Smuggling av alkohol är illegal verksamhet i Sverige och ett stort problem som sett till det senaste året har ökat oroväckande bland privatpersoner. Detta kan bland annat vara en följd av landets höga alkoholskatter och den höga avkastning denna brottsliga verksamhet ger. Alkoholsmugglingen är ett uppmärksammat problem i media och andra offentliga forum. Svenskarnas alkoholkonsumtion har ökat avsevärt och i paritet med det även vålds-brottsligheten. Kan detta ha ett samband? Informationen som ligger till grund för rapporten är hämtad från olika Internetsidor samt en telefonintervju med Sune Rydén på Tullverket.

När en Ungdom mellan 15-17 år misstänks för ett brott ska åklagaren begära in ett yttrande från socialtjänsten enligt 11 § lagen (1964:167) med särskilda besta?mmelser om unga lagöverträdare. Målet med att begära in ett yttrande är att ge rättsväsendet ett underlag som klarlägger den unges situation och ett eventuellt vårdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan påverka hur både åklagaren och rätten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjänsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrån traditionella föreställningar om kön.

Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning är ett öppenvårdsteam inom stadsdelen. Teamet är kopplat till barn-, Ungdom- och familjegruppen och kan arbeta på uppdrag av antingen socialsekreterare eller utifrån att föräldrar själva kontaktar teamet för råd och stöd. Syftet med denna uppsats är att göra en brukarutvärdering av teamets arbete med samarbetssamtal mellan separerade föräldrar som är bosatta inom stadsdelen. Vi har använt oss av en kvantitativ metod där fjorton föräldrar telefonintervjuats utifrån en enkät med huvudsakligen standardiserade frågeställningar. Frågeställningarna i rapporten är: vilka är de föräldrar som kommer på samarbetssamtal till Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning? Hur upplever föräldrarna samtalsformen, samtalsledaren och reflektören? Finns det någon skillnad i upplevelse mellan mammor och pappor samt finns det några grupper eller kategorier som utmärker sig i undersökningen? Resultaten visar att föräldrarna i undersökningen är nöjda med de insatser som Nätverksteamet erbjuder.

Det här arbetet bygger på en inventering av Stadsträdgården/Boulognerskogen i Gävle, sett ur folkhälsosynpunkt, där syftet har varit att hitta och identifiera de åtta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hälsofrämjande park. Utifrån ett formulär från Statens Folkhälsoinstitut har frågor angående grönområdets allmänna karaktärer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och särskilda karaktärer (tillgänglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvärderats och sammanställts för att kunna svara på om parkens innehåll uppfyller de kriterier som förväntas av ett hälsofrämjande grönområde . I inventeringen har hänsyn tagits till följande målgrupper barn/Ungdom, äldre, personer med funktionsnedsättning, övriga samhällsgrupper.För att kunna förstå stadsparkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsparkers historia. En litteraturstudie har även gjorts inom ämnet miljöpsykologi och hälsa för att få en förståelse kring hur naturen påverkar och uppfattas av människor ur folkhälsosynpunkt.Stadsträdgården och Boulognerskogen har varit en plats för rekreation för Gävleborna sedan långt tillbaka och är det än idag. Parkens utseende och närområdet har förändrats en del under åren och det har fört med sig att även parkens hälsofrämjande kvaliteter förändrats.

Denna studie handlar om icke-heterosexuella* Ungdomars upplevelser av mobbning i skolan p.g.a. deras sexuella läggning och Ungdomarnas upplevelser om vad som görs av lärarna för att motverka denna mobbning. Studien genomfördes i två delar: förstudie och huvudstudie. I förstudien studerades lärarestuderandes åsikter om utbildningen som de får om mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan på lärareprogrammet. I förstudie medverkade 11 lärarestuderande, alla var kvinnor.

