Forskning visar att majoriteten av unga hbt-personer mår bra, men ett större antal unga hbt-personer mår dåligt, än i gruppen unga i stort. Som ett led i att arbeta hälsofrämjande och identitetsstärkande med unga hbt-personer drivs s.k. fritidshäng . Syftet med studien är att undersöka betydelsen av sådana fritidshäng för unga hbtq-personers identitetsberättelser med fokus på hur en säker plats skapas och hur detta relaterar till identitet. Genom intervjuer med ungdomar som besöker fritidshängen framkommer att fritidshängets ramar, som byggs upp av strukturen, kravlöshet och ett varmt mottagande, tillsammans med vad besökarna tar med sig in i form av erfarenheter och egenskaper, gemensamt skapar ett tryggt rum.

Studien handlar om självskadebeteende. Syftet med undersökningen var att få reda på vilka yttre faktorer som påverkade tre unga tjejer att börja skada sig själva. Forskningen på området anser att personer börjar skada sig själva pågrund av sexuella övergrepp i ung ålder, men det framgår tydligt i resultatet att sexuella övergrepp i detta fall inte påverkade tjejerna i studien. Till grund för tjejernas destruktiva beteende ligger traumatiska händelser i deras uppväxt både i lågstadieålder samt högstadieålder.Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer eftersom intervjuaren då kan rikta sin fulla uppmärksamhet mot respondenten.Resultatet är utformat på ett narrativt sätt vilket gjorde att resultatet kunde presenteras i berättelseform. I resultatet framkom vilka yttre påverkansfaktorer som påverkade tjejerna att börja skada sig, som till exempel föräldrars skilsmässa, eller plötslig död i deras nära omgivning..

Tidigare forskning visar att personer med intellektuella funktionsnedsättningar till viss grad är begränsade i deras sätt att uttrycka en sexuell identitet, på grund av begränsade nätverk. Det har också visats att personer med intellektuella funktionsnedsättningar som identifierar sig med en hbtq-läggning är mer utsatta för negativa fördomar och begränsande möjligheter. Syftet med denna studie är att se till hur personal och anhörigas egna sexuella normer påverkar personer med intellektuella funktionsnedsättningar och deras möjlighet att uttrycka en sexuell identitet. Empirin består av två fokusgrupper med personal som arbetar inom LSSverksamheten samt en fokusgrupp med chefer inom samma verksamhet. Tre individuella, semistrukturerade intervjuer har också genomförts med anhöriga till personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

SammanfattningSexuella trakasserier och övergrepp är välbeforskade ämnen inom många områden, forskning saknas dock i stor utsträckning inom idrotten. Sexuella trakasserier och övergrepp bör belysas inom de svenska idrottsföreningarna, bland annat då de aktiva är i beroendeställning till sina tränare. Syftet med denna studie är att åskådliggöra hur idrottsföreningar i Umeå kommun förhåller sig till sexuella trakasserier och övergrepp, som begås av tränare på aktivt barn, utifrån Riksidrottsförbundets policy och handlingsplan. Studien är en kvalitativ studie som bygger på sju intervjuer från fyra olika idrottsföreningar. Studien har en deduktiv ansats och har sin utgångspunkt i riksidrottsförbundets riktlinjer.

SammanfattningSexuella trakasserier och övergrepp är välbeforskade ämnen inom många områden, forskning saknas dock i stor utsträckning inom idrotten. Sexuella trakasserier och övergrepp bör belysas inom de svenska idrottsföreningarna, bland annat då de aktiva är i beroendeställning till sina tränare. Syftet med denna studie är att åskådliggöra hur idrottsföreningar i Umeå kommun förhåller sig till sexuella trakasserier och övergrepp, som begås av tränare på aktivt barn, utifrån Riksidrottsförbundets policy och handlingsplan. Studien är en kvalitativ studie som bygger på sju intervjuer från fyra olika idrottsföreningar. Studien har en deduktiv ansats och har sin utgångspunkt i riksidrottsförbundets riktlinjer.

Unga möter unga is an activity that concentrates on sexuality, coexistence and relations. The project was founded by ?Ungdomsmottagningen centrum?. Ungdomsmottagingen centrum collaborates with the University of Gothenburg in implementation. When us students of socialwork programs have our practical vocational training place during term six we get the possibility to choose to participate on this activity aside of our other practical training.

Syftet med studien är att undersöka om skolan uppmärksammar elever som varit utsatta för sexuella övergrepp, och i så fall hur. Frågeställningarna berör hur man i skolan kan upptäcka elever som fått utstå denna typ av övergrepp, hur anmälningsskyldigheten ser ut, hur kommunikationen fungerar mellan skolan och andra myndigheter samt huruvida eventuella metoder och handlingsplaner förekommer i skolan. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie utgående från intervjumaterial från en kvinna som själv utsatts för sexuella övergrepp som barn, en barnpsykolog, två rektorer, tre lärare med inriktning mot fritidshemsverksamhet, två klasslärare samt en barnskötare som arbetar på en särskola. Studien grundar sig på tidigare undersökningar som är utförda av personer som själva arbetat med sexuellt utnyttjade barn. Grundteorin i arbetet utgår från Finkelhor (1984, 1986).

Sexualitet är ett grundläggande behov hos människor och påverkar individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Skolan fungerar som en viktig arena för att främja unga vuxnas sexuella hälsa och sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan ha stor betydelse för unga vuxnas utveckling. Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk i svenska skolor sedan år 1955. Trots det visar en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i svenska skolor från år 1999 att kvaliteten på undervisningen är ojämn både mellan olika skolor och inom varje enskild skola. Syftet med denna studie var att studera hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i Sörmlands högstadie- och gymnasieskolor.

Denna studie handlar om socialarbetares dilemman i arbetet med familjer där misstanke om sexuella övergrepp mot barn finns och problematik socialarbetare kan se inom dessa familjer. Metoden för studien är kvalitativ eftersom ämnet kräver djupare svar och semistrukturerade intervjuer genomförs med fem socialarbetare i två olika kommuner. Frågor som berörs är bland annat hur socialarbetaren kan uppleva en problematik inom familjer där familjemedlemmar väljer att ta förövarens parti framför barnets parti. Studien tar även upp socialarbetarens dilemma att förhålla sig till sin egen magkänsla och samtidigt ta hänsyn till de lagar och regler som ska styra arbetet. Författarna granskar forskning som tar upp olika behandlingsperspektiv men också ett barnperspektiv för att få mer bredd till det myndighetsperspektiv som socialarbetarna ger.

För personer som drabbas av sjukdom kan det innebära att känslan av den bekanta och den igenkännliga kroppen förändras. Cancer i de sexuella- och reproduktiva organen påverkar kvinnor och mäns sexualitet efter cancerbehandling. Sexualitet kan vara ett svårt ämne att ta upp som hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer som genomgått cancerbehandling i de sexuella- och reproduktiva organen. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar ingick och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Syftet med studien var att med hjälp av UngDOK:s inskrivningsformulär beskriva och analysera om det föreligger någon skillnad mellan flickor, som påbörjar behandling för missbruksproblem, beroende på om de blivit utsatta för sexuella övergrepp eller inte. Vår frågeställning var: Vilka skillnader råder mellan de flickor som varit utsatta för sexuella övergrepp gentemot de som ej utsatts, avseende missbruk, psykisk ohälsa samt sysselsättning, och som påbörjar behandling för missbruksproblem? Tvärsnittsstudien baserades på sekundärdata från UngDOK:s inskrivningsformulär. Resultatet visade att de flesta signifikanta skillnader mellan grupperna föreligger gällande dess psykiska ohälsa. Mindre skillnader förekommer beträffande ett flertal faktorer, bland annat förmågan att kontrollera våldsamt beteende, högsta fullföljda utbildningsnivå samt primärdrog.

Detta arbete är en forskningsöversikt över kränkande behandling och mobbning av sexuella minoriteter i svenska och nordamerikanska skolor, samt skolors antimobbningsarbete och vilka förhållningssätt som verkar kunna motverka negativa trender. Ramen för uppsatsen är den svenska lagstiftningen om diskriminering och kränkande behandling av barn och ungdomar, som ställs i relation till forskning i skolor för att påvisa samband och skillnader mellan teori och praktik. Nordamerikansk forskning är inkluderad för att ge mer insikt i ämnesområdet och att bidra med ett transnationellt perspektiv. Den valda forskningen visar att sexuella minoriteter löper en högre risk att falla offer för kränkande behandling och mobbning, samtidigt som konsekvenserna är högst oroväckande i form av bl.a. nedsatt psykisk hälsa, depression och självmordsförsök.

I dagens samhälle generellt och även inom forskningen framförs uppfattningen att individen själv är ansvarig för att skapa en stabil självkänsla. Detta menar vi blir problematiskt eftersom den sociala kontexten är av stor vikt. Tidigare forskning pekar på att det exempelvis finns genusskillnader i den upplevda självkänslan hos ungdomar.Syftet med denna studie är att från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och genusperspektiv undersöka hur unga män och unga kvinnor i grupp konstruerar föreställningar om självkänsla, utifrån frågeställningarna ?Finnas det skillnader i hur unga kvinnor respektive unga män pratar om självkänsla?? och ?Vilka faktorer kan generellt sett påverka självkänsla, enligt unga vuxna??. Vi har i fokusgruppsintervjuer undersökt hur unga män och unga kvinnor pratar om självkänsla.

Studien handlar om unga vuxnas skuldsättning. Med unga vuxna menas individer mellan 20 ? 30 år. Syftet har varit att undersöka myndighets- och verksamhetshandläggares upplevelser av skuldsatta unga vuxnas inställning till sin ekonomi samt hur dessa verksