SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

AbstraktSyftet med studien har varit att studera hur unga i åldern 16-20 år i Östersunds kommun förhåller sig till riskerna med cannabis. samt att se hur ungdomar i interaktion med varandra diskuterar, uppfattar och upplever riskerna med cannabis. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och baseras på en enkät och fokusgrupper med gymnasieungdomar i Östersund. Resultatet visar att ungdomarna som deltagit i studien har en viss acceptans till att droger används i deras omgivning och närhet. Det finns också brister i kommunikationen mellan vuxna och ungdomar om riskerna med droganvändning.

Syfte Syftet är att undersöka hur unga tjejer själva upplever att de påverkas av sitt bloggläsande.FrågeställningarUpplever unga tjejer att deras identitet påverkas av bloggläsande?Upplever unga tjejer att deras psykiska hälsa påverkas av bloggläsande?Utifrån de svar som ges på ovanstående frågor ämnar jag resonera kring eventuella samband mellan bloggläsande och psykisk ohälsa bland unga kvinnor. Här finns givetvis inga enkla samband utan min ambition är att belysa hur unga kvinnor själva resonerar kring detta och därmed bidra till ytterligare kunskaper om detta svårundersökta ämne.TeoriSammanfattningsvis har de genomgångna teorierna visat hur identitetsskapandet, särskilt den kvinnliga identiteten, formats av de moderna medierna, vilket har en direkt koppling till resultatet av min undersökning.MetodKvalitativa intervjuer.ResultatMina frågeställningar berörde identitetsskapande och psykisk ohälsa i förhållande till unga tjejers bloggläsning. Jag tycker mig finna ett samband mellan bloggläsning och psykisk ohälsa hos unga tjejer utifrån min undersökning. Den definition av psykisk hälsa som jag använder i denna uppsats var följande: ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

Syften med studien har varit att beskriva populationen unga socialbidragstagare med hänsyn tagen till faktorer som ålder, kön, boende, nationellt ursprung, utbildningsnivå, arbetserfarenhet och bidragshistoria i en kommun i den norra delen av Stockholms län, samt att redogöra för socialtjänstens arbete med den aktuella gruppen. Datainsamlingen genomfördes i Järfälla kommun under våren 2006. En registerstudie och en enkätundersökning genomfördes kommunen för att samla in data kring klienterna.Undersökningsgruppen omfattas av 292 individer. Resonemang om socialarbetarna som gräsrotsbyråkrater förekommer i studien. Resultatet visar på att den största delen av klienterna som kommer i kontakt med socialtjänsten i Järfälla har arbetsmarknadsrelaterade problem, andra problem som förekommer är psykiska hinder och missbruk.

Syfte: Inom ramen för studien är syftet att få en ökad förståelse för hur en ung mamma i gymnasiesärskolan upplever sin skolgång.Teori: Studien använder sig av teori och ansats från livsvärldsfenomenologin. Med livsvärldsansatsen har möjligheten att ta del av den unga mamman erfarenheter och upplevelser och därefter synliggöra dem möjliggjorts.Metod: Studiens empiri består av sex halvstrukturerade fenomenologiska intervjuer med en öppen och reflexiv anstas där den unga mammans upplevelser och erfarenheter synliggörs. Två intervjuer av viktiga andra i huvudinformantens närhet och åtta observationer ur ett fenomenologiskt perspektiv i olika miljöer finns också representerade inom ramen för studien. I studien är empirin bearbetad utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Det innebär att istället för att förklara vad min informant har varit med om så avser jag att beskriva och förstå hennes livsvärld.Resultat: Studiens resultat visar att lärarnas bemötande och förhållningssätt är centralt för hur den unga mamman upplever skolan.

Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsättning som har en stillasittande fritid löper dubbelt så stor risk för fetma än en person utan funktionsnedsättning. Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning är fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vårt samhälle som omöjliggör delaktighet i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättning i åldern 13-25 år. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes utifrån de faktorer som visades påverka vid deltagande i fysisk aktivitet.

MUSIK FÖR ATT FRÄMJA PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HOS UNGA Lindqvist Gatti, Birgitta Musik för att främja psykisk hälsa och välbefinnande. Examensarbete i psykiatrisk omvårdnad, 15 högskolepoäng. Specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivå. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, 2010 Inledning: Musik är en viktig del i unga människors dagliga liv. Musik har under mycket lång tid och av många olika kulturer använts på skilda sätt och musikens betydelse anses vara både subkulturell, kulturell och universell.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka förutsättningar personal inom socialt arbete har för att kunna arbeta med säkrare sex med särskilt riskutsatta ungdomar och Unga vuxna. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts som skickats ut till fältverksamheter samt öppenvårdsmottagningar som i någon utsträckning tar upp området alkohol och droger. Enkäten har skickats ut till 89 verksamheter i Skånes samtliga 33 kommuner. Sammanlagt har 229 svar inkommit, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 60,1 procent. Här framkommer att personalen har begränsade förutsättningar att arbeta med säkrare sex och att de organisatoriska resurserna för att stödja detta arbete brister.

Syfte: Föreliggande studie syftar till att undersöka hur vuxna personer som har lindrig intellektuell funktionsnedsättning beskriver sin förståelse och upplevelse av hälsa. Vad lägger de själva in i begreppet hälsa och hur får de sedan in hälsoperspektiv i sin vardag. Intresset ligger även i att kunna beskriva vad det finns för positiva och negativa faktorer som de upplever påverkar deras upplevelse av hälsa. Frågeställningar: ? Vilken betydelse har hälsan enligt vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning? ? Finns det något som de tycker är viktigt för att de ska kunna må bra? ? Har de fått lära sig något om vad man själv kan göra för att må bra? Metod: Den kvalitativa ansatsen är huvudmetod och det fenomenologiska tankesättet har använts.

Syftet med litteraturöversikten är att beskriva interventioner med informations- och kommunikationsteknologiska hjälpmedel samt effekten av interventionerna för barn, ungdomar och Unga vuxna 7-20 år. Insamling av data genomfördes genom en systematisk sökning i databaserna AMED, Chinal, PubMed och PSYKinfo via Luleå universitetsbibliotek med förbestämda sökord. Även en manuell sökning i referenslistorna genomfördes. Tio kvantitativa artiklar inkluderades i studien och bedömdes utifrån bevisvärde och kvalitetsgranskning. Inga av artiklarna var gjorda i Sverige.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genusrelationer reproduceras och förändras genom familjekulturer som formar praktisk hjälp mellan generationer i Sverige. Här studeras den hjälp som föräldrar ger till sina vuxna barn, och särskilt till vuxna barn med egna barn. Uppsatsen undersöker ur ett mottagar- och ett givarperspektiv både hur vanligt förekommande hjälpen är och vilka faktorer som avgör vem som får och ger hjälp. Dessutom analyseras könsstrukturer i den hjälp som ges och huruvida de strukturerna påverkas av om det finns barn i mottagarfamiljen.Metoden för uppsatsen är kvantitativ analys av enkätsvar kombinerat med lit-teraturstudie av tidigare forskning på området. Materialet har hämtats ifrån forskningsprojektet ?Familjeband mellan generationer.

Psykoterapi har dokumenterad effekt, men det är oklart hur förändringen går till och vad som är verksamt i terapin. Klientperspektivet förbises ofta i forskningen. I syfte att undersöka hur förändring i psykoterapi upplevs intervjuades åtta före detta klienter från projektet Ungdomar och Unga vuxna vid Ericastiftelsen. Samtliga hade skattat sin förbättring som stor enligt SCL-90. Intervjuerna analyserades enligt induktiv tematisk metod. Respondenterna beskrev manifesta upplevda förändringar i fråga om symtomlindring, förbättrade relationer och ökad agens.

Utifrån Normaliseringsprincipen och demokratiska strömningar under andra hälften av 1900-talet påbörjades på skolområdet en integreringsprocess. Begreppet inkludering introducerades senare för att markera skolans ansvar i frågan. Trots inkluderingsuppdraget har avskiljande lösningar inom skolan åter blivit vanliga. Studier om rörelsehindrade barns skolvardag visar att det förekommer många exkluderande situationer i skolan, ofta omedvetna och i tron att dessa är bäst för eleven. Dessa situationer är en följd av att skolan inte arbetar på organisationsnivå med inkluderingsfrågor.Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsaspekter i skolan för elever med rörelsehinder.

Syftet med denna studie är att söka se hur identitetsskapandet ser ut hos ett antal unga män som studerar första året på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Via metodologisk ansats i diskurspsykologin analyseras samspelet mellan etnicitet och kön i de unga männens konstruerande av sig själva och andra. I analysen framträder ett antal markörer som används som resurser i de unga männens identitetsskapande och förståelse av "de Andra". Markörerna är i uppsatsen centrala teman och rör områden som medborgarskap, svenskhet, invandrarskap och maskulinitet..

BAKGRUND: Idag äter många på ett sätt som inte är fördelaktigt för hälsan, exempelvis för mycket utrymmesmat och för lite frukt, grönsaker och fisk. Det bidrar till en stigande andel överviktiga och feta och idag är kroniska välfärdssjukdomar den vanligaste dödsorsaken i väst-världen. Livsmedelsverkets kostråd syftar till att förebygga sjukdom, men följs endast i begrän-sad utsträckning. Två tredjedelar äter mindre fisk och skaldjur än kostråden säger och allra minst äter de mellan 18 och 30 år.SYFTE: Ta reda på varför Unga vuxna äter så lite fisk och skaldjur samt vad och vem som skulle kunna påverka dem att äta mer.METOD: En enkätundersökning med 92 deltagare; kvinnor och män mellan 18 och 30 år med låg fisk- och skaldjurskonsumtion, genomfördes i Stockholm.RESULTAT: Den främsta orsaken till den låga fisk- och skaldjurskonsumtionen var upplevda svårigheter att tillreda dessa livsmedel men också att många inte tyckte om fisk och skaldjur. Ett uppfattat högt pris och ovana från barndomen att äta fisk och skaldjur visade sig också vara betydande orsaker.