Cancer är den ledande orsaken till sjukdomsrelaterad död hos unga individer mellan 15-24 år. Detta är en tid som präglas av fysisk och psykisk utveckling, då unga söker efter identitet och självständighet.  Studier har visat att under pågående behandling upplever de unga patienterna ett sjukdomslidande och att de isoleras från sin normala omgivning. De unga påpekade vikten av att bli sedda och lyssnade på av vårdpersonalen, de beskriver även betydelsen av att vara delaktig i sin vård. Antalet unga canceröverlevande ökar och många av dem känner sig övergivna efter utskrivning, vilket späder på det lidande som de redan upplevde under behandlingen. Syftet med studien är att beskriva ungas, 15-25 år, upplevelser av att överleva en cancerdiagnos efter färdig behandling till friskförklaringen som är efter fem år.

Uppsatsen är en innehållsanalytisk studie av kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet under augusti- september 2009. Syftet är att undersöka hur s.k. ?invandrartäta områden?/förorter framställs i kvällstidningarna under nämnda period samt att ge exempel på hur detta kan analyseras ur ett sociologiskt perspektiv. Urvalet av artiklar tillåter sig avgränsas genom att se till vad som skrivs om de förortsområden som under aktuell period tillåtit sig förknippas med ?problem?.

Bakgrund: Sexualiteten är ett grundläggande behov för människan och är på grund av sin privata natur ett känsligt ämne. Det finns många fördomar kring äldre och sexualitet och det är inte helt socialt accepterat att äldre kan och vill ha ett rikt sexliv eftersom sexualitet i vårt samhälle är starkt förknippat med Ungdom och ålderdom med asexualitet. Många äldre anser att det är sjukvårdspersonalens sak att föra sexualiteten på tal samtidigt som personalen i sin tur finner det obekvämt att diskutera sexualitet med sina patienter.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vårdpersonalens attityder gentemot äldres sexualitet för att förstå attitydernas påverkan på omvårdnaden.Metod: Arbetet genomfördes som en litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar, varav två var kvalitativa, analyserades. Samtliga artiklar fanns i Cinahl, PubMed, AgeLine och Ersta Discovery.

Bakgrund: Diabetes är en alltmer vanligt förekommande sjukdom bland barn i Sverige. Behandlingen är livslång och syftar till att barnet skall leva ett så normalt liv som möjligt. Det är sjuksköterskans uppgift att stötta barnet genom sin sjukdom.   Syfte:  Syftet  med  denna  litteraturöversikt  är  att  skapa  en  överblick  av  befintlig  forskning inom  området  barn  och  Ungdomar  i  skolåldern  med  typ  1  diabetes  (T1DM)  och  deras upplevelser  av  mötet  med  sjuksköterskan.  Speciellt  kommer  studien  att  fokusera  på  den vårdande relationen mellan barn och sjuksköterska. Metod: En litteraturstudie genomfördes i vilket fjorton vetenskapliga artiklar inom liknande ämnesområde analyserades.

I denna uppsats kommer jag att undersöka hur kulturskolor och musikkårerarbetar för att Ungdomar ska vilja aktivera sig i orkesterlivet efter kulturskolan.Uppsatsen utgår från dessa huvudteman:? Hur ser kulturskolorna och musikkårerna på rekryteringsmöjligheterna avUngdomar idag?? Hur arbetar kulturskolorna och musikkårerna för att Ungdomarna skafortsätta spela när kulturskolan är över?? Avslutningsvis sätter jag in frågorna i ett större sammanhang och för ettresonemang kring kulturskolornas och musikkårernas olika arbetssätt.Undersökningen har gjorts som en enkätstudie. En enkät skickades uttill alla Skånes 33 kommuner och en annan till 20 musikkårer. Denstörsta delen av musikkårerna är missnöjda med samarbetet medkulturskolan, och med antalet Ungdomar i orkestern. Svaren tyder påatt både musikkårerna och kulturskolorna är intresserade av ettsamarbete.Slutsatserna som dras är:? För att musikkårerna inte ska ?växa ur tiden? är det troligen nödvändigt attett gemensamt arbete med kulturskolan utvecklas.

Förr i tiden var övervikt ett tecken på att en människa var välmående. Nu ser man det hela som en hälsorisk. Den största orsaken till att barn blir alltmer feta är deras stillasittande vardag och att de äter mer energi än vad de hinner göra av med. Även om övervikt och fetma hos barn ökar, finns det en hel del som både föräldrar och skolsköterskor kan göra för att hjälpa dem. Skolsköterskorna som träffar barnen kontinuerligt har goda möjligheter att påverka.

Vad innebär det att tillhöra en subkultur och har det någon påverkan på Ungdomars attityder idag? Är det lika utpräglat som under 70-talet när punken var som störst och man visade sin tillhörighet genom klädsel och en viss musiksmak? Eller har mainstreamkulturen tagit över genom olika medier som TV, film och internet? Studiens syfte är att undersöka om attityd till skolan kan härledas till subkultur. Frågeställningen är följande: Går det att härleda elevers attityd till skolan till deras subkultur? I hur stor utsträckning förekommer subkulturer idag? Finns det ett samband mellan subkultur och geografiskt/sociokulturellt område? Som metod valde vi att göra en enkätundersökning genom ett bekvämlighetsurval. Studien omfattade Ungdomar som gick sitt första år på gymnasiet. 171 Ungdomar besvarade enkäten i fyra skilda områden i stockholmsregionen. Vi analyserade materialet med hjälp av regressionsanalys och frekvenstabeller.

Vi befinner oss idag i en tid med hög Ungdomsarbetslöshet. Arbetsmarknaden för unga har förändrats och deras inträde på arbetsmarknaden har senarelagts. Till viss del handlar det om att Ungdomar befinner sig i utbildningssystemet längre men även arbetslösheten bland unga har stigit. Det har gjort att arbetslöshet bland Ungdomar ofta har hamnat i fokus i den politiska debatten. I debatten har förslag på hur situationen kan förändras diskuterats, de största förslagen är utbildning, praktik och sänkta arbetsgivaravgifter.

Titel: Barn av sin tid och klass: En kvantitativ studie om generations- och klasstillhörighetens betydelse för vår nyhetskonsumtion Författare: Stina Bergdal & Evelina Olsson Kurs, termin och år: C-uppsats, HT-2014 Antal ord i uppsatsen: 18 949 Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att analysera vilken betydelse klass och generation har för nyhetskonsumtion. Att undersöka betydelsen av dessa två strukturer är viktigt då vi trots dagens individsamhälle påverkas av vår omgivning när det gäller vår nyhetskonsumtion. Metod och material: Metoden som används är surveyundersökningar. Materialet som används i denna undersökning består av den nationella SOM-undersökningen från 2012. Huvudresultat: Generation och klass är båda strukturer som påverkar vår konsumtion av nyheter. Men effekten av de olika strukturernas påverkan är olika och vi påverkas i högre grad av vår generationstillhörighet än vår klasstillhörighet. Det vill säga den tid, samhällsklimat och den tekniska utvecklig vi växer upp i formar oss inte bara som människor utan även som nyhetskonsumenter.

Uppsatsen undersöker diskurser om cannabis och hur bilden av Ungdomar och vuxna som använder drogen presenteras i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under år 2012. Studien är en kvalitativ diskursanalys efter Norman Faircoughs tredimensionella metod. Intresset uppkom i och med den diskussion som internationellt växt fram under året. Länder som kulturellt och politiskt stått förebild för svensk utveckling i många frågor rapporterades revidera och omformulera den egna problembilden av cannabis. För en grundläggande förståelse av hur rapporteringen om narkotika sett ut i svensk dagspress har Daniel Törnqvists avhandling ?När man talar om knark? legat till grund för arbetets utformning.