Studien syftar till att undersöka attityderna kring polygyni bland unga ogifta män i Gambia. Kvalitativa enskilda intervjuer har utförts på män i landets stadsområden, och svaren har sedan analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet påvisar att polygyni har många negativa aspekter och inte alltid är frivilligt, ens för männen. Det indikerar även att traditionen håller på att avta i landets urbana delar. Attityderna förändras och polygyni anses, av många, vara ett problem mer än ett privilegium.

Individens uppsatta livsmål och planering kring dessa kan ha inverkan på långsiktigt välmående. Olika samhällen har kulturella skillnader som kan vara en bidragande orsak till varför personer gör vissa val. Syftet med studien var att identifiera dessa skillnader för att se samband där olika livsmål kan bidra till olika upplevelser av ett meningsfullt liv. Intervjuer genomfördes med åtta respondenter från en storstad och åtta respondenter från en landsort, med lika många av vardera kön i åldrarna 20-27 år. Detta gjordes för att identifiera vilka livsmål de olika grupperna säger sig sträva efter och se om det fanns en skillnad i livsmål mellan grupperna.

Denna litteraturstudie behandlar vilken betydelse vuxnas agerande har i mobbningssituationer bland barn. Valet av litteraturstudie som metod om detta problemområde har grundat sig i att kunna få ett bredare perspektiv på vad som redan finns om ämnet. Syftet med undersökningen är att införskaffa fördjupad kunskap om vilken betydelse vuxnas agerande i en mobbningssituation har för effekt på en mobbningssituation och utgången av en sådan situation. Mobbning är inte ett fenomen som är barnens fel, utan mobbning uppstår endast när vuxna tillåter det att hända. En lärare ska förstå hur hans/hennes bemötande påverkar barnen dagligen i deras arbete tillsammans med dem.

Ett flertal forskningsstudier visar att psykisk ohälsa går allt lägre ner i åldrarna, framförallt bland flickor där ohälsan i vissa fall har dubblerats de senaste åren. Allt fler unga flickor ut­vecklar ångestproblematik, sömnsvårigheter och självskadebeteenden. En kontext där ungdomar spenderar större delen av sin tid, samt där det finns vuxna som har möjlighet att förebygga psykisk ohälsa, är i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur skolkuratorer konstruerar psykisk ohälsa hos flickor i årskurs 7-9.För att uppnå detta syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med skolkuratorer i två större städer. Materialet har analyserats med en diskursteoretisk analys med utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan kan upptäcka och stötta ungdomar med typ 1 diabetes och ätstörningsbeteenden. Metod: Artiklar söktes på databaserna Pubmed och Cinahl. Totalt 15 artiklar hittades, granskades och inkluderades i studien. Huvudresultatet: visade att för att upptäcka ätstörningar kunde man ta hjälp av fysiologiska och psykologiska faktorer som karakteriserade ungdomarnas beteenden och attityder. De typiska tecken och signaler som utmärkte dessa faktorer och som man bör vara observant på är bland annat unga tjejer, BMI, HbA1c och dålig självkänsla.

Ungdomar är mer utsatta för misshandel och olaga hot än vuxna samtidigt som brott mot unga anmäls mer sällan. Därför är det viktigt att studera hur ungdomars tendenser att polisanmäla brott kan ökas. Forskning visar att positiva erfarenheter av, samt vissa kunskaper om polisiärt arbete är relaterat till positiva attityder gentemot polisen. Syftet med studien var att undersöka om ökade kunskaper genom ett informationstillfälle med polisen påverkar ungdomars attityder. Experimentgruppen hade efter att de fått information positivare attityder till polisen än innan, samt positivare än kontrollgruppen som inte fått någon information.

Den här studien kom till som en del av det forskningsprojekt om renskötarnas mentala hälsotillstånd som startades 2004. Upptakten till projektet var att en sameby i Västerbotten vände sig till psykiatrin för att få hjälp sedan några av byns unga renskötare tagit livet av sig. Inom de kvantitativa delarna av forsknings-projektet fann man att det inom den här gruppen fanns en hög grad av depression och ångest som bl.a. gick att koppla till arbetsrelaterad stress. Ytterligare fynd visade att tankar och erfarenheter kring suicid i större utsträckning kom till uttryck i denna grupp än i en demografiskt matchad kontrollgrupp.

Att vänta och föda barn i en redan turbulent tid som tonårstiden kan vara, leder till ytterligare påtagliga förändringar både fysiskt, psykiskt och socialt. Omgivningens och den professionella personalens attityder och förhållningssätt har stor betydelse för hur unga kvinnor upplever och hanterar barnafödande. Syftet med denna studie var att undersöka unga mödrars upplevelse av stöd i samband med barnafödande under tonåren. Metoden som användes var kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Nio unga mödrar intervjuades och det transkriberade materialet som utgjordes av intervjuerna tolkades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska Konstnärinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnärsgruppen De unga och deras första utställning på Hallins konsthandel 1909 stämmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns något samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska Konstnärinnor grundades då enskilda kvinnor inte hade rätten att ställa ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnärernas önskan om förbättrade juridiska rättigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag också konstatera att det inte finns något samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta då de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska Konstnärinnors utställningar är allt för lågt för att kunna ha haft någon påverkan. .

Det har blivit allt vanligare att unga flickor bantar, vilket är en riskfaktor för att utvecklaätstörningar som anorexia nervosa och bulimia nervosa. Denna patientgrupp söker sällansjälvmant vård och har oftast ingen insikt i sitt ohälsosamma beteende. Sjuksköterskor harenligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, en skyldighet att identifiera ochförebygga ohälsosamma riskbeteenden. Då är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap omsjukdomsbilden så att hon kan bemöta patienten på ett respektfullt och värdigt sätt så attpatienten kan få insikt om behovet av att förändra sitt beteende, samt bli motiverad att levahälsosamt. Denna uppsats syftade till att belysa viktiga aspekter i hur man som sjuksköterskabemöter och kommunicerar med unga flickor/kvinnor med ätstörningsproblematik.

I denna uppsats presenteras en studie som handlar om att ungdomars etablering blir en allt mer utdragen process. Mitt syfte är att undersöka ungdomars föreställningar av etableringsprocessen.Samhället är en ständig föränderligt och så även förutsättningarna för ungdomarna. Studier som gjorts mellan åren 1989 och 1997 visar att etableringsåldern stigit från 21 till 27 år under denna period, och att den idag fortfarande ligger på den nivån. En orsak till den stigande etableringsåldern är förändrade utbildningskrav som är en del av den sysselsättningspolitik som EU arbetar med mål att minska ungdomars tid i arbetslös. En annan orsak till den stigande etableringsåldern är att arbetsmarknaden har förändrats och det i sin tur skapas nya strukturella problem.

Föreliggande studie syftar till att, med fokus på den kollektiva arenan, ge en fördjupad kunskap om hedersrelaterat våld genom unga kvinnors subjektiva, kvalitativa skildringar, vilka präglats av kollektivistiska hederskulturer. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor vilka blivit föremål för hedersrelaterat våld och således har en insikt i den kollektiva arenan. Resultatet visar att ryktesspridning används medvetet av kollektivmedlemmar likt ett maktmedel och rykten florerande inom kollektivet har resulterat i direkta hedersvåldshandlingar riktade mot respondenterna. Vidare visar resultatet på att de unga kvinnorna porträtterar kollektivet som en mekanism vilken straffar normavvikande och potentiellt normavvikande individer. Rädslan för att uppfattas som oppositionell delas av många i kollektivet, däribland de som utfärdat hedersvåldshandlingar mot respondenterna och således tycks offerskapet i det kollektiva hedersrelaterade sammanhanget vara bilateralt i den bemärkelsen att de förtryckande och hedersvåldshandlande individerna även de är förtryckta.

Stickrädsla och stickfobi hos vuxna påträffas inom sjukvården. Dagligenvärlden över utförs ett flertal blodprovstagningar, injektioner, infusioneroch andra behandlingar som kräver injektionskanyler. Rädslan är därmedrelevant att beskriva och det krävs att problemet uppmärksammas. Syftetmed föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilkaomvårdnadsåtgärder hälso- och sjukvårdspersonal kan vidta i mötet medvuxna patienter med stickrädsla. Resultatet av vetenskapligapublikationer visar att det finns olika omvårdnadsåtgärder som kan hjälpatill att minska rädslan.

I processen att bli vuxen genomgår varje individ den ofta stormiga tonårstiden. Denna komplexa period medför att tonåringen successivt frigör sig från såväl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sådan frigörelse skildras kan vi lära oss mer om hur tonåringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har därför varit att undersöka de tonåriga huvudkaraktärernas frigörelse i ungdomsromanerna Räddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hårdrockare med attityd av Louise Halvardsson. Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonårstiden utifrån några kulturella aspekter.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bäst så att de kan lära sig svenska bättre och fortare. Metoder är att undersöka och intervjua två sfi lärare och sex elever inom SFI kurs B för att få svar på hur sfi lärare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lärare gör för att hjälpa dem lära sig svenska bättre. Jag använder jämförande analys för att jämföra elevers åsikter om lärarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som är bättre. Resultatet har överensstämmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och långsiktiga mål. Skolans arbetssätt måste anpassas till elevernas ålder, mognad och innehållet. Den visar också att klassundervisning är bra. Slutsatsen är att klassundervisning är bättre till början inom SFI kurs B.