Hysterektomin eliminerar reproduktionsförmÄgan hos kvinnan som genomgÄr operationen och samtidigt förÀndras hennes kvinnliga identitet och sexuella funktion. Allt detta leder till psykologiska konsekvenser för kvinnan, men pÄverkar ocksÄ hennes partner. DÄ det inte finns mycket forskning om kvinnans upplevelser kring hysterektomi, och Ànnu mindre forskning kring mannens, Àr syftet med den hÀr studien att belysa kvinnors och mÀns upplevelse av hysterektomi. Metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie dÀr 17 vetenskapliga artiklar granskades och anvÀndes genom att sammanstÀlla resultaten. Resultatet visar att kvinnan kan vara orolig och osÀker inför sitt beslut att genomföra hysterektomi.

NÀr det pÄ 1990-talet uppmÀrksammades att barn kunde utsÀtta andra barn för sexuella övergrepp stod behandlingspersonal handfallna. Detta var nÄgot som det aldrig tidigare pratats om och ingen visste hur man egentligen skulle tackla problemet. Tack vare RÀdda Barnen, Börje Svensson och Anders Nyman kunde ett behandlingsarbete utvecklas. Svensson och Nyman startade upp RÀdda Barnens Pojkmottagning och tog emot bÄde flickor och pojkar med sexuella problembeteenden. Efter att denna mÄlgrupp uppmÀrksammades började sÄ sakterliga utvecklingen av behandlingsmodeller.

Syftet med studien var att fÄ fördjupad förstÄelse kring hur personal som arbetar med personer pÄ tidig utvecklingsnivÄ ser pÄ sin roll i deltagarens sjÀlvbestÀmmande i daglig verksamhet. Studien anvÀnde kvalitativ fallstudiebaserad forskning och utgick frÄn fokusgrupper och observationer i tvÄ separata dagliga verksamheter. Att anvÀnda tvÄ verksamheter gav möjlighet att studera beskrivningen av rollen utifrÄn verksamheternas olika Activity Settings. Meningstolkning kopplat till tidigare teori har anvÀnts som stöd vid analysen. Resultatet visade att verksamheterna tillskriver sin egen roll stor betydelse för deltagarens sjÀlvbestÀmmande nÀr deltagaren har en tydlig kommunikation.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, förÀldra- samt skolledarperspektiv, det vill sÀga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvÀndande i förskolan Àr marginell, varför ambitionen med studien Àr att i nÄgon mÄn bidra till kunskap inom omrÄdet. Ljung-DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan har anvÀnts som inspirationskÀlla dÄ delar av hennes resultat har legat till grund för vÄra frÄgestÀllningar: Vilken syn har aktörerna pÄ datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna pÄ datorns tillgÀnglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts pÄ en förskola i Mellansverige med hjÀlp av intervjuer, enkÀter samt observationer. Resultatet pekar pÄ tre synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lÀrande.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

Uppsatsen behandlar Swedish Match, och undersöker om och i sÄ fall hur företaget genom dygder etablerar ett gott ethos pÄ sin hemsida, trots sin oetiska verksamhet. En topikanalys genomförs för att klargöra om, var och hur ethos etableras genom dygder. Resultatet visar att dygderna kommer till uttryck olika mycket under olika rubriker, vilket leder till en diskussion om företaget riktat sig till olika publiker under olika delar av hemsidan..

Syftet med studien Àr att undersöka hur vÀlfÀrdsaktörer i olika organisationer upplever de prostituerades livssituation och hur dessa aktörer bedriver empowerment inspirerat socialt arbete i relation till prostituerade som sjÀlva anser att de av egen fri vilja sÀljer sexuella tjÀnster.De frÄgestÀllningar som anvÀnds i uppsatsen för att besvara studiens syfte Àr: PÄ vilket sÀtt kommer empowerment till uttryck i arbetet med prostitution inom de verksamheter aktörerna företrÀder? Hur upplever vÀlfÀrdsaktörer i olika organisationer de prostituerades position i samhÀllet? PÄ vilket sÀtt skulle empowerment inspirerat arbete kunna anvÀndas i verksamheterna i arbetet med individer som sjÀlva anser att de av egen fri vilja sÀljer sexuella tjÀnster?De teoretiska ansatserna som studien vilar pÄ Àr utifrÄn ett socailkonstruktivistiskt synsÀtt med inrikting mot empowerment och stigmatiserings teori. Teori samt tidigare forskning har inhÀmtats via litteraturstudier och sökning i databaser. Det empiriska materialet har inhÀmtats via halvstrukturerade livssvÀrldsintervjuer samt frÄgeformulÀr grundade pÄ intervjuguiden. Analysen av materialet har gjorts med hjÀlp av meningsanalys dÀr tre huvudteman anvÀnds vid kodningen av materialet; makt, stigmatisering samt empowerment.

Denna uppsats handlar om blyga barn i förskolans verksamhet. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur det blyga barnet tar sig fram i den pedagogiska miljön i förskolans verksamhet, samt hur det blyga barnet bemöts i den pedagogiska miljön. Undersökningen har genomförts pĂ„ sex olika förskolor. Åtta olika pedagoger har intervjuats med en kvalitativ intervjuform kring deras erfarenhet och syn pĂ„ blyga barn i sin verksamhet. Resultatet visar att de blyga barnen klarar av de situationer som de kĂ€nner sig trygga i.

Det blir allt mer vanligt att organisationer och företag involverar de anstÀllda nÀr en verksamhet ska förbÀttras och utvecklas. I ett ?expansivt lÀrande?-perspektiv kan verksamheten - genom den kollektivt samlade kunskapen - finna nya lÀrande- och utvecklingsmöjligheter. HÀlso- och sjukvÄrden Àr inget undantag och ett omrÄde som blivit mer uppmÀrksammat de sista decennierna Àr sÄrvÄrden. Syftet med min studie har dÀrför varit att studera de lÀrande- och utvecklingsmöjligheter som kan uppstÄ inom distriktssköterskans verksamhet med fokus pÄ sÄrvÄrd.

Den tekniska utvecklingen har gÄtt fort det senaste Ärtiondet och informationshantering har fÄtt en helt förÀndrad innebörd i dagens moderna organisationer. De organisationer som inte Àr beredda att följa denna utveckling löper stor risk att hamna efter eller förlora konkurrenskraft till andra aktörer pÄ marknaden. Genom investeringar i nya informationssystem och ny informationsteknologi skaffar sig organisationen verktyg att anvÀnda till att effektivisera och rationalisera sin verksamhet. SÄdana investeringar Àr dock förenade med höga risker och raden av företag som genomfört misslyckade implementeringsförsök Àr lÄng. Flera faktorer avgör hur ett företag lyckas tillÀmpa informationssystem och informationsteknologi som resurser och utnyttja dessa pÄ ett lönsamt sÀtt.

För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi med hjÀlp av tidigare forskning fÄtt fram att yrkesrollen har varit svÄrdefinierad och att genom Ären har uppdraget förÀndrats. Fritidshemmet Àr en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts pÄ tvÄ fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrÄn kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vÄr studie. För att besvara vÄr första frÄgestÀllning om fritidshemmet som plats har vi anvÀnt oss av observationer.

Estetiska inslag Àr nÄgot som elever möter i sitt dagliga liv genom bland annat teve, musik och reklambilder. Elever intresserar sig i musik, teater och dans med mera och detta kan vara en stor del av deras liv. FrÄgan Àr hur verksamma lÀrare förhÄller sig till och arbetar med estetisk verksamhet, med tanke pÄ att en stor del av barn och ungdomars tid tillbringas i skolan. Detta arbete Àr av didaktisk karaktÀr eftersom det behandlar hur lÀrare tÀnker och handlar i sin undervisning. Arbetet handlar om estetisk verksamhet, dÀr vi innefattar formerna bild, musik, drama och rörelse, och hur dessa kan anvÀndas i skolans arbete av lÀrare.

This Master's thesis explores representations of sexual agency in contemporary, Swedish novels for young adults. Using a representational theory approach the thesis analyzes 24 novels published in 2000 ? 2013. Addressing the following research questions: how is sexual agency constructed and regulated relative to gender performativity in Swedish novels for young adults? How are situations of sexual abuse and sexual ?grey zones? (situations that border on abuse) represented and being made intelligible in the texts? What are the consequences of representations of sexual agency? In the readings of the novels discourse analysis and theories on cultural representation and power have served as the critical points of entry, as well as the methodological basis for the study.

Abstract saknas..

Syftet var att uttyda och förstÄ hur mÄlen och prestationsmÄtten i de balanserade styrkorten översÀtts till operativ nivÄ i en kommun. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes frÄn tre organisatoriska nivÄer i tvÄ olika förvaltningar. Det framkom att det fanns skillnader i hur mÄl och prestationsmÄtt översattes till operativ nivÄ i de tvÄ undersökta förvaltningarna. Skillnaderna berodde till stor del pÄ att kommunikationen mellan nivÄerna i organisationen fungerade bÀttre i ena förvaltningen. Det visade sig att kommunikationsproblemen i den andra förvaltningen berodde pÄ tidsbrist.