Psykisk ohälsa är ett problem i vårt samhälle som växer. Det har visat sig att allt fler rapporterats må sämre på senare år i olika sammanhang samt att det har skett en ökning främst av unga patienter inom psykiatrin. En faktor kan vara en ändrad tillit till behandling av psykisk ohälsa.  Föreliggande studie har undersökt de metoder som legat till grund för forskning inom ämnet. Studien syftar till att få en uppfattning om vilken tillit unga vuxna inom åldersintervallet 19-30 år har till psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt farmakologisk behandling vid psykisk ohälsa. Vid sammanställningen av undersökningen visas bland annat resultat på att psykoterapierna skattades högre än farmakologisk behandling. KBT skattades högre i alla avseenden framför PDT, samt att kvinnorna generellt skattade högre än männen i alla de tre behandlingsmetoder som inkluderades i studien..

Denna studie utfördes med syftet att skapa en socialpsykologisk förståelse utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för hur ett konsumistiskt samhälle påverkar åtta unga vuxnas identitet. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund och vänder sig till läsare inom den symboliskt interaktionistiska diskursen. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Respondenterna var emellan 19 ? 25 år.

Social media is used widely around the world by millions of people every day. In this report an analysis has been made of how organisations that are directed towards marginalized adolescents and young adults, are using social media in their working processes. The data has been gathered through qualitative interviews and case studies of three organisations, which are in different stages in their use of social media. The results from the study indicates that every chosen organisation wants to use social media applications for the same purpose, which is to be available where their target audience is situated, but their progress is reduced by elements such as priority, lack of knowledge and time..

Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på åtta unga personers erfarenheter kring sina föräldrars skilsmässa. Syftet med studien var att se vilken inställning unga vuxna skilsmässobarn har till att själva ingå i nära relationer och/eller bilda familj och skaffa barn. Samt, att försöka få fram hur unga vuxna skilsmässobarn tror att deras syn på nära relationer har påverkats av att som barn ha varit med om en skilsmässa. Dessa frågor besvaras utifrån åtta halvstrukturerade intervjuer, där åtta unga vuxna medverkat, sju kvinnor och en man. Personerna i studien kommer alla från en uppväxt som inneburit att föräldrarna skilt sig innan informanterna fyllt 18 år.

Under vår utbildning som studie- och yrkesvägledare får vi lära oss om flera karriärteorier men dessa är främst utformade utifrån ett västerländskt perspektiv. Vi har ett stort intresse av att lära oss om vad som påverkar en människas val av karriär i olika kulturer. Vår examensarbete tar avstamp i en välgörenhetsorganisation för utsatta barn och kvinnor i delstaten Goa i Indien och vi har genom organisationen mött sju unga kvinnor som fått stöd av dem. Vårt syfte är att ta reda på vad som är centralt i de unga kvinnornas karriärval och hur de berättar om sina livs- och karriärberättelser. Vi har använt en narrativ metod för att få svar på våra frågeställningar och har använt Savickas vägledningsteori om Career Construction för att förstå faktorerna som ligger bakom deras val. Vi kan i vår studie se att behovet av tillhörighet och vikten av utbildning syns tydligt i våra intervjupersoners livsberättelser.

Fokuset i denna uppsats ligger på att undersöka hur vilken roll Catch Up spelar för de unga vuxnas återintegrering i samhället via studier och arbete. Studien vill vidare undersöka om större förmåga att integrera sig i samhället stärker deltagarens egen roll i samhället, ändrar dennes attityder mot sig själv och andra samt ökar kommunikationsförmågan. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse av de socialpsykologiska problem som de unga vuxna deltagarna i Catch Up upplever samt kunna förklara de problem mekanismer som försvårar unga vuxnas integrering i samhället. Verksamheten Catch Up ligger i Skövde kommun och är en del av socialtjänsten. Verksamhetens mål är myndighetssamverkan kring unga vuxna i åldrarna 18-29.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva och belysa vilken psykisk stress samt press många unga vuxna människor i vårt moderna samhälle lever med. Den psykiska hälsan hos åldersgruppen 16-24 år blir sämre för varje år och jag anser att politiker och makthavare måste få upp ögonen för detta växande problem. Frågeställningarna söker svar på vilka faktorer och katalysatorer som utlöser ohälsosam stress hos den unga generationen samt om det finns någon gemensam nämnare i fenomenet. Detta är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats som innebär att gå från del till helhet och förståelse till förklaring, upprepade gånger ända tills en huvudtolkning träder fram. Tanken med hermeneutiken är även att studien tar sin början där förförståelsen har nått mättnad.

Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas användning av Facebook samt om användandet kan leda till ett problematiskt användande av Facebook. Vidare ska studien undersöka om användningen av Facebook kan relateras till välmående samt psykologiska aspekter som självkänsla. Frågeställningarna var: Hur använder unga vuxna Facebook? Finns det ett samband mellan användningen av Facebook, en persons välmående och självkänsla? Samt, Finns det ett samband mellan att utveckla ett problematiskt användande och Facebook? En kvantitativ forskningsmetod med positivistisk utgångspunkt användes tillsammans med en enkätundersökning för att komma fram till resultatet. Resultatet visar på att män använder Facebook mer än kvinnor samt att för 79 % av respondenterna tillhör Facebook deras dagliga rutin.

Tidiga vuxenlivet präglas av oprövade miljöer och situationer. Detta ställer höga krav på individens perception, anpassningsförmåga och attityd. En intensiv miljö flertalet unga vuxna kommer i kontakt med för första gången är krogen. Positiv attityd till riskfyllda beteenden där kan i förlängningen resultera i negativa hälsoeffekter. Syftet med denna enkätstudie var i huvudsak att undersöka unga vuxnas attityd till Verbal aggression, Rekreationellt berusningsdrickande, Riskfyllt sex, Fysisk aggression, Ekonomiskt riskfylld modekonsumtion, Ekonomiskt riskfylld festkonsumtion, Rekreationellt drogbruk och Riskfyllt spelande om pengar.

Unga vuxna är en grupp som i allt större utsträckning söker stöd för sina psykiska svårigheter. Att hitta samtalsformer som är verksamma är därför av stor vikt för målgruppen. På S:t Lukas Stockholmsmottagning har man valt att erbjuda unga i åldrarna 18-29 år ?Upp till fyra samtal? ? en form av problemformulerande samtal eller counselling. Genom att sätta sig mer in i hur terapeutens arbete gestaltar sig i den här typen av kortare samtalskontakt, kan stödet till målgruppen förhoppningsvis utvecklas ytterligare.

Historiskt har det skett en betydande förändring gällande allmän inställning och attityd tillpsykologisk behandling (Gieser 2009). Att gå i terapi är inte längre lika tabubelagt utan berörs imedia och den allmänna debatten. Den psykiska ohälsan hos unga vuxna har ökat(Socialstyrelsen 2013c) och därmed även behovet av behandlingSyftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna ochom det fanns skillnader i attityd utifrån kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund.En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i ålder 18-25 år från Jokkmokk respektiveVarberg.Studien visade en övervägande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Detfanns en geografisk skillnad där informanter från Jokkmokk var mindre positivt inställda till attberätta för sin familj om de skulle söka och gå i samtalsbehandling och att media i störreutsträckning påverkat deras inställning. När det gäller kulturell skillnad visade studien att de medblandad kulturell bakgrund var mer positivt inställda till att berätta för bekanta om de skulle sökaoch gå samtalsbehandling.Studien bekräftade inte vårt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader.

Att vara anställningsbar innebär att ha den kompetens och andra attribut som krävs för att kunna skaffa sig ett arbete. Den självupplevda anställningsbarheten varierar beroende på en mängd olika faktorer. Vissa individer har svårare för att etablera sig på arbetsmarknaden, till exempel unga och personer med funktionsnedsättning. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga vuxna med autismspektrumtillstånd upplever sin anställningsbarhet samt vilken betydelse det tillskrivs dem i arbetsliv och privatliv. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades tematiskt.

Studiens övergripande syfte var att undersöka unga vuxnas upplevelser och känslor av familjetillhörighet och stöd efter avslutad familjehemsplacering. Frågeställningarna som rapporten besvarat är hur unga vuxnas familjerelationer såg ut, vilka upplevelser de hade av stöd samt vilka tankar och känslor de hade vid avslutad placering. Rapportens teoretiska utgångspunkt har varit känsla av sammanhang (KASAM) och empirin bestod av sex semistrukturerade intervjuer med unga vuxna mellan 18-30 år som alla har erfarenhet av familjehemsplacering. Analysen bestod av en kvalitativ innehållsanalys där kategorier skapats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Citat som stämde överens med kategorierna har plockats ut och sedan analyserats utifrån KASAM och tidigare forskning på området.

Internet har under de senaste åren blivit en starkare kanal för kommunikation som ökat explosionsartat och även öppnat upp nya kommunikationsvägar för bankerna. Kunder som tidigare varit svåra att bygga upp en relation med kan idag bli nåbara på ett enklare sätt medhjälp av den nya kanalen. Segmentering används idag av banker i allt större utsträckning för att kunna identifiera olika typer av konsumenter för att mer effektivt kunna kommunicera med sina kunder och skapa relationer med dem.Syftet med uppsatsen är att undersöka om svenska storbanker använder sig av relationsmarknadsföring via Internet på ett framgångsrikt sätt mot segmentet unga vuxna i åldern 18-26 år. Studien har utifrån intervjuer med segmentet unga vuxna, intervjuer med en av de svenska storbankerna samt kompletterande undersökningar om ungdomars Internetvanor uppnått följande slutsatser.De flesta ungdomar i segmentet gör inget aktivt val av bank utan låter faktorer som bekvämlighet och enkelhet styra, vilket förklarar varför de flesta har valt samma bank som sina föräldrar. De flesta har heller inte haft några problem med sin bank, då de av naturligaskäl inte heller haft så stor kontakt med banken eller haft specifika behov.

Titel ?Man väntar inte på något längre? ?I huvudet på framtidens mediekonsumenter - hur tänker,känner och agerar de?Författare Cornelia Andersson och Emma AskKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidInstitutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2010Handledare Ingela WadbringUppdragsgivare Sveriges Radio. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik& Omvärld.Sidantal 52, inklusive bilagorAntal ord 15 346 st.Syfte Att analysera mediernas roll i unga vuxnas liv.Metod och material Samtalsintervjuer med åtta unga vuxna inom ålderspannet20-25 år gamla, som har flyttat från föräldrahemmen.HuvudresultatStudiens huvudresultat var fem teman som visade sig ha betydelse för de unga vuxnasmedieanvändning. Dessa var: tid, ekonomi, tillgänglighet, påverkan och status.Detta är sådana faktorer som i olika utsträckning har inverkan på respondenternas medieanvändning. Dessa teman hittades inom ramen för de teoretiskautgångspunkterna identitet, livsstil och sociala strukturer som studien utgått ifrån.Studiens har visat att medier upptar en stor del utav unga vuxnas liv, och ärbetydande för den personliga och sociala identiteten.