Den här uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där konstruktioner av unga lagöverträdare har undersökts utifrån socialkonstruktivistisk teori. De huvudsakliga frågeställningar var: Hur konstrueras bilden av den unge lagöverträdaren i domstolsprocessen? Hur konstrueras bilden av den manliga respektive kvinnliga unge lagöverträdaren i domstolsprocessen? Undersökningen består av litteraturstudier och observationer av rättegångar med unga lagöverträdare. Totalt 45 stycken observationer gjordes. I resultatet framkom att rätten i samtliga fall dömde objektivt och i enlighet med lagen men att ungdomars attityd och uppträdande i rätten bidrog till rättens konstruktion av honom eller henne.

I Växjö kommun finns målsättningen att det ska finnas ett ungdomsperspektiv i de beslut som tas i den lokala politiken. Växjö kommun är också en av 97 stycken svenska kommuner som deltagit i projektet LUPP. LUPP är en enkät utformad av Ungdomsstyrelsen i syftet att svaren skall ligga till grund för en kunskapsbaserad ungdomspolitik. Växjö kommun har genomfört LUPP-enkäten två gånger på sammanlagt 3000 barn och unga under 18 år och svaren visade att endast 10 % av de 1 622 tillfrågade ungdomarna i årskurs 8 och sista året på gymnasiet år 2007 ansåg att de har ganska stora eller mycket stora möjligheter till politiskt inflytande i kommunen. Jag frågar mig i min uppsats: Finns det en diskrepans mellan Växjö kommuns målsättningar om kommunalt ungdomsinflytande och de faktiska förutsättningarna för unga att faktiskt delta? och: Är idealet om att det i de beslut som tas i den lokala politiken ska finnas ett ungdomsperspektiv en genomtänkt målsättning i Växjös kommunpolitik? Svaret på min första forskningsfråga är att det beror på från vems håll vi väljer att de det.

Anders Wennerstrand: Det nya folkets musik. En studie av några unga folkmusiker. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats. (60 p).Folkmusikens nya villkor och roll i dagens svenska musikliv är inte desamma som för några decennier sedan, utan många genomgripande förändringar har skett.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom och i Sverige insjuknar varje år 800 unga personer i cancer. För unga vuxna som befinner sig i en omvälvande tid i livet resulterar cancersjukdomen i förändrade roller och en förändrad självbild. När livet och hälsan hotas uppstår ett starkt behov av att berätta. Genom berättelsen tydliggörs upplevelser, för sig själv och för andra. Syfte: Syftet är att utifrån relevant litteratur beskriva unga personers känslor kring att leva med en cancersjukdom.

AbstraktJag har i min undersökning fördjupat mig i huruvida det är viktigt för unga människor att synas i sociala medier. Jag har studerat på vilket sätt de kommunicerar och hur stor vikt de lägger vid textskapande på nätet i interaktion med andra. Mina frågeställningar är; Hur beskriver unga människor att de tänker kring huruvida det är viktigt att synas i sociala medier? Vilken roll spelar den visuella texten hos de unga i deras sociala relationer? För att söka svar på mina frågeställningar har jag bland annat tilldelat fem ungdomar olika uppdrag under en veckas tid.  De veckolånga uppdragen var utformade så att de antingen skulle hålla sig helt borta från att vara synliga på sociala medier, eller att vara överdrivet aktiv med att synas på sociala medier, på så många sätt som möjligt.

Denna studie är gjord med syftet att ta reda på unga chefsämnens motivation för att ingå ett framtida chefskap men även finna förståelse för hur företag idag kan arbeta med sin ledarförsörjning. Detta mot bakgrunden av att ett generationsskifte äger rum och 80-talister är en utav de unga generationerna som förväntas överta chefskapet. Forskning visar att unga personer tenderar att motiveras av andra arbetsfaktorer än vad äldre generationer har gjort, vilket kan komma att påverka en ung persons karriär. Studien Denna studie genomfördes genom en kvalitativ metod, där 6 personer kom att intervjuas (3 manliga och 3 kvinnliga). Bland dessa 6 personer var det både manliga och kvinnliga deltagare.

Social insatsgrupp är en strukturerad samverkan mellan i första hand polis, socialtjänst och skola med målen att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt att underlätta avhopp från kriminella grupperingar. I examensarbetet har jag undersökt vad begreppetunga i riskzonen innebär för professionella från polis och socialtjänst i social insatsgrupp i Södertälje kommun. Södertälje kommun är en av de tolv kommuner där Rikspolisstyrelsen inrättat pilotverksamheten social insatsgrupp på uppdrag av regeringen. Syftet med studien är att undersöka hur representanter från myndigheterna polisen och socialtjänsten i samverkansprojektet social insatsgrupp i Södertälje kommun definierar unga i riskzonen. Detta med målet att försöka förstå vilka ungdomar som blir selekterade att ingå i projektet..

Bakgrund: Knäskador är ett problem inom fotboll och en allvarlig knäskada som ofta drabbar unga kvinnor är en främre korsbandsskada. Denna skada sker oftast vid plötsliga inbromsningar, snabba riktningsförändringar eller vid landning efter ett hopp. Rehabiliteringen för främre korsbandsskador är lång och risken att drabbas av artros i det skadade knäet senare i livet ökar.Syfte: Syftet med studien är att se om det hos unga kvinnor som spelar fotboll går att förebygga främre korsbandsskador med hjälp av träningsprogram.Metod: Undersökningen är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visar att de spelare som deltog i de olika träningsprogrammen hade 61 % (OR 0.59, Cl 0.46 ? 0.75) mindre risk att drabbas av främre korsbandsskador jämfört med de spelare som inte deltog i något träningsprogram. Resultatet antydde även att ju längre träningsprogrammen pågått desto mindre är risken att drabbas av en främre korsbandsskada, detta var dock inte signifikant.Diskussion: Träningsprogram som används för att förebygga främre korsbandsskador bör inte enbart bestå av balansträning.

Uppsatsen undersöker dilemman och strategier när minderåriga barn och unga ska få komma till tals i svenska nyhetsmedier, och på vilket sätt myndighetsgränsen ingår som en parameter när mediers ansvarighet (media accountability) ska tolkas på detta område. Frågorna diskuteras ur ett barnrättighetsperspektiv, och utgår från barndomssociologins tankar om barndom som en social konstruktion. En analys av de medieetiska kontrollinstansernas friande och fällande av anmälda publiceringar visar att ett flertal etiska övertramp begås i samband med att unga omtalas som brottsoffer eller anhöriga, medan etiska övertramp i samband med intervjuer är betydligt färre, och då framför allt när barn får personifiera sociala problem. Av en kvalitativ intervjustudie med utgivare inom olika typer av nyhetsmedia, varav flera branschdominerande, framgår att utgivare i stort sett helt vill undvika negativa reaktioner från vårdnadshavare. Försiktighetsprinciper och målgruppstänkande dominerar över mångfaldsprinciper.

Fler unga människor än någonsin är idag överviktiga och stress och stressrelaterade symptom drabbar idag allt fler unga. Därför är det viktigt att unga människor får kunskaper om hur de på bästa sätt kan ta hand om sig själva. Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever som läser gymnasiets kurs Idrott och hälsa A ser på den hälsoundervisning de får.Detta är relevant för alla som arbetar som idrott och hälsa lärare för att kunna hitta en jämkning mellan kursplan och elevernas tankar och förkunskaper. Genom intervjuer och fokusintervjuer kom jag fram till att eleverna vill lära sig mer om stress och hur man hanterar stress samt om kost. Eleverna tycker däremot att idrottsläraren inte är rätt person att lära ut kunskaper om tobak..

Massmedia har under en lång tid haft ett stort inflytande i processen att informera allmänheten i olika hälsorelaterade frågor. Dess förmedling av hälsoinformation har i det senmoderna samhället dessutom visat sig öka kraftigt i takt med en kommersiell utveckling. Syftet med studien var att belysa unga vuxnas upplevelser av massmedia som hälsoinformatör. För att besvara syftet användes en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer tillämpades som metod vid datainsamling. Urvalet utgjordes av åtta informanter vilka var mellan 19 och 26 år gamla.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilken attityd framtidens svensklärare hade till grammatikundervisningens roll inom svenskämnet. Vi ville även veta hur dessa har tänkt sig undervisa om grammatik samt om det fanns någon skillnad i attityd mellan studenter som studerade två språk och studenter som hade ett samhällsvetenskapligt/estetiskt ämne tillsammans med svenskan.Vi genomförde en enkätstudie och en intervjustudie bland studenter som studerade eller hade studerat svenska på universitetet. Det som framkom var att många hade en negativ grundsyn till grammatikundervisningen men att de trots detta såg grammatiken som en viktig del av undervisningen. Det som blev tydlig både bland forskare som intresserat sig av ämnet tidigare samt de tillfrågade studenterna var att kritiken som grundades mot grammatikundervisningen främst berodde på att den var formellt bedriven i en traditionell anda. Den stora ändringen som bör göras är att väva in grammatiken i all svenskundervisning och låta eleverna få ett metaspråk, ett språk om språket.

Psykisk ohälsa är ett problem i vårt samhälle som växer. Det har visat sig att allt fler rapporterats må sämre på senare år i olika sammanhang samt att det har skett en ökning främst av unga patienter inom psykiatrin. En faktor kan vara en ändrad tillit till behandling av psykisk ohälsa.  Föreliggande studie har undersökt de metoder som legat till grund för forskning inom ämnet. Studien syftar till att få en uppfattning om vilken tillit unga vuxna inom åldersintervallet 19-30 år har till psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt farmakologisk behandling vid psykisk ohälsa. Vid sammanställningen av undersökningen visas bland annat resultat på att psykoterapierna skattades högre än farmakologisk behandling. KBT skattades högre i alla avseenden framför PDT, samt att kvinnorna generellt skattade högre än männen i alla de tre behandlingsmetoder som inkluderades i studien..

Att bli mamma innebär ofta stora förändringar i livet, framför allt om man blir mamma i ung ålder. Unga mammor ses som avvikande i dagens samhälle och många kan känna ett utanförskap bland jämnåriga och andra mammor. Att blogga har idag blivit ett sätt för människor att förmedla känslor och åsikter på ett relativt anonymt vis. Människor väljer själv vad de vill lägga upp på Internet och det är fritt fram för läsarna att tolka detta. Vi har valt att studera unga mammor mellan 13 och 18 år genom att följa deras bloggar på Internet.

Syftet med arbetet är att undersöka i vilken omfattning särbehandling av studenter förekommer till sjöss. Studiens syfte är också att kartlägga mönster, vad man blir utsatt för, av vem och bakomliggande orsaker. För studien valdes enkätundersökning som metod med personlig närvaro under insamlingen på plats ute hos målgruppen för att på så sätt säkerställa ett så omfattande underlag som möjligt. Respondenterna utgjordes av de båda fyraåriga sjökaptensprogrammens avgångsklasser i Kalmar respektive Göteborg. Resultatet visade att 51 % av respondenterna minst någon gång under sin praktiktid hade upplevt sig vara utsatta för särbehandling.