Denna uppsats behandlar Àmnet adoption utifrÄn etnicitet, identitet och anknytning ur ett livsbiografiskt perspektiv. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur internationellt adopterade vuxna upplever sin livssituation samt hur livssituationen pÄverkas i relation till etnisk bakgrund, identitetskapande och anknytningsmönster. Forskning visar att adopterades livssituation kan pÄverkas negativt av adoptionen. VÄrt empiriska material Àr insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer, som analyserats med inspiration frÄn en tematisk analysmetod. I vÄrt resultat uppger ingen av vÄra respondenter att de sjÀlva upplevt nÄgra problem med sin adoption.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ trygghet inom förskolan. Vi vill ta reda pÄ om och i sÄ fall hur deras syn pÄ trygghet pÄverkar deras arbetssÀtt i relation till omsorg och pedagogisk verksamhet. Vi vill ocksÄ undersöka hur pedagogerna ser pÄ förskolans uppdrag i samhÀllet och hur det pÄverkar hur de ser pÄ trygghet i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor kan vi se att bÄda förskolorna i sitt arbete med att skapa trygghet anvÀnder sig bÄde av en pedagogisk verksamhet men ocksÄ av omsorg. Det Àr i samspelet mellan de bÄda som tryggheten skapas.

Sex och samlevnad Àr ett mÄngfacetterat Àmne som ska ge biologiska, sociala och etiska aspekter pÄ samlevnad. Under de senaste 100 Ären har synen pÄ sex och sexualitet Àndrats frÄn att ha varit ett mer eller mindre tabubelagt Àmne till att idag i mÄngas ögon vara överexploaterat. Sex och samlevnad finns idag i lÀroplanen frÄn Ärskurs fyra. Tidigare studier har visat att ungdomar varit missnöjda med sex- och samlevnads-undervisningen i skolan samtidigt som den sexuella ohÀlsan bland unga ökar. Det primÀra syftet med studien var att undersöka unga kvinnor och mÀns kunskap om preventivmedel, sexuellt överförbara infektioner och abort samt instÀllning till sex- och samlevnadsundervisning.

DÄ trafficking för sexuella ÀndamÄl Àr ett brott mot mÀnskligheten som pÄgÄr i outtröttlig styrka vill den hÀr uppsatsen belysa hur Sverige som stat arbetar för att motarbeta trafficking bÄde internationellt och nationellt. För att kunna göra en sÄ bred bedömning som möjligt av svenska statens arbete har teorin varit en rÀttsociologisk dÄ den tar upp bÄde lagliga, samhÀlleliga, etiska och sociala aspekter. Och dÄ det Àr en stats arbete som granskas har metoden som anvÀnts varit utvÀrderande dÄ uppsatsen velat lyfta fram hur lÀmpligheten men Àven effektiviteten av Sveriges arbete Àr. Som en del av detta har mycket av empirins fokus lagts pÄ de bakomliggande mekanismerna sÄ som vilka grupper som livnÀr sig pÄ att sÀlja andra personers kroppar, hur den svenska sexköpslagen Àr utformad och hur de svenska myndigheterna arbetar med problematiken..

Sammanfattning      Ämnesfördjupande arbete Ekonomihögskolan, Civilekonomprogrammet, Controllerfördjupningen LinnĂ©universitetet, VĂ€xjöTitel: Vad prioriteras, eleverna eller budgeten? - En fallstudie av en kommunal verksamhet Författare: Alexandra Lagerholm & Hedvig LindgrenHandledare: Anders Jerreling Examinator: Fredrik KarlssonEn begrĂ€nsad ekonomi och ökade statliga krav har bidragit till att kommuner idag tvingas prioritera hĂ„rdare Ă€n tidigare. Dessa prioriteringar förtydligas i kommunens budget. Ett flertal kommunpolitiker har uppmĂ€rksammat en omfattande konflikt mellan kommunens budget och de lagar de tvingas följa till förmĂ„n för bland annat elevers hĂ€lsa och uppfyllande av kunskapskrav. Om kommunen ska klara sig med sina begrĂ€nsade ekonomiska resurser, med minskade skatteintĂ€kter, kommer det leda till att de tvingas bryta mot lagar.

Tidigare forskning kring sexuellt riskbeteende i Sverige har hitintills frÀmst fokuserat pÄ attityder till kondom och kondomanvÀndning. I dagslÀget saknas forskning kring sambandet mellan sexuellt riskbeteende och personlighet i Sverige. I denna studie genomfördes en enkÀtundersökning bland 59 unga vuxna för att undersöka samband mellan sexuellt riskbeteende och personlighet. NÄgra signifikanta samband hittades; bland annat mellan social förmÄga och impulsiva sexuella beteenden. NÀr enbart sexuellt riskbeteende studerades sÄ fanns signifikanta medelvÀrdesskillnader mellan könen.

Narkotika Àr en viktig frÄga för mÀnniskorna i Sverige. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur omfattande narkotikamissbruket Àr i UmeÄ bland unga mÀnniskor i Äldern 15-25 Är. Dessutom orientera oss och lÀsaren i hur olika samhÀllsinstanser kan arbeta och samarbeta runt narkotikaproblemet. För att fÄ reda pÄ hur det drogförebyggande arbetet bland ungdomar ser ut har vi anvÀnt oss av rapporter, webbaserade kÀllor, statistik samt övrig litteratur. I rapporten beskriver vi hur man kan upptÀcka ett missbruk och hur unga mÀnniskor kan komma i kontakt med narkotika.

Studiens syfte har varit att undersöka tonÄrstjejers syn pÄ och konstruktion av genus och sexualitet och huruvida de anser att det finns samband mellan genus, sexualitet, jÀmstÀlldhet och feminism. Fokus har legat pÄ sexuellt handlingsutrymmer, förhÄllandet mellan kÀrlek och sexuella handlingar, pÄ vilket sÀtt utseende och klÀdstil kopplas till kön och sexualitet, syn pÄ hetero-, homo-, och bisexualitet samt tonÄrstjejernas grad av feministisk medvetenhet.Studien har byggts pÄ kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt sju tonÄrstjejer mellan 15-20 Är. Studien gör en postmodernistisk feministisk ansats och utgÄr i sin analys ifrÄn Yvonne Hirdmans och Judith Butlers teoribildning om genus, kön och sexualitet. Det blir genom studien tydligt hur de studerade tonÄrstjejerna förhÄller sig till olika genusnormer kring hur en normal tjej bör vara, se ut och uttrycka sin sexualitet..

Det hÀr examensarbetet har gÄtt ut pÄ att ta reda pÄ hur en ung tv-publik reagerar pÄ effekter i samhÀllsprogram pÄ tv och hur skillnaden mellan ett inslag utan effekter och ett med effekter upplevs. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur man i tvÄ fokusgrupper diskuterar och resonerar kring objektivitet pÄ tvÄ olika genrer av tv-program. ForskningsfrÄgorna var: Hur ser tvÄ grupper av unga tv-tittare pÄ redigerade effekter i samhÀllsprogram pÄ tv? Hur upplevs skillnaden mellan ett nyhetsinslag och en dokumentÀr? Hur viktigt anser de objektivitet vara inom tv-produktioner? För att ta reda pÄ detta genomfördes en fokusgruppsundersökning dÀr Ätta personer i Äldrarna 20-28 Är i tvÄ grupper fick titta pÄ ett inslag som redigerats pÄ tvÄ olika sÀtt. Originalversionen har producerats för TV4Nyheterna i LuleÄ och Àr helt utan musik och andra effekter.

Cirkus Cirkör i AlbyCirkus Cirkör vill göra mÀnniskor modigare och göra vÀrlden och livet mer levande .. Verksamheten Àr stor och har nÄgot som vÀnder sig till de flesta..MÄlet att förÀndra vÀrlden med nycirkus.Cirkus Cirkör vÀxer hela tiden och vill  nu samla hela sin verksamhet i en byggnad och behöver dÀrför nya större lokaler. De Àr idag inrymda i en del av en stor lagerbyggnad i Alby, som delas med en bilmek. Byggndens anonyma utsida speglar inte alls veksamheten.Cirkus Cirkörs verksamhet har stor spÀnnvidd och lokalerna skall tillgodose behov. Det finns en sida av cirkusen som vill visa upp sig utÄt. Men detfinns ocksÄ delar av cirkusen som behöver kunna dra sig undan,Jag vill att dessa tvÄ motsatser, introvert och slutet respektive extrovert öppet och inbjudande, ska synas i byggnaden..

Bakgrund: Globalisering har medfört ökad konkurrens, vilket har stĂ€llt högre krav pĂ„ svenska företag. Företagen mĂ„ste stĂ€ndigt utvecklas för att kunna behĂ„lla sin konkurrenskraft, och företagen kan bemöta den hĂ„rda konkurrensen genom en utflyttning av verksamheten till utlandet eller utveckling pĂ„ hemmaplan. EU-utvidgningen har medfört förbĂ€ttrad kommunikation mellan företag och medborgare i medlemslĂ€nderna, vilket i sin tur har bidragit till det ökade intresset för de Östeuropeiska lĂ€nderna. MĂ„nga svenska företag vĂ€ljer att flytta till Estland pĂ„ grund av den geografiska nĂ€rheten, tillgĂ„ng till nya marknader och strĂ€van efter kostnadsreducering.Problem: Är etablering i lĂ„glönelĂ€nder ett lyckat alternativ för svenska smĂ„företag?Syfte: Att studera skillnader mellan svenska företag som producerar i Sverige och i Estland.

Often places for children and youth are planned how adults think children and adolescents want them, but we are often wrong. As a result, we find empty playgrounds while our target groups are building dens in the bushes, hanging around shopping areas, and so on. This report is an attempt to create a place for young people based on the opinions of their needs and their environment to better understand how to design a place that suits them well. To gain knowledge about how it is to be young in Simrishamn, a small township in the southwest of Sweden, I interviewed children and young adolescents. The interviews were all carried out in groups, mostly in larger groups inside where the result differed a lot depending on the settings for the interview. Two walkabouts with groups of three children were also made. Most of the children were eager to participate and tell about their reality, but some preferred not to.

Bakgrund och problemdiskussion: Under de nÀrmsta Ären förvÀntas e-handeln vÀxa kraftigt och ta ytterligare andelar frÄn den traditionella handeln. Fysiska butiker blir tvingade att etablera sin verksamhet pÄ nÀtet för att kunna möta den ökade konkurrensen och det nya sÀttet att konsumera. Att kunna integrera e-strategin med strategin för den övriga verksamheten blir avgörande för om e-handelssatsningen blir en framgÄng eller inte. Den bristande kunskapen och osÀkerheten kring den digitala marknaden Àr dock stor hos mÄnga företag som har en lÄng historia med att driva sin verksamhet genom fysiska butiker. Denna studie Àmnar besvara problemformuleringen: Hur utformar företag inom modeinriktad detaljhandel sin strategi dÄ de inför e-handel som ett komplement till traditionell butikshandel och hur följs e-handelssatsningen upp?Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och analysera hur företag inom den modeinriktade detaljhandeln utformar sin strategi och styr sin verksamhet för att möta trenden med e-handel.Metod: Studien antar en kvalitativ och deskriptiv karaktÀr för att ge en mer heltÀckande bild av det studerade omrÄdet.

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska fÄ möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrÀmjar barns utveckling och lÀrande.Syftet med studien Àr att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de anvÀnderestetiken i verksamheten.I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju pÄ respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren frÄn intervjuerna inte stÀmde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansÄg attförskollÀrare inte behöver nÄgon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har Àveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, dÀr pedagogerna hadeen gemensam syn pÄ hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns.

Allt fler statliga myndigheter erbjuder idag medborgare och företag möjligheten att ta del av vissa tjÀnster via Internet. Vi stÀllde oss frÄgan om myndigheter har upplevt att de sparat tid som resultat av den sjÀlvbetjÀning via Internet de erbjuder idag. Följande hypotes formulerades: Införande av sjÀlvbetjÀning via Internet leder till att myndigheter sparar tid i sin verksamhet. Vi valde att beakta tid utifrÄn begreppet myndighetstid som vi har delat upp i total Àrendetid och informationstid. Fallstudier genomfördes pÄ fyra myndigheter i form av djupintervjuer.