Följande studie avser att problematisera barns matvanor och sockerkonsumtion. Syftet har varit att genom kvantitativa enkätundersökningar och kvalitativa gruppintervjuer undersöka hur hög sockerkonsumtionen är hos barn i tio- till tolvårsåldern under en vecka. Arbetets centrala del ligger i att undersöka hur barnen ser på och tänker kring sina egna kostvanor. Undersökningsresultatet visar att majoriteten av studiens deltagare besitter en medvetenhet kring vad som är bra och nyttig mat samt medvetenhet kring frukostens betydelse för människan..

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur några lärare bemöter och resonerar kring elevernas populärkultur i skolan och på vilket sätt den kommer till uttryck i undervisningen i grundskolans tidigare år. Jag ville få en inblick i hur lärarna ser på elevernas populärkultur och om de använder sig av denna som redskap för samspel och lärande. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem olika lärare har jag försökt besvara de problemformuleringar som jag tagit fram för detta arbete.Populärkulturen är en viktig del i barns och ungas liv och tillhandahåller både förebilder och värderingar. Samhällets förändring har bidragit till att populärkulturen tar allt större plats i barns och ungas liv och bidrar till att de värderar denna kunskap högre än den som ges i skolan. Skolan har därför förlorat sitt monopol som kunskapsförmedlare.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att genom ett hälso- och miljöpsykologiskt perspektiv ta reda på vad elever i årskurs sex och åtta har för lunchvanor under skoltid och vad som kan påverka dessa. För att uppnå vårt syfte har vi valt följande frågeställningar:På vilket sätt skiljer sig elevernas lunchvanor åt i olika åldrar i studien?Hur skiljer sig elevernas lunchvanor åt på olika skolor i studien beroende på vilken tillgång de har till närliggande matalternativ?Hur upplever eleverna i studien att de olika skolornas policy angående lunchvanor ser ut?MetodStudien är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär och bygger på en enkät som undersökningsmetod.  Enkätundersökningen genomfördes i åtta klasser av totalt 177 elever i årskurs sex och åtta på två skolor i centrala Stockholm. Skolornas namn är fingerade till Ekorrens respektive Grävlingens skola.ResultatUr ett övergripande perspektiv var det inte så stor skillnad mellan de olika skolorna, däremot kunde en tydlig skillnad ses mellan de olika årskurserna. De yngre eleverna tenderade att ha sämre matvanor än vad de äldre eleverna hade.

I Hälso och sjukvårdslagen står bland annat ?Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen?. Att se om detta mål stämmer överens med verkligheten är ett omfattande projekt. I den här uppstasen diskuteras de olika sätt som finns för att mäta lika fördelning av vård; vårdutnyttjande, tillgång till vård, sjukvård fördelat utifrån behov och fördelning av hälsostatus i befolkningen. Uppsatsen innehåller även en empirisk analys av vårdutnyttjande där unga mellan 18-30 år jämförs med åldersgruppen 31-65 år.

I want to find the meaning of food ?potato in today?s society. How about marketing and how does potato consumes? What can be done to achieve better competitiveness towards other products now and in the future? I will build this project on a statistic ground ?now and then? as well as a study to people outside various food- markets. The consumers answers will state my foundation in this project.

Elitsatsande friidrottande ungdomar har en hög energiförbrukning på grund av den kroppsliga tillväxten och den stora träningsmängden. Idrottares kost bör vara energirik för att nå energibalans och väl sammansatt för att tillgodose kroppens näringsmässiga behov.Ungdomar med ett otillräckligt intag av energi i kombination med en hög aktivitetsnivå kan skapa en negativ energibalans. En negativ energibalans i ungdomsåren kan bl.a. leda till låg bentäthet, störd menscykel, försämrad återhämtning, ökad risk för skador och näringsbrister.Under ungdomsåren sker stora förändringar i livet. Självständigheten ökar och inflytandet från föräldrar minskar.

AbstractAuthor: Josefin Gustavsson, Moa OsbäckTitle: School social workers view on young people using social media ? a study with a discourse theoretical approach [Skolkuratorers syn på ungas användande av sociala medier ? en studie med en diskursteoretisk ansats]Supervisor: Anders GiertzAssessor: Jan Petersson The aim of this study is to investigate school social workers view on young people using social media. With this study we are intended to understand how discourses affect the interventions of school social workers. This study has a qualitative approach and contains seven interviews with school social workers and one social worker who responded through a written response document. The interviews were semi-structured to enable spontaneous reflections and to catch the essence of the respondent?s language in the context as a school social worker.

Dagens ungdomar lagar för lite mat själva och konsumerar för mycket halv- och helfabrikat. De har växt upp i ett samhälle där snabbmaten är så lättillgänglig att de inte behövt eller känt behov av att lära sig laga mat, förutsatt att de inte har ett genuint intresse för matlagning. Denna brist på kunskap och erfarenhet kring matlagning resulterar i allt för ohälsosamma matvanor när de väl flyttat hemifrån och står på egna ben. När vi dessutom lever i en tid där skola, träningar och andra aktiviteter tar stor del av vår vardagliga tid, är den egna tiden i köket och viljan att försöka lära sig, något som lätt prioriteras bort. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa ett designförslag, ett fiktivt supplement till ICA Bokförlags Rutiga Kokboken, som skall förbättra förutsättningarna för ungdomars vardagliga matlagning och därmed främja deras matvanor.

Den svenska skolan har genomgått stora förändringar, samhället ställer andra krav på dagens unga och internationella mätningar visar att svenska elever presterar sämre i skolan. Forskning har visat på att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad är skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehållsanalys granskas Skollagen, grundskolans läroplan och FN:s barnkonvention, med fokus på skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rättigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har också granskat utbildningsplanen för grundskollärarutbildningen på Högskolan Väst för att klargöra lärares kunskapsområde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lärare i ovanstående ansvar och uppdrag i förhållande till hemmet.

Titel:?Två sidor för Angered och en liten spalt? En kvalitativ studie om ungdomars förhållningssätt till medier på uppdrag av Sveriges Radio.Författare:Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn WargKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin:Höstterminen 2010Handledare:Ingela WadbringUppdragsgivare:Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik & Omvärld.Sidantal och ord:62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ordSyfte:Syftet är att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhållningssätt till medier.Metod och material:En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar.Huvudresultat:Studien visar att både strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhållningssätt till medier. Det finns dock en likvärdig tillgång till medier oavsett social klass.

Brandmän har ett krävande arbete, fysiskt och psykiskt. God hälsa och arbetsförmåga är av den anledningen betydelsefull. En viktig faktor för prestation och hälsa är valet av kost. På uppdrag av räddningstjänsten i ett kommun i Norrland utfördes under hösten 2002 och våren 2003, en kostupplysningsintervention. Studiens övergripande syfte var att utvärdera om interventionen haft några effekter i form av förändringar i de anställdas kostvanor.

Trots att forskning kring sociala bestämningsfaktorer för hälsa och hälsoojämlikhet allt mer har kommit att intressera sig för platsens eller omgivningens betydelse för hälsan så är kunskapen om hur förhållandena i skolan påverkar ungas hälsa och de hälsorelaterade vanor de formar fortfarande tämligen begränsad. Denna studie syftar till att med hjälp av flernivåanalys och utifrån social desorganisationsteori studera betydelsen av förhållanden i skolan, som här skall förstås som skolans socio-demografiska sammansättning och dess lärarstruktur, för individers bruk av alkohol, narkotika och tobak. För detta ändamål har data från Stockholmsenkäten 2004 använts. Det aktuella materialet består av 9629 elever i åk 9, fördelade på 132 skolor. Till detta material har skolkontextuellinformation från Skolverkets databaser (SIRIS) länkats.

Svenska skolelever presterar allt sämre på internationella matematiktester och det förs enständig öppen debatt om detta. Detta är min granskande studie i vad som händer i enmatematikgrupp som havererar. Genom att gå på djupet i en berättelse försöker jag reda utvad som händer under ytan när undervisningen inte fungerar. Allt oftare stämmer inteverkligheten med styrdokument och teori om skolan som verksamhet och organisation.Uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet yrkeskunnande och teknologi och fokuserar påtyst kunskap och kollektiv kunskap..

Bakgrund: Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hälsa samt deras hälsorelaterade levnadsvanor försämras med åldern. Elevers trivsel och påverkansmöjligheter i skolan minskar också med stigande ålder. Hälsofrämjande arbete i skolan kan därför vara värdefullt för att förbättra ungas hälsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: Hälsodiplomerad gymnasieskola. I Västerås är Carlforsska gymnasiet en hälsodiplomerad skola.

De tolkningsramar som individen utgår ifrån i mötet med omvärlden kan ofta tydliggöras och observeras genom vardagliga rutiner. I de spelvillkor som datorspelaren anpassar sig till genom sin sysselsättning, bemöts flera sociala och intellektuella behov hos den datorspelande tonåringen. I detta examensarbetet har jag samlat information rörande ungas datorspelsanvändning genom semistrukturerade intervjuer, och ett kompletterande enkätsunderlag. Med hjälp av samtida sociala teorier rörande senmodernitetens livsvillkor utforskas komplexiteten som ryms inom spelupplevelsen. Tonåringarna i undersökningen uttrycker att de föredrar spel med tydliga samband till deras övriga intressen, och smarta spel som kräver strategiska förhållningssätt.