Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad i hĂ€lsoarbetet pĂ„ tvĂ„ kommunala grundskolor, dĂ€r en av skolorna Ă€r med i utvecklingsarbetet HĂ€lsofrĂ€mjande skola. Övriga frĂ„gestĂ€llningar som undersökts i studien Ă€r skolornas syn pĂ„ begreppet hĂ€lsa samt hur det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet Ă€r organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottslĂ€raren pĂ„ vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hĂ€lsoarbetet pĂ„ den HĂ€lsofrĂ€mjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt Ă€r en stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende process. Den andra skolan bedriver ett hĂ€lsoarbete som initieras av endast ett fĂ„tal drivande individer.

Theories about exposure and risk-taking in an everyday environment show a connection between parental strategies, parent-child relationship and exposure on the Internet. In the present study, the Internet is presented as an everyday activity. Negative exposure is seen as an outcome of risk-taking. The purpose of the study was to examine in what way parental strategies together with the parent-child relationship were related to the teenagers? negative experiences on the Internet, which consisted of three categories: 1) Exposure to pornographic sites, 2) Exposure to upsetting and violent material, 3) Digital bullying.

Syftet med vÄrat arbete var att försöka stÀrka en grupp tonÄrsflickors sjÀlvkÀnsla i sin sexualitet samt medvetandegöra dem vad olika medier har för pÄverkan pÄ flickors sjÀlvkÀnsla. Gruppen bestod av totalt 11 flickor i Ädrarna 13 till 15 Är. Vi anvÀnde oss av enkÀter och observationer samt dagboksanteckningar, som metod för att mÀta resultatet. Resultatet av utvecklingsarbetet visade att flickorna hade blivit mer medvetna om Àmnet efter trÀffarna. Om deras sjÀlvkÀnsla hade stÀrkts i allmÀnhet kunde vi inte dra som slutsats efter endast fyra trÀffar, men vi kunde se att de blivit mer sÀkra pÄ sig sjÀlva med oss i gruppen efter varje tillfÀlle.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

PĂ„ grund av dĂ„lig lönsamhet har mĂ„nga lantbruk tvingats diversifiera sin verksamhet till att inkludera andra verksamhetsomrĂ„den Ă€n det traditionella lantbruket. Det absolut vanligaste omrĂ„det Ă€r agrikulturell turism eller Ă€ven kallad lantgĂ„rdsturism som innebĂ€r att lantgĂ„rdsfamiljen öppnar upp sitt hem för turister. Turism Ă€r som verksamhet vĂ€ldigt skilt frĂ„n att driva lantbruksverksamhet vilket leder till att mĂ„nga aktörer kan finna denna övergĂ„ng problematisk. VĂ„ra teoretiska och empiriska fynd talar för att marknadsstrategi och kommunikation Ă€r omrĂ„den dĂ€r dessa aktörer ofta saknar kunskap. DĂ€rför har vi i denna uppsats valt att fokusera pĂ„ hur aktörer inom denna bransch kan samordna och marknadsfora sin verksamhet.Wannborga pĂ„ Öland AB utgör fallstudieobjektet i denna uppsats vilka kompletteras med ytterligare referensobjekt.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Den konstnÀrliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förÀndrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förÀndringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt Àmne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lÀrare i de estetiska Àmnena, bild och musik, ser pÄ sina Àmnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker Àven utröna hur lÀrarna ser pÄ Àmnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. FrÄgestÀllningarna besvaras genom att anlÀgga ett kunskapssociologiskt perspektiv dÀr begreppet kunskapskultur anvÀnds som undersökningsverktyg.

Denna studie har undersökt den praktiska anvÀndbarheten av befintliga teoretiska ramverk inom service recovery-omrÄdet som utgÄngspunkt för att utvÀrdera och utveckla recovery-arbetet i tjÀnsteföretag. En datainsamling pÄ ett större svenskt tjÀnsteföretag har genomförts med ett fokus baserat pÄ befintliga teorier om service recovery. Det insamlade materialet har sedan bearbetats av nyckelpersoner pÄ företaget och funnits leda till en inte oansenlig mÀngd insikter och ÄtgÀrdsförslag relaterat till organisationens recovery-verksamhet. Detta leder till slutsatsen att de teoretiska ramverk som beskriver service recovery-processen framgÄngsrikt kan anvÀndas för att styra utvÀrdering och utveckling av en organisations recovery-verksamhet. Information som insamlats med befintliga teorier som lins har visats vara relevant för en organisations insikter om det egna recovery-arbetet samt bidragit till utveckling av recovery-verksamheten..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ungdomar beskriver steget vidare frÄn studieavbrott till sysselsÀttning. Författarna anvÀnde kvalitativa forskningsintervjuer baserade pÄ en intervjuguide för att besvara studiens frÄgestÀllningar, med avsikt att fÄnga in kunskap om de ungas uppfattningar kring vÀndpunkter samt betydelsen av sjÀlvbilden och relationer i omgivningen. Totalt genomfördes fyra intervjuer med ungdomar i Äldrarna 17-20 Är, dÀr samtliga gjort studieavbrott under gymnasietiden men vid tillfÀllet för intervjuerna var Äter i nÄgon slags sysselsÀttning. Författarna anvÀnde tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism och KASAM för att analysera datamaterialet. Resultatet av studien pÄvisade att samtliga ungdomar upplevt nÄgon slags vÀndpunkt under vÀgen tillbaka till sysselsÀttning, som de anger varit betydande.

I och med den ökade konkurrensen och de minskade avstÄnden i omvÀrlden blir fler och fler företag internationella. Den traditionella forskningen fokuserar frÀmst pÄ stora och tillverkande företag. Internationaliseringen kan emellertid anses skilja sig Ät frÄn den traditionella uppfattningen pÄ grunde av olika resursbegrÀnsningar. Vidare kan det Àven antas att hög- teknologiska företag avviker frÄn den traditionella bilden av företags internationella verksamhet, frÀmst beroende pÄ produkternas servicekaraktÀr och pÄ graden av kompetens som finns i dessa företag. DÀrför uppstÄr intresset att i den hÀr uppsatsen undersöka hur högteknologiska smÄföretag inter- nationaliserar sin verksamhet.

Denna studie har för avsikt att fokusera pÄ den Àldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i VÀrmland. Studiens syfte och frÄgestÀllningar Àmnar undersöka om den Àldre litteraturen som kulturarv anvÀnds som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den isÄ fall Àr uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprÀtthÄlla verksamheten. Studien kommer ocksÄ att undersöka vilken betydelse litteraturen har för VÀrmlands symbolvÀrde och identitet, dÄ litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsÀttningsvis om litteraturen som symbol och identitet av VÀrmland anvÀnds i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera pÄ den vÀrmlÀndskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

VÄr avsikt med denna studie var att undersöka förskollÀrares syn pÄ flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Vi har Àven velat belysa vilka aspekter som förskollÀrare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmÄlet samt andrasprÄket hos barnen. Detta Àr en kvalitativ studie innehÄllande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna Àr gjorda med tio stycken förskollÀrare arbetandes pÄ tre olika mÄngkulturella förskolor. Intervjuresultaten Àr stÀllda mot litteraturen men Àven sjÀlvbÀrande dÄ det har visat sig vara svÄrt att finna litteratur som framhÀver hur modersmÄlsutveckling i förskolan frÀmjas pÄ bÀsta sÀtt.

Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan bland barn och unga har de senaste 10-20 Ären ökat. Syfte: En litteraturstudie har utförts med syfte att undersöka orsaker till psykisk ohÀlsa, hur den yttrar sig bland barn och unga samt insatser som bör genomföras för att frÀmja psykisk hÀlsa. Metod: Resultatet bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att den psykiska ohÀlsan bland barn och unga har ökat. Detta kan bland annat bero pÄ socioekonomiska skillnader och stress.

FörÀndringar i livskvalitet till följd av urininkontinens Àr ett vanligt fenomen. Trots moderna behandlingar Àr det fortfarande mÄnga kvinnor som fÄr negativa konsekvenser. Konsekvenserna berör bÄde kroppen och psyket. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens och deras erfarenheter av vÄrd och behandling. Metoden som anvÀndes för denna litteraturstudie och för att systematisk finna relevant litteratur var Willmans metodologi.

Att lyckas nÄ fram med sitt budskap Àr beroende av ett flertal olika faktorer. Till exempel mÄlgruppens förtroende för avsÀndaren. Hur ska en göra om mÄlgruppen redan innan budskapet förs fram har en skeptisk instÀllning gentemot avsÀndaren? Med utgÄngspunkt i retorikens ethos undersöker jag i denna studie hur en kommunal verksamhet kan anvÀnda ethos för att bygga upp sin trovÀrdighet gentemot sin mÄlgrupp. Genom att ta fasta pÄ verksamhetens kompetens, deras vÀrderingar och vÀlvilja, och lyfta fram dessa i en informationstext om verksamheten, ligger förhoppningen i att mÄlgruppens benÀgenhet att nyttja verksamhetens tjÀnster ökar.