Uppsatsens syfte är att undersöka hur före detta studenter vid Personal- ocharbetslivsprogrammet vid Göteborgs Universitet uppfattar de färdigheter som enkandidatexamen på utbildningen ska ge. Avsikten är också att undersöka om dessa uppfattassom användbara i arbetslivet. För att uppfylla syftet ska följande frågor besvaras:? Hur uppfattar före detta studenter vid Personal- och arbetslivsprogrammet vidGöteborgs Universitet att ett antal förmågor och färdigheter tillhandahålls iutbildningen?? Uppfattar de före detta studenterna att de har nytta av dessa förmågor och färdigheter ideras nuvarande yrke?? Hur kan de generella målen i förmågor och färdigheter, utifrån de före dettastudenternas erfarenheter, förstås i relation till begreppet anställnings/användbarhetoch kompetens?Eftersom tanken med uppsatsen är att finna hur tidigare studenter uppfattar ett antal förmågoroch färdigheter utifrån en redan utförd enkätundersökning har uppsatsen en kvantitativ ansats.Det empiriska underlaget består av en enkätundersökning bland tidigare studenter påprogrammet för Personal- och arbetslivsfrågor i Göteborg. Enkäten svarades av 298 personeroch samtliga ingår i denna studie.Det framkommer i undersökningen att det finns ett glapp hos tidigare studenter vid Personalocharbetslivsutbildningen i Göteborg och arbetslivet likt den som generellt finns i Sverige.Tidigare studenter upplever att de till stor del är nöjda med den färdighetsträning utbildningenger.

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur kvinnlighet och manlighet i ett relationellt förhållande framställdes i reklamannonser i damtidskriften Idun under år 1940 och år 1950. Med genusbegreppet som utgångspunkt genomför jag en bildanalys med inslag av textanalys där jag använder mig av ett semiologiskt perspektiv. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det går att finna mellan de två studerade årtalen samt diskuterar i vilken grad samhällsutvecklingen och tidsandan, såsom de är återgivna i senare års undersökningar och studier, reflekteras i det aktuella källmaterialet. Min undersökning visar att kvinnlighet i hög grad kopplas till stereotypen husmodern medan manlighet i huvudsak kopplas till arbetsliv, samt under år 1940 till begrepp som är förbundna med en krigs- och nationsretorik. Både manlighet och kvinnlighet, om än kvinnlighet i högre grad, förbinds med utseendemässiga karaktärsdrag där ungdom, skönhet och ett välvårdat yttre är betonat.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter på vägen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har också velat påvisa vilka vägar och strategier som kan ge framgångsrika resultat. Genom våra intervjudeltagares erfarenheter har vi fått fram vad de tycker kan förbättras för att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig. Vårt mål med undersökningen har varit att fokusera på positiva resultat, då vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete. Vi har i bakgrundsavsnittet visat på hur sysselsättningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som är bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden.

Denna uppsats är en litteraturstudie med en mindre intervjuundersökning. Syftet är att ta reda på om kompetensen tillvaratas i arbetslivet. I litteraturgenomgången har olika begrepp angående ämnet sökts. Ett individperspektiv har använts i analysen av ämnet. Vad som i första hand intresserat mig är att se om de organisationsförändringar som skett har medfört någon förändring angående tillvaratagandet av den individuella arbetstagarens kompetens.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrån ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrån en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhållanden till delaktighet, ansvar och demokrati på 2000-talet. Resultaten visar på att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige när det gäller ungdomsfrågor.

SammanfattningBakgrund: Förr ansågs barn med autismspektrum störning (AST) vara besatta av demoner eller var allmänt ouppfostrade. Följden blev att föräldrarnas oro ökade och de fick en känsla av skuld och skam eftersom deras barn inte betedde sig på ett acceptabelt sätt. Tidigare forskning visar att det är mer stressfullt att leva med ett barn med AST. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva föräldrars livssituation av att leva med ett barn eller ungdom som har en AST-diagnos. Metod: Uppsatsen gjordes genom en litteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa artiklar.

I denna kvalitativa uppsats har syftet varit att få en förståelse av hur arbetslösa ungdomar kan uppleva sin situation. Datainsamlingen har skett genom tio intervjuer med arbetslösa ungdomar i åldrarna 20-25 år och som varit arbetslösa i minst tre månader. Två teoretiska perspektiv har använts vid analysen, Marie Jahodas deprivationsteori och Mikael Nordenmarks PEN-modell.Resultaten av intervjuerna har vi valt att presentera i form av porträtt där vi försökt lyfta fram olika citat av ungdomarnas upplevelser av arbetslöshet. Genom porträtten kan man utläsa att ungdomarna upplever den ekonomiska situationen som svår. Att inte ha råd med ett eget boende och därmed bli kvarboende hos föräldrar, är en av konsekvenserna av arbetslösheten.

The main purpose of this thesis was to examine how hospital librarians worked with young people at a children?s and young people?s hospital in Sweden. We wanted to see how they promoted their health with culture and cultural means such as book trolleys. We did a case study, and made three qualitative interviews with the hospital librarians. The purpose was also to find out what the hospital librarians thought of young peoples.

Syftet med studien är att undersöka om människor som genomgått en utbrändhetsprocess upplever att de under denna tid utvecklats på ett sätt relevant för deras arbetsliv, och sedan med hjälp av teori undersöka om resultatet av denna utveckling kan anses utgöra kompetens. Genom intervjuer med fem personer som efter en tids sjukskrivning för utbrändhet nu själva upplever att de återhämtat sig, framkom att de fått en ny erfarenhet som gett dem insikt i stressproblematik, samhällets regelsystem och rehabiliteringsåtgärder. De har även utvecklat en mer effektiv energianvändning, ökad social kompetens och ökat välbefinnande. I den mån utvecklingen framgångsrikt används i arbetslivet, vilket intervjupersonerna också uttryckte, har den samtidigt inneburit att personerna utvecklat ny kompetens.

Syftet med studien var att beskriva vad unga kvinnor avser med begreppet kroppsbild, hur den egna bilden av kroppen upplevs och hur denna kroppsbild skapats. I denna studie intervjuades tjugo personer och designen var en multipel fallstudie. Informanterna menade att kroppsbild betyder ?en bild av kroppen? och många relaterade till sin egen kropp när de skulle beskriva begreppet. Fyra informanter menade att ansikte/huvud inte ingick i begreppet kroppsbild.

The aim of this study is to describe how two wage-earners experience and value their work. I chose a descriptive reserch approach and I conducted a qualitative study in the form of two interviews. I have applied two well-known theories from the field of social psychology ? the individualisation and Sence Of Coherence (SOC) ? to enhance my arguments and to improve my comprehension in the subjekt. The study reveals that my informants feel good and get motivated as wage-earners. By waged labor they feel securcity, meaningfullness, confirmation and belonging, which makes salaried work high valued.

Dagens samhälle skapar tillfällen men samtidigt också nya krav på individen. Individen har idag möjligheten att själv göra sina individuella val men valen har sina baksidor och det är inte alltid så att valen utgörs helt av oss själva. Den här antologin belyser hur Det vi kallar livet? skapar valmöjligheter och vilka konsekvenser det kan ha för individen och hennes identitet och livsvillkor. Vi uppmärksammar hur deltagarna i studien ser på olika fenomen samt vilka styrningsmoment som eventuellt kan ligga bakom valens möjligheter.?Det kallas livet?? är en kvalitativ studie som bygger på empiriskt datamaterial.

Uppsatsen har som syfte att undersöka hur det är att vara ishockeyspelare. Från när passionen för sporten väcks tills dess att den avslutas och en ny karriär inom arbetslivet ska ta fart. Undersökningen kommer att ta fasta på hur det är att försörja sig på sin hobby samt vilka fördelar och nackdelar som det medför. I resultatet av undersökningen kommer det att framstå av de som vi har intervjuat att arbeta med sin hobby som ishockey är ett arbete och ett jobb, att det krävs mycket av utövaren. Frågeställningarna är uppdelade i fyra olika delar som tillsammans sammanfattar livet som ishockeyspelare.

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade användningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-användning. 75 besvarade enkäter låg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav två var kopplade till stress.