Flera kandidatgener har föreslagits spela en roll i utvecklingen av antisociala beteenden i samband med miljöfaktorer. Syftet med den föreliggande studien var därmed att undersöka sambandet mellan genen Katekol-O-Metyltransferas (COMT) och våld; och om det fanns interaktioner mellan exponering för tidigare övergrepp och COMT i samband med senare våld. Data hämtades från en Svensk populationsbaserad studie baserad på 2500 20-24 åringar. Den aktuella studien fann att beroende på vilken variant av genen man besitter, kommer man att påverkas i olika grad av negativa miljöfaktorer såsom försummelse och sexuella övergrepp i samband med våld..

När viktiga beslut skall fattas i en verksamhet utgörs en del av detta i någon form av problemlösning innan beslutet kan fastställas. De olika beslut som fattas inom en verksamhet kan delas in i tre olika nivåer, strategiska, taktiska och operativa. På dessa nivåer finns olika chefer som har till uppgift att leda och fatta beslut i viktiga frågor. Ett beslutsstödjande system är ett system avsett att stödja en beslutsfattare när denne skall fatta beslut i semistrukturerade beslutssituationer. Tanken med ett beslutsstödjande systemet är att det skall vara ett hjälpmedel för beslutsfattaren och utöka dennes beslutsförmåga men inte ersätta hans eller hennes omdöme.

Flera kandidatgener har föreslagits spela en roll i utvecklingen av antisociala beteenden i samband med miljöfaktorer. Syftet med den föreliggande studien var därmed att undersöka sambandet mellan genen Katekol-O-Metyltransferas (COMT) och våld; och om det fanns interaktioner mellan exponering för tidigare övergrepp och COMT i samband med senare våld. Data hämtades från en Svensk populationsbaserad studie baserad på 2500 20-24 åringar. Den aktuella studien fann att beroende på vilken variant av genen man besitter, kommer man att påverkas i olika grad av negativa miljöfaktorer såsom försummelse och sexuella övergrepp i samband med våld..

Vårt samhälle präglas idag av ständiga förändringar. Allt pekar på att dessa processer kommer att tillta i framtiden. Detta leder i sin tur till ökade krav på de enskilda individerna. Motivation, tilltro till sig själv och en vilja till förändring är några egenskaper som är bra att ha i detta sammanhang.Inom förskolans verksamhet sker en rad förändringar. Det kan innebära att anpassa arbetssättet efter barnens behov och intresse.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan främjas i daglig verksamhet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer gjorda på två dagliga verksamheter i två olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag även läsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som används på de enheter som intervjuerna är genomförda på. Analysarbetet har bestått av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjälp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen på daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse när planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

Bakgrund:Valet av daglig verksamhet som undersökningsområde gjordes då vi ville undersöka hur personer med funktionsnedsättning upplever sin arbetssituation. Empowerment som perspektiv kändes passande i studien då många av de teoretiska begrepp vi ville använda oss av förekommer inom empowerment.Syfte:Syftet med denna studie är att utifrån ett empowermentperspektiv beskriva och analysera hur deltagare upplever och skapar mening inom daglig verksamhet.Metod:Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer där empirin grundar sig på fem transkriberade intervjuer. De personer som intervjuats har valts ut utifrån två kriterier, att de kunde uttrycka sig muntligt samt beviljats och arbetar inom daglig verksamhet enligt LSS (1993:387). För att få svar på våra intervjufrågor utarbetades en intervjuguide. Empirin analyserades utifrån studiens tre teoretiska begrepp tillhörighet, meningsfullhet och makt.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gäller för flera svenska samhällsområden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsättning har rätt att bli bedömda utifrån sina egenskaper och förmågor. När jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svårt att antas till grundläggande militär utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta närmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument från Försvarsmakten sett utifrån ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess.

Denna studie har till syfte att undersöka vad som är specifikt med de ungdomar som begått det sexuella övergreppet gruppvåldtäkt, samt ge en bild av den behandling som erbjuds dem. Studien består av en redogörelse för aktuell forskning och teori samt av intervjumaterial med två experter som arbetat med unga förövare.Aktuell forskning både i Sverige och utomlands, främst England och USA, har studerats och valts ut till den teoretiska bakgrunden. Studien utgår från tre teoretiska förklaringsmodeller, en psykologisk, en sociologisk och en utvecklingsekologisk samt ett juridiskt perspektiv. En stor del av teorin fokuserar på området enskilda unga förövare som förgriper sig sexuellt på mindre barn. Det har varit svårt att hitta forskning och litteratur kring uppsatsens specifika område vilket också genomsyrar materialet.

I vårt examensarbete har vi valt att skriva om skoldaghemmet och dess verksamhet. Vi ställer oss frågan om skoldaghem är det bästa alternativet för eleverna med olika svårigheter. I litteraturavsnittet tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund och skoldaghemmets verksamhet samt antagningsprocessen. I forskningsavsnittet intervjuar vi pedagoger och elever på skoldaghem för att få svar på vår fråga. Resultaten visar att skoldaghem uppfattas som ett bra alternativ för elever med sociala och emotionella svårigheter.

Denna studie handlar om hur media framställer ungdomsarbetslöshet och arbetslösa unga. Syftet är att undersöka och analysera hur media skildrar ungdomsarbetslöshet. Vidare undersöks även hur stora möjligheterna är för arbetslösa unga, att kunna påverka sin situation med hjälp av media. En kvalitativ innehålls analys används som metod för denna uppsats. Det empiriska materialet består av artiklar som berör ungdomsarbetslöshet, vilka är hämtade från Metros hemsida.

Flera kandidatgener har föreslagits spela en roll i utvecklingen av antisociala beteenden i samband med miljöfaktorer. Syftet med den föreliggande studien var därmed att undersöka sambandet mellan genen Katekol-O-Metyltransferas (COMT) och våld; och om det fanns interaktioner mellan exponering för tidigare övergrepp och COMT i samband med senare våld. Data hämtades från en Svensk populationsbaserad studie baserad på 2500 20-24 åringar. Den aktuella studien fann att beroende på vilken variant av genen man besitter, kommer man att påverkas i olika grad av negativa miljöfaktorer såsom försummelse och sexuella övergrepp i samband med våld..

Denna uppsats handlar om hur organisationen/systemet och samarbetet mellan gymnasiesärskolan, arbetsförmedlingen och kommunen ser ut när det gäller att förbereda eleverna inför arbetslivet. Jag har valt att jämföra Stockholm, som arbetar traditionellt gentemot arbetsförmedlingen i Göteborg som arbetar via ett EU-projekt och Östersunds arbetsmodell som arbetar via en kommunal daglig verksamhet. Syftet med studien är att finna några möjliga orsaker till varför 50% av gymnasiesärskoleeleverna går direkt över till daglig verksamhet och pension inom sin hemkommun och inte till den öppna arbetsmarknaden med lönebidrag enligt Föreningen Utvecklingsstörda Barn och ungdomar (FUB) undersökning 1998. Studien är gjord i form av en explorativ undersökning i ett försök att generera frågeställningar och formuleringar av hypoteser för att dessa sedan skall kunna ligga till grund för senare mer ingående undersökningar. Uppsatsen bygger på litteratur, undersökningar, tidigare forskning och olika utredningar och betänkanden som omfattar ämnet arbete för personer med utvecklingsstörning samt en egen undersökning.

Mitt syfte med arbetet har varit att få en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i Umeå kommun. Detta arbete tar även upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger på litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollärare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhällsklass och typ av förskolor. Förskollärarna arbetar i olika åldersblandade grupper med spännvidd av barn i åldrarna 1-5år.

Syftet med denna studie är att få en djupare insikt i hur klasslärare i grundskolans tidigare årskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus är inriktad på att få en djupare förståelse kring hur estetiska verktyg används inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i årskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjälp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lärare från tre olika skolor. Resultatet visade att en övervägande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta såg mångainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svårigheter i de teoretiska ämnena.

Syftet med detta arbete är att klargöra hur begreppet ?verksamhet? och ?verksamhetsutövare? tolkas i miljöbalken (1998:808) samt hur balken allmänna hänsynsregler kan påverka verksamhet som styrs i annan lagstiftning, i detta fall verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778). Som utgångspunkt används ett rättsfall från Miljödomstolen i Växjö. Det skall dock påpekas att vid tiden för denna händelse var ännu inte lag om skydd mot olyckor införd utan domskälen baseras på en tidigare räddningstjänstlag. Miljöbalken infördes i svensk rätt den 1 januari 1999.