varu.

Problem: PÄ grund av stora pensionsavgÄngar kommer det inom de nÀrmsta Ären att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmÀrksammat att unga mÀnniskor i mindre utstrÀckning verkar vilja ta över denna roll. PÄ bankföretaget Nordea har likvÀl detta problem uppmÀrksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera ungas förestÀllningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer i kombination med en observation pÄ ett utvalt fallföretag.

Jag ville med denna undersökning se vad de tillfrÄgade gymnasieeleverna trodde att de skulle bli motiverade av pÄ en arbetsplats. För att fÄ svar pÄ denna frÄga anvÀndes fem svenska gymnasieelever och grundad teori som metod för insamlingen av information. Grundad teori valdes för att jag skulle kunna möta mitt intresseomrÄde utan förutfattade meningar och skapa en för mig ny teori grundad i verkligheten. Att undersöka vad unga vill se i en framtida arbetsplats verkar inte lika vanligt som att undersöka vilken typ av person ett företag vill ha. DÀrför var inriktningen ungas önskemÄl mer intressant för mig.  Resultaten frÄn undersökningen visade att det som respondenterna helst ville se i en arbetsplats för att bli motiverade var ett positivt och socialt arbetsklimat.

Syftet med studien Àr att undersöka hur fritidspedagoger ser pÄ kvalitetsarbete samt ta reda pÄ hur de gÄr tillvÀga för att kvalitetsutveckla sin verksamhet. Vi vill Àven undersöka vilka förutsÀttningar fritidspedagogerna har för att kvalitetsutveckla sin verksamhet.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:- Hur ser fritidspedagogerna pÄ kvalitetsarbete?- Hur kvalitetsutvecklar fritidspedagogerna fritidsverksamheten?- Finns det likheter i fritidspedagogernas tillvÀgagÄngssÀtt i kvalitetsarbetet pÄ olika skolor?- Hur ser fritidspedagogerna pÄ sina förutsÀttningar för kvalitetsarbete?För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod och intervjuer med fem fritidspedagoger.Resultatet visar att fritidspedagogerna tycker att det Àr viktigt att utvÀrdera sin verksamhet och sitt arbete. Fritidspedagogerna anser att kvalitet inte kan mÀtas fullt ut eftersom kvalitet har med upplevelser och vÀrderingar att göra. De ser ocksÄ mÄnga svÄrigheter med kvalitetsarbete, bland annat att mÀta och utvÀrdera en del mÄl.

Denna undersökning handlar om hur den mobila förskolan fungerar. Den beskriver hur bussen Àr inredd och den tar upp hur en normal dag fungerar i den mobila verksamheten. Vidare tar den upp hur rektorer och pedagoger ser pÄ den mobila förskolan och dess framtid. FrÄgestÀllningarna Àr:Hur fungerar en mobil förskola? Hur ser rektorerna pÄ verksamheten? Vad tycker pedagogerna om verksamheten? För att besvara frÄgestÀllningarna har jag deltagit i verksamheten under en dag och jag har anvÀnt mig av enkÀter för att fÄ svar pÄ mina frÄgor.

 Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar av fenomenet fysik som innehÄll i förskolans verksamhet.  Tidigare forskning och litteratur visar att arbetet med de olika naturvetenskapliga Àmnena finns i verksamheten men pÄ grund av förskollÀrares olika erfarenheter och kompetenser sÄ blir fysikÀmnet inte synliggjort. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllning anvÀndes intervju som metod. TvÄ förskollÀrare frÄn tre olika förskolor intervjuades, d v s totalt sex respondenter.Resultatet visar att förskollÀrare uppfattar att fysik som innehÄll i förskolan kan vara vuxenstyrt genom att man utgÄr frÄn experiment, eller med utgÄngspunkt i vardagserfarenheter dÀr man arbetar utifrÄn barns intresse för att synliggöra fysikinnehÄllet. .

Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsĂ€ttning kan sökas som bistĂ„nd via lagar. Ett flertal rapporter menar att dessa personer har en svag förankring pĂ„ arbetsmarkanden och bristen av meningsfull sysselsĂ€ttning Ă€r ett av de mest överhĂ€ngande problem nĂ€r det gĂ€ller kommunernas insatser till mĂ€nniskor med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. Vuxna personer kan lovas en bra materiell försörjning sĂ€rskilt genom arbete. Men arbete ger inte bara materiell vĂ€lfĂ€rd utan det svarar ocksĂ„ mot grundlĂ€ggande mĂ€nskliga krav av samhörighet, meningsfull tillvaro samt utveckling. År 1995 genomfördes psykiatrireformen och syftet med den var att förbĂ€ttra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar.

Det huvudsakliga syftet med denna C-uppsats Àr att undersöka hur teleoperatörer anpassar sin verksamhet för att bemöta den förÀndrade anvÀndningen av mobiltelefonen. Studien har undersökt hur operatörerna hanterar kunder som vill anvÀnda mobila tjÀnster istÀllet för fasta. Mobiltelefonen anvÀnds idag av teleoperatörens kunder för mer Àn bara samtal och textmeddelanden. För att besvara frÄgeformulering har intervjuer med fem teleoperatörer som tillsammans Àger mer Àn 97 % av den svenska telemarknaden. Intervjuerna visar att teleoperatörer Àr mycket medvetna om de förÀndringar som har Àgt rum och att de försöker vinna tid för att anpassa sin verksamhet, produkter och tjÀnster för den nya anvÀndningen av mobiltelefonen.

Denna uppsats Àr en jÀmförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra vÀrldskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur.HuvudfrÄgorna i uppsatsen Àr:Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra vÀrldskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer?Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i sÄ fall hur?För att besvara mina frÄgor har jag anvÀnt mig av följande tillvÀgagÄngssÀtt:För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag anvÀnt Àr arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och Àven i mitt fall föregÄtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag anvÀnt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops.

Denna studie handlar om barn med synskada i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med att integrera synskadade barn i en grupp med seende barn. Uppsatsen definierar olika typer av synskada, de som nÀmns Àr mÄttligt synskadade, uttalat synsvaga och gravt synskadade eller blinda. Det som Àven belyses Àr vad samhÀllet har för ansvar nÀr det gÀller resurser till de individer som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Den kommer Àven att innefatta vad det finns för resurser tillgÀngliga för barn med denna form av funktionsnedsÀttning.

Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp sÄ som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergÄngen till skolan.  Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism pÄ förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergÄngen mellan förskola och skola med barn som har autism? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger pÄ intervjuer med tre pedagoger dÀr alla har utbildning som förskollÀrare. Genom metoden har vi fÄtt en djupare förstÄelse av vÄra frÄgestÀllningar och det uttrycks i arbetet. Resultatet visar att autism Àr en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med.

Titel: Ideologiproducerande myndigheter? En studie av svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN DebattFörfattare: Simon Hermansson & Anna RosendahlUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2009Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 49, inklusive bilagorSyfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN Debatt över tid.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Debattartiklar med myndigheter som avsÀndare pÄ Dagens Nyheters debattforum DN Debatt under Ären 1988, 1998 och 2008.Huvudresultat: Resultaten visar att myndigheternas aktivitet pÄ DN Debattökat över tid. De myndighetstyper som förekommer mer frekvent Àn andra Àr universitet och högskolor samt centralaförvaltningsmyndigheter. InnehÄllet i debattartiklarna fokuserar frÀmst pÄ att uppmÀrksamma specifika samhÀllsproblem, att kritisera den politiska sfÀren, argumentera existensberÀttigande, göra nylanseringar samtgöra normativa stÀllningstaganden. Det gÄr Àven att observera en viss ökning av specifika ÀmnesomrÄden över tid dÀrinformera om lagar och regler Àr ett av de mer intressanta resultaten.

År 1993 startade en verksamhet pĂ„ LĂ€rarhögskolan i Malmö som fick namnet Syo-jouren. Detta innebar en verksamhet som bedrevs frĂ„n en fast plats dĂ€r de studerande fick möjlighet att omsĂ€tta sina förvĂ€rvade kunskaper praktiskt. Dessa kunskaper kunde mĂ€nniskor av alla slag fĂ„ ta del av genom att de besökte Syo-jouren för att fĂ„ oberoende och kostnadsfri vĂ€gledning samt information om utbildningar och yrken. Sju Ă„r senare i september Ă„r 2000 lĂ€mnade jouren av olika omstĂ€ndigheter sin ursprungliga lokal och flyttade till Studentcentrum dĂ€r den tidigare bland allmĂ€nheten, sĂ„ populĂ€ra verksamheten började tappa sin form genom att det var tvĂ„ olika organisationer med olika mĂ„l som möttes. NĂ€r vi pĂ„började vĂ„r utbildning hĂ€ngde Syo-jourens verksamhet lite "i luften" genom att den inte lĂ€ngre hade nĂ„gon fast lokal utan istĂ€llet var utspridd pĂ„ olika praktikplatser. Detta gjorde att det var lite svĂ„rt att förstĂ„ vad som egentligen var syftet med verksamheten och vĂ„r tanke med undersökningen blev att försöka ge en samlad bild av Syo-jourens utveckling, kombinerat med en historisk tillbakablick.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vÄr studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde nÀr de fick vÀlja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör Àven vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer.

VÄldtÀkt Àr ett allvarligt samhÀllsproblem, vÄldtÀkt Àr ett begrepp laddat av vÀrderingar. Syftet med denna studie var att undersöka faktorer som inverkar pÄ bemötandet av vÄldtÀktsoffer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie, dÀr vetenskapliga artiklar lÀstes, granskades samt kvalitetsbedömdes. Resultatet visade pÄ att tilltron till vÄldtÀktsmyter var en stark faktor som pÄverkade synen pÄ vÄldtÀktsoffer. VÄldtÀktsmyterna som idag Àr vedertagna Àr desamma som bokstavligt talat var etablerade redan pÄ medeltiden.