Med utgångspunkt i det moderna arbetslivet och de krav som detta medför på dagens medarbetare har den aktuella studien valt att inrikta sig på den psykosociala arbetsmiljön. Studien utgår ifrån Julian Rotters teori om locus of control. Syftet med studien är att undersöka hur inre och yttre kontrollfokus påverkar upplevelserna av möjligheten till återhämtning och delaktighet. Studien är kvantitativ, och har genomförts på uppdrag av en medelstor kommun i Västsverige. Webbaserad enkät har använts.

Puberteten är en unik utvecklingsperiod i människans liv. Sexualiteten ses ofta som en central del i att gå från barndomen till vuxenlivet och det är oftast under den här perioden i livet som kvinnor för första gången kommer i kontakt med preventivmedel. Tidigare studier gjorda inom ämnet har visat att unga kvinnor var tveksamma till att använda p-piller eller slutade med sina p-piller då de oroade sig för bieffekterna. Andra orsaker till att de valde att inte använda preventivmedel var att det kunde påverka sexlusten på ett negativt sätt. Sverige har idag en högsta notering i abortstatistiken bland de nordiska länderna, även antalet personer som blir smittade av klamydia ökar.

Syfte: Denna uppsats handlar om vad som motiverar mäklarna på Fastighetsbyrån i Gävle att arbeta. Vi har avgränsat oss till enbart Fastighetsbyrån i Gävle eftersom ämnet vi ska belysa kan bli mycket mer intressant när man jämför arbetare som arbetar på samma arbetsplats.Metod: Vi har valt att tillämpa besökintervjuer då vi får en tvåvägskommunikation, genom detta sätt får vi mer uttömmande svar. Vi har även valt inriktningen hermeneutik och deduktion då dessa typer av metod ger oss utrymme för olika tolkningar och ger oss möjligheten att göra en logisk analys och slutsats. Vi har intervjuat sex stycken mäklare på Fastighetsbyrån i Gävle för att få reda på vad som motiverar dem att arbeta.Resultat & slutsats: De teorier vi har använt oss av är utvecklade av respekterade och erkända forskare som byggt sina teorier främst på att individen ifråga bör ha de viktigaste behoven tillfredställda. Först då dessa behov är tillfredställda kan motivationen framträda.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om föreställningar om sexualitetens betydelser bland ungdomar. Syftet med uppsatsen är att visa på hur ungdomar resonerar, argumenterar och tydliggör sexualiteten i sin sociala kontext. Min utgångspunkt är hermeneutisk, jag söker en djupare förståelse bakom ungdomarnas utsagor och vad berättelserna har för betydelse. Mina frågeställningar är: På vilket sätt har sexualiteten betydelse för ungdomar? Vilka gemensamheter, motsättningar och skillnader finns i ungdomarnas berättelser? Hur begripliggör ungdomar sexualitet i förhållande till anknytande aspekter av sexualitet?Jag har genomfört fem fokusgrupper tillsammans med ungdomar i åldrar mellan 15 och 22 från olika gymnasie- och grundskolor i Göteborg.

Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utvecklingbörjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt.Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa.

Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

Barns och ungdomars psykiska ohälsa är ett ofullständigt utforskat område i Sverige. Mycket tyder dock på att den psykiska ohälsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bäst kan bli hjälpt. Syftet med denna studie har varit att få en större förståelse för hur återhämtningsprocessen från psykisk ohälsa kan se ut för denna grupp: vad som är verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pådrivande och hjälpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 år som lidit av psykisk ohälsa men som idag mår bra igen. Ingen av dem har vårdats på institution för den psykiska ohälsan, men alla har fått professionell hjälp.

Tron på den egna förmågan (self-efficacy) och upplevelsen av kontroll (locus of control) påverkar människors agerande och bedömningar av sina möjligheter. Syftet med undersökningen var att öka förståelsen för hur studenter från psykologlinjen i Stockholms Universitet bedömde sina chanser att få ett arbete direkt efter utbildningen. Fyra studenter deltog i undersökningen och data samlades genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visade att möjligheterna till att få arbete efter examen ansågs vara goda men att den praktiska tjänstgöringen för psykologer, PTP, sågs som en flaskhals. Erfarenhet, kontakter, ålder, kön och utbildningsinriktning ansågs kunna påverka möjligheterna till att få en PTP-tjänst och påverkade också deltagarnas bedömning av sina chanser.

Bemanningsbranschen är idag ett etablerat område på den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsarbetets konsekvenser för individ och samhälle är ändå ett ämne som diskuteras flitigt i samhällsdebatten. Föreliggande studies syfte är att skapa förståelse för hur en organisation på ett bra sätt kan lokalisera, rekrytera och utveckla personer som kan förmedlas som arbetskraft. Studiens övergripande frågeställning är; Vilka förutsättningar ligger bakom framgångsrikt personalarbete inom ett bemanningsföretag, med grupper som är svårintegrerade på arbetsmarknaden? För att besvara frågeställningen har vi genomfört en kvalitativ fallstudie av ett bemanningsföretag som lyckas med detta arbete.

Den här undersökningen syftar till att undersöka vilka strategier rehabiliteringshandläggare har som främjar individens delaktighet och motivation till rehabilitering. Att vara sjukskriven och framförallt att vara sjuk är inget som är speciellt önskvärt för de flesta och vägen till att vara frisk och kunna återgå arbetslivet kan ibland vara lång. Med möten med olika instanser, läkarbesök, papper som ska skickas kan det ibland kännas som att man måste vara frisk för att orka vara sjuk.Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk inriktning, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tre rehabiliteringshandläggare. en intervjuguide användes, och alla intervjuerna spelades in och transkriberades. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser på fenomen som feminism, kvinnligt/manligt och jämställdhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna är alla sammanboende, har barn och är mellan 30-40 år gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. Vår teoribildning utgår bland annat från Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sådana.

Det här är en kvalitativ studie som handlar om arbetsgruppens upplevelse av att ha plusjobbare tillkomna i sin grupp. Plusjobb är ett arbetsmarknadspolitiskt program som sträcker sig över en tidsbegränsad period och syftar till att integrera långtidsarbetslösa individer i arbetslivet. Undersökningarna i denna studie, som är utförda med intervjuer och olika relevanta teorier, pekar på att det finns ett antal variabler som påverkar arbetsgruppens upplevelser av plusjobbarens tillkomst. Roll- och gruppteorier sätter stor prägel på denna studie. Det har visat sig att hur en plusjobbare kommer in i gruppen beror mycket på plusjobbarens personliga egenskaper samt hur väl fungerande arbetsgruppen är sedan tidigare.

Inledning: Det finns idag en brist när det gäller forskning kring privata HVB-institutioner. Denna studie ämnar undersöka miljöterapeutiskt behandlingsarbete på HVB-institution. Författaren är intresserad av hur ett anknytningsbaserat behandlingsarbete kan se ut.Frågeställning: Hur skapar behandlingspersonalen förutsättningar för ungdomarnas möjlighet till anknytning?Metod: Genom att göra djupintervjuer med fem behandlingshemsterapeuter om deras arbete i den ostrukturerade miljöterapin, ämnar författaren att bidra till förståelsen och innebörden av anknytningsbaserat arbete på institution. Intervjuerna har analyserats med hjälp av förutbestämda dimensioner tagna från anknytningsteorin.

För att hjälpa personer med funktionshinder som är arbetslösa och/eller sjukskrivna tillbaka ut i arbetslivet arbetar Arbetsförmedlingen (AF) med arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters insatser med arbetslivsinriktad rehabilitering. För att studera det intervjuades sju arbetsterapeuter, verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Utifrån studiens syfte utvecklades en intervjuguide. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans system för innehållsanalys och ledde fram till fyra teman ?Arbetsterapeuters roll vid arbetslivsinriktad rehabilitering?, ?Arbetsterapeuters insatser och arbetsuppgifter?, ?Arbetsterapeuters utvärderingar av resultaten vid rehabilitering? och ?Arbetsterapeuters beskrivning av mål inom arbetslivsinriktad rehabilitering?.