dÀr personalen ser en glÀdje i att ge stöd till brukarna.

Syftet med vÄr studie Àr att öka förstÄelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesÀrskolan har vad det gÀller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgÄngspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har anvÀnts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/mÄttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utstrÀckning har likartade tankar som ungdomar i allmÀnhet. Resultatet delades i fyra omrÄden: Fritid, boende, arbete och sjÀlvbestÀmmande.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Bakgrund: Barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsĂ€ttning har inte alltid haft tillgĂ„ng till skolundervisning. År 1944 infördes hjĂ€lpskolor för lindrigt intellektuellt funktionsnedsatta barn. Först under 1970-talet fick alla barn oavsett grad av intellektuell funktionsnedsĂ€ttning rĂ€tt till skolundervisning. Undervisningen bestod frĂ„n början av ett omsorgstagande och har utvecklats med tyngdpunkt pĂ„ kunskapsförmedling, vilket Lpo11 tydliggör.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur lĂ€raren ser pĂ„ sitt professionella uppdrag i grundsĂ€rskolan. Jag vill undersöka om det historiska perspektivet i lĂ€rarens synsĂ€tt pĂ„ undervisningen kan innebĂ€ra en förskjutning mellan omvĂ„rdnad och Ă€mneskunskap.

MÄlet med uppsatsen Àr att undersöka hur boendeassistenters förestÀllningar om sexualitet kopplat till intellektuell funktionsnedsÀttning ser ut i relation till normen om funktionsfullkomlighet.. För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt frÄn en kvalitativ ansats dÀr vi utfört semistrukturerade intervjuer med tolv boendeassistenter. VÄrt teoretiska ramverk bestÄr av cripteori, sexuella script och vi har kopplat dessa till den sociala och medicinska modellen. VÄr slutsats Àr att boendeassistenters förestÀllningar om sexualitet kopplat till intellektuell funktionsnedsÀttning blir mer tillÄtande ju lindrigare funktionsnedsÀttning och mer restriktiv ju större funktionsnedsÀttning brukaren har. Samma tendenser har visat sig nÀr det gÀller brukares möjligheter att leva i relationer och Àr avhÀngigt av vilken boendeform de har: gruppboende eller servicebas.

Referentiell kommunikation innebÀr att kunna delge andra information sÄ att de förstÄr, samt att sjÀlv förstÄ nÀr man lyssnar och Àven att vara medveten om nÀr man sjÀlv inte har förstÄtt (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till mÄttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt Äldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benÀmning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har ocksÄ testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benÀmning föreligger. För att mÀta referentiella lyssnarförmÄgor har olika typer av efterfrÄgningar studerats, det vill sÀga hur individen uttrycker sig för att efterfrÄga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrÄgningstyperna begÀran av utökad information och kontrollfrÄgor.

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan pĂ„verka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner pĂ„verkas kan bidra till tidig upptĂ€ckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat pĂ„ kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmĂ„ga. Resultat frĂ„n bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning.

Lindrig kognitiv sto?rning (eng. mild cognitive impairment, MCI) a?r en term som bo?rjade anva?ndas pa? 1990-talet fo?r att bena?mna personer med kognitiva tillsta?nd i gra?nsomra?det mellan normalt fungerande och demens. Syftet med MCI-forskningen a?r att identifiera individer med demenssjukdom i ett mycket tidigt skede av sjukdomen fo?r att i framtiden kunna sa?tta in behandling tidigare a?n idag.