Enöppen instÀllning till alkoholkonsumtion under ungdomsÄren kan varaproblematiskt dÄ forskning visar pÄ att konsumtionen kan ha ett samband medalkoholproblematik i vuxen Älder, ungdomar i dag har en vÀldigt positivinstÀllning till alkohol och det ses ibland inte som ett problem att drickaalkohol. Det Àr dÀrför viktigt att forskning fokuseras kring ungdomarsidentitetsskapande och behov av grupptillhörighet dÄ alkoholen ofta har ettstarkt symbolvÀrde i dessa processer. Alkoholen som symboliskt hjÀlpmedel kandock innebÀra nÄgot positivt. Ungdomar skapar grupper, gemenskap och fÄr nyamöjligheter med alkoholens hjÀlp. Syftet med denna studie var att jÀmföra ungaindividers berÀttelser kring alkohol.

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) kan leda till ett brett spektrum av symtom och pÄverka mÄnga omrÄden i de drabbades liv. MÄnga fÄr diagnosen i sin ekonomiskt och socialt mest produktiva Älder. Syftet med studien var att belysa unga mÀnniskors upplevelser av att leva med IBD. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr sju vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna baserades pÄ kvalitativa studier och materialet var inhÀmtat genom intervjuer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlÀrarens funktion pÄ gymnasiet, samt hur rektorer pÄ gymnasieskolan och verksamma inom bildlÀrarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) dÀr estetisk verksamhet Àr borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt Àmne. Inledningsvis ges en kort hÀnvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. DÀrefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebÀra; som metod, lÀrande, kunskap och estetisk verksamhet.

SammanfattningTitel: Verksamhetsstyrning- Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyrÄer praktisktsin verksamhet?Problemformulering: Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyrÄer sinverksamhet?Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur banker respektiverevisions/redovisningsbyrÄer praktiskt styr sin verksamhet ochvilka styrhjÀlpmedel de anvÀnder sig av. För att utveckla dettakommer vi att studera om det finns likheter och skillnader mellande olika branscherna samt studera hur verksamhetsstyrningeneventuellt anpassas till följd av omvÀrldsförÀndringar.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av sexintervjuer. I studien har vi sett pÄ tillvaron utifrÄn den intervjuadesperspektiv och den kunskapssyn vi anvÀnt oss av Àr denhermeneutiska. VÄr studie bygger pÄ ett deduktivt angreppssÀtt dÄvi fördjupat oss i redan befintliga teorier.

Syftet med studien var att beskriva yrkeserfarna sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med och stödja nyutexaminerade sjuksköterskor. En kvalitativ och beskrivande design anvÀndes. Undersökningsgruppen bestod av Ätta kvinnliga sjuksköterskor frÄn ett sjukhus i mellansverige. Huvudresultatet visade att de yrkeserfarna sjuksköterskorna var nöjda med nyutexaminerade sjuksköterskors arbetsinsats. En viktig aspekt var att nyutexaminerade sjuksköterskor frÄgade vid osÀkerhet för att kÀnna tillit.

Vi stÀlls dagligen inför vÀldigt mÄnga val och beroende pÄ vilka val vi vÀljer att göra kommer dessa till stor del att pÄverka hur vi lever vÄrt liv och Àven hur tillfreds vi kommer att vara med livet. Vi baserar mÄnga av vÄra val pÄ kÀnslomÀssiga förutsÀgelser som Àr vÄra antaganden om hur framtida hÀndelser kommer att pÄverka oss kÀnslomÀssigt. VÄra kÀnslomÀssiga förutsÀgelser Àr dessvÀrre ofta pÄverkade av olika bias som gör att vi missbedömer hur starkt och under hur lÄng tid vi kommer att reagera kÀnslomÀssigt pÄ kommande hÀndelser, vilket i sin tur pÄverkar vilka val vi kommer att göra. Den hÀr uppsatsen kommer att undersöka hur vÄra kÀnslomÀssiga förutsÀgelser pÄverkar vÄrt subjektiva vÀlbefinnande och Àven hur förstÄelse för detta skulle kunna anvÀndas i psykologisk coachning i form av interventioner för att hjÀlpa mÀnniskor att göra fler val som leder till ett ökat subjektivt vÀlbefinnande..

Vi lever i en vÀrld i stÀndig förÀndring och det Àr inte lÀtt som lÀrare att följa medi utvecklingen. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers syn pÄmusik och hur detta pÄverkar musikundervisningen. Undersökningen Àgde rum pÄtvÄ skolor, totalt intervjuades tre musiklÀrare och Ätta elever. Elevernaintervjuades i fokusgrupper medan lÀrarna intervjuades var för sig. RÄmaterialettranskriberades och utifrÄn denna empiri valde jag ut temaomrÄden som i sin turanalyserades.

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka förskolans yngsta barns lÀrande i situationer som karaktÀriseras av ett musiskt arbetssÀtt. För att kunna genomföra detta mÄste vi först visa om det Àr ett musiskt arbetssÀtt som förskollÀraren arbetar utifrÄn. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lÀrandet hos de yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en samtalsintervju med en förskollÀrare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de yngre barnens lÀrande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lÀrande som dÀr synliggörs.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, förÀldra- samt skolledarperspektiv, det vill sÀga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvÀndande i förskolan Àr marginell, varför ambitionen med studien Àr att i nÄgon mÄn bidra till kunskap inom omrÄdet. Ljung-DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan har anvÀnts som inspirationskÀlla dÄ delar av hennes resultat har legat till grund för vÄra frÄgestÀllningar: Vilken syn har aktörerna pÄ datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna pÄ datorns tillgÀnglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts pÄ en förskola i Mellansverige med hjÀlp av intervjuer, enkÀter samt observationer. Resultatet pekar pÄ tre synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lÀrande.

Unga Àr inte lika vÀletablerade pÄ bostadsmarknaden som de var förr. Detta pÄ grund av den lÄngsamma byggtakten i storstadsregionerna, vilket ocksÄ har lett till att en renoveringsvÄg sköljt genom Sverige och sÄledes gjort Àven det Àldre bostadsbestÄndet dyrt och svÄrÄtkomligt. Syftet med arbete Àr att undersöka de kvaliteter som finns i att bygga yteffektivt. Detta som en del till att öka möjligheterna för ungas etablering pÄ bostadsmarknaden. För att besvara arbetets syfte delas det in i tre delsyften.

Genom att studera statliga rapporter och andrahandslitteratur kartlÀggs översiktligt de forskningspolitiska led som föreligger och har format det svenska innovationssystemet och hur högskolor och universitet kommit att ses som en avgörande del av systemet som frambringar innovationer och stimulerar en alltmer kunskapsintensiv ekonomi. Genom en inblick i de innovationsstödjande verksamheter som sker vid ett innovationskontor, omstÀndigheterna rÄder och eventuell problematik som uppstÄr undersöks dess medlande verksamhet i grÀnslandet mellan forskning, politik och nÀringslivet. I denna uppsats studeras Uppsalas innovationskontor UU Innovation och dess verksamhet som ett konkret fall..

Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ om dynamisk pedagogik gĂ„r att anvĂ€nda i praktisk verksamhet. Studien har ett kvalitativt perspektiv och bestĂ„r av en litteraturstudie av LipschĂŒtz (1971/ 2004), en intervjustudie med tre deltagare och en enkĂ€tstudie med 32 deltagare. Deltagarna har genomgĂ„tt utbildning i dynamisk pedagogik och/eller Ă€r medlemmar i Korda ? föreningen för dynamisk pedagogik, en del anvĂ€nder dynamisk pedagogik i praktisk verksamhet och andra gör det inte. Resultatet diskuteras mot bakgrund av tankar och teorier kring den dynamiska pedagogikens framvĂ€xt,mĂ„lsĂ€ttning och metoder.Resultatet visar att dynamisk pedagogik gĂ„r att anvĂ€nda, och anvĂ€nds, i praktisk verksamhet i olikagrad, pĂ„ olika sĂ€tt och i mĂ„nga olika slags verksamheter, frĂ€mst i ledarskap och inom utbildning avolika slag, framförallt för personlighetsutveckling, grupputveckling och ledarskapsutveckling.

Flera kandidatgener har föreslagits spela en roll i utvecklingen av antisociala beteenden i samband med miljöfaktorer. Syftet med den föreliggande studien var dÀrmed att undersöka sambandet mellan genen Katekol-O-Metyltransferas (COMT) och vÄld; och om det fanns interaktioner mellan exponering för tidigare övergrepp och COMT i samband med senare vÄld. Data hÀmtades frÄn en Svensk populationsbaserad studie baserad pÄ 2500 20-24 Äringar. Den aktuella studien fann att beroende pÄ vilken variant av genen man besitter, kommer man att pÄverkas i olika grad av negativa miljöfaktorer sÄsom försummelse och sexuella övergrepp i samband med vÄld..

Sexuellt vÄld förekommande i konfliktomrÄden drabbar sÄ vÀl kvinnor som mÀn. Dock rÄder en situation dÄ de drabbade mÀnnen faller i skuggorna i nyhetsrapporteringen och de drabbade kvinnornas röster ljuder starkare. Syftet med uppstasen Àr att undersöka nyhetsrapporteringen i sex olika internationella nyhetsmedier för att utreda hur det sexuella vÄldet mot mÀn i Demokratiska Republiken Kongo framstÀlls. Undersökningen har en teoretisk ansats i ett genusperspektiv kopplat till manlighet. Det analytiska ramverket som valts att anvÀndas Àr en kvalitativ  textanalys..

BÄde offentlig sektor, privata företag och ideella föreningar bedriver idag en stor del av sitt utvecklingsarbete i projektform. För mÄnga av dessa Àr ocksÄ mÄlsÀttningen att projekten ska leva vidare och bli en ny verksamhet eller integreras i den befintliga. I den hÀr uppsatsen studeras en organisation som gÄtt frÄn att vara ett projekt till att bli en permanent verksamhet samt hur projektprocessen har sett ut. Organisationen jag valde att studera har finansierat sitt projekt genom externa projektbidrag. Jag ville studera i vilken grad olika framgÄngsfaktorer, som identifierats i litteraturen, kunde vara giltiga för det undersökta projekter.