Bilden av elektroniska spel Mattias Engdahl & Andrée Olsen, 2011. Malmö högskola. Sedan persondatorns genombrott pÄ 1980-talet har elektroniska spel upptagit mer av ungas tid, uppmÀrksamhet och intresse. Detta examensarbete syftar dÀrför till att genom ett sociokulturellt perspektiv se vad utbildade fritidspedagoger anser om elektroniska spel. I examensarbetet diskuteras elektroniska spel som fenomen och vilken pÄverkan de kan ha pÄ unga. Studien stÀller Àven de elektroniska spel som Àr framtagna med ett pedagogiskt syfte mot de kommersiella.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad högstadieelever upplever att de lÀr sig om matvanor i hem- och konsumentkunskapsundervisningen, samt att belysa vad högstadieelever upplever som hÀlsosamma och ohÀlsosamma matvanor och huruvida de anser sig Àta den maten de menar Àr hÀlsosam eller ohÀlsosam. Uppsatsen utgÄr frÄn nationell och internationell forskning kring vad som anses vara hÀlsosamma och ohÀlsosamma matvanor och resultatet jÀmförs med rÄdande rekommendationer pÄ omrÄdet.I Lgr11 beskrivs att skolan ska utbilda elever till att fÄ insikt i livsstilens betydelse för hÀlsan. Om lÀrare i hem- och konsumentkunskap har insikt i elevers uppfattningar om matvanor Àr det lÀttare att inspirera dem till hÀlsosamma matvanor. FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex elever som var 15 Är.Resultatet visar att respondenterna utvecklar sin kunskap om hÀlsosamma matvanor i hem- och konsumentkunskapen.

Syftet med denna undersökning var att utifrÄn en kvantitativ ansats beskriva och undersöka huruvida en organisations jÀmstÀlldhetsarbete kan anses som framgÄngsrikt mot bakgrund av vad olika teorier framhÄller om vad ett gott jÀmstÀlldhetsarbete Àr. Uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning som genomfördes inom en offentlig verksamhet. Teorin utgick frÄn sex olika teman om vad ett gott jÀmstÀlldhetsarbete bör innehÄlla, lÀrande i samband med förÀndringsarbete samt tidigare forskning. Resultatet visar de svÄrigheter som kan förekomma med att genomföra ett jÀmstÀlldhetsarbete som ska leva upp till jÀmstÀlldhetslagens krav. Undersökningen visar att det finns tendenser till att lÄg delaktighet och dÄlig kommunikation inom verksamheten försvÄrar implementeringsprocessen..

Under vĂ„ren 2011 genomfördes De ungas Örnsköldsvik. Denna studie presenterade Örnsköldsvik ur ett ungdomligt perspektiv under kategorier sĂ„som fritid, utbildning, arbete och framtid. Resultaten visade att mĂ„nga ungdomar i kommunen upplevde det som svĂ„rt att fĂ„ ett arbete om de saknade sociala kontakter i nĂ€ringslivet. Denna problematik stĂ„r som grund för den uppsats du nu hĂ„ller i dina hĂ€nder. Uppsatsen Ă€r av utredande karaktĂ€r och riktar sig mot att förklara den problematik som beskrivits ovan.

Syfte och frÄgestÀllningar: Att undersöka hur ungdomar som Àr placerade enligt 2-3 § i LVU ser pÄ sin egen situation som omhÀndertagen, hur deras uppvÀxt sett ut samt att se pÄ eventuella skillnader mellan pojkar och flickor. Utöver detta vill vi se huruvida de ungas uppfattningar stÀmmer överens med annan berörd behandlings- personals uppfattning om grunder för LVU-omhÀndertagande generellt sett.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod dÀr vi intervjuat tre ungdomar och tvÄ behandlingsassistenter, intervjuerna har varit uppdelade i fyra teman: Familj och vÀnner, Missbruk och kriminalitet, Tidigare insatser frÄn socialtjÀnsten samt SkolgÄng. Resultatet av dessa intervjuer har analyserats med hjÀlp av litteraturstudier i Àmnet samt teorier om kön och socialkonstruktivism.Resultat och konklusion: VÄr studie visar pÄ tydliga skillnader mellan könen i skÀlen till omhÀndertagande enligt LVU. Behandlingspersonalens generella uppfattning om grunderna till LVU-omhÀndertagande ÄskÄdliggör en i stort sett samstÀmmig bild tillsammans med ungdomarnas uppfattning. Samtliga ungdomars uppvÀxt och förÀldrarelation har pÄ olika sÀtt varit problematisk..

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska stÀllningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass.Studien utgÄr frÄn Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik, dÀr utomhuspedagogik ses som att: lÀrandets rum flyttas ut, vÀxelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lÀrandet Àr av stor betydelse.För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet utomhuspedagogik pÄ samma sÀtt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrÄn de didaktiska stÀllningstaganden pedagogerna tar i samband med sin utomhusverksamhet att hÀlsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagogerna ansÄg inte att platsen för lÀrandet hade nÄgon betydelse utan de menade istÀllet att planeringen Àr det som betyder nÄgot. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs utomhuspedagogik pÄ respektive förskolor och skola..

Denna uppsats syftade till att undersöka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter av lagstiftning relaterad till sexhandel ur sexarbetarens perspektiv, samt hur sexarbetare upplever att lagstiftningen pÄverkar sexarbetare/sexarbetet. Uppsatsen undersökte ocksÄ om sexarbetare i studien anser att sexarbete behöver regleras i lagstiftning och sÄ fall hur. De lagar som uppsatsen utforskade var sexköpslagen, kopplerilagen (med relaterade lagrum i Jordabalken och bostadsrÀttslagen) samt lagen om mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl. Uppsatsens empiri grundar sig pÄ fem kvalitativa strukturerade mejlintervjuer och en kvalitativ strukturerad telefonintervju. Empirin har undersökts med hjÀlp av tematisk analys som utgÄr ifrÄn teman hÀmtade frÄn frÄgestÀllningarna och syftet.

Arbetet försöker belysa och förstÄ hur nÄgra lÀrare i Ärskurs 4-6 i Malmö ser pÄ frÄgor om homosexualitet, bisexualitet och transpersoner (HBT) ur ett queerperspektiv. FrÄgestÀllningarna handlar om hur lÀrarna anser att HBT-frÄgor hanteras bÀst i mötet med eleverna i och utanför klassrummet, vilken syn de har pÄ kollegor och förÀldrar som Àr HBT samt grundsynen i HBT-frÄgor. Undersökningen genomfördes med enkÀter som syftade till att ge kvalitativa svar och skickades ut till olika skolor i Malmö kommuns stadsdelar. Resultatet visar pÄ att den allmÀnna synen bland lÀrarna Àr att heterosexualitet Àr viktigare att undervisa i Àn homo- och bisexualitet samt transsexualitet. Synen pÄ HBT-personer Àr accepterande, men hamnar lÀtt i skymundan bakom heterosexuella normer..

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsÀttningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten sÀger gÀllande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts pÄ mellanstadiet i en landsortsskola i vÀstra VÀrmland och omfattats av 151 elever och Ätta lÀrare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de Àmnen dÀr observationerna pekade pÄ god mÄluppfyllelse, dÀr eleverna var delaktiga i sitt eget lÀrande samt dÄ lokalerna var ÀndamÄlsenliga. Materialet visar Àven att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lÀrande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning implementeras internprissÀttningen inom Karlskrona kommun samt vilken roll har internprissÀttningen för organisationen. I min studie har jag kommit fram till att inom en offentlig verksamhet som Àr en divisionaliserad organisation, Àr internprissÀttningen ett viktigt styrverktyg. Detta bidrar till att offentliga organisationer underlÀttas till att följa upp resultatenheterna inom organisationen, man fÄr en rÀttvis kostnadsfördelning samt att risken för felaktiga kostnadsbeslut elimineras. Detta leder till att personalen blir kostnadsmedvetna. .

Varje Är blir tusentals barn och ungdomar placerade för vÄrd och behandling utanför det egna hemmet. Trots att en placering pÄ institution eller i ett familjehem innebÀr ett omfattande ingrepp i de ungas liv finns det idag mycket lite forskning inom omrÄdet som utgÄr ifrÄn de ungas perspektiv. Detta Àr bakgrunden till vÄr egen studie, i vilken vi har velat lyfta framungdomarnas egna upplevelser och erfarenheter av institutionsplacering.Syftet med denna uppsats har varit att via institutionsplacerade ungdomars egna berÀttelseroch tankar försöka förstÄ hur vÀgen fram till placeringen har sett ut samt om det underplaceringstiden har skett nÄgra förÀndringar i deras liv och i deras syn pÄ sig sjÀlva och sinlivssituation. Vi har dÀrför utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar:- Hur har vÀgen fram till placeringen sett ut?- Hur beskriver ungdomarna sina erfarenheter av att bli placerade pÄ institution?- Beskriver ungdomarna förÀndringar eller vÀndpunkter i sina liv under placeringstidenoch har deras syn pÄ sin livssituation och sig sjÀlva förÀndrats?För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att ha en kvalitativ ansats och har genomfört halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer med tre institutionsplaceradeungdomar.

Musik Àr nÄgonting som de allra flesta lyssnar till, utövar eller Ätminstone har nÄgon relation till.  Musik blir ocksÄ en allt större del av barnens vardag dÄ de matas med musik frÄn mÄnga olika hÄll via media mm. Att musik Àr viktigt betonas i styrdokument frÄn förskolan dÀr det bl.a. stÄr att förskolan skall strÀva efter att barn utvecklar sin förmÄga att anvÀnda sig av olika uttrycksmedel, bl.a. sÄng och musik.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring det estetiska arbetet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar intervjuades tio förskollÀrare/lÀrare pÄ fem olika förskolor. För att förstÀrka studiens validitet inleddes varje intervjutillfÀlle med en observation av miljön. Vi intresserade oss för sÄvÀl inne som utemiljön.

MÄnga företag vÀljer att inleda samarbeten med ideella organisationer som en del av sitthÄllbarhetsarbete. Sektoröverskridande partnerskap krÀver vÀl genomtÀnkta val gÀllandepartnerorganisation, mÄlsÀttningar och utformning, och hur samarbetet ska implementeras iföretagets verksamhet. Dessa val utgör steg i en process som leder till att organisationenintegreras i företagets verksamhet.I denna uppsats utreds hur enskilda varuhus inom företaget IKEA arbetar för att integreraideella organisationer i sin verksamhet. IKEA:s svenska varuhus arbetar med samarbeten somstyrs centralt av företagets ledning och med lokala organisationer. I uppsatsen undersökslikheter och skillnader i integreringsprocessen mellan de tvÄ typerna av samarbeten.FrÄgorna undersöks genom intervjuer pÄ tre IKEA-varuhus, en representant frÄn IKEAgruppenoch en mindre dokumentstudie.

Studien behandlar studie- och yrkesvÀgledning till elever pÄ Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, dÀr elevgruppen med hörselnedsÀttning studeras. Ungas övergÄngar frÄn gymnasiet Àr extra komplex för denna grupp och de riskerar i större omfattning att hamna i arbetslöshet och utanförskap i samhÀllet. Syftet med studien var att belysa hur studie- och yrkesvÀgledning kan arbeta med stöd i deras karriÀrutveckling och förklara hur vÀgledningsprocessen ser ut och pÄ vilket sÀtt studie- och yrkesvÀgledning kan stÀrka eleverna individuellt. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer av studie- och yrkesvÀgledare som arbetade/har arbetat pÄ Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Studiens resultat visade att elevernas hörselnedsÀttning har betydelse inför kommande studie- och arbetsliv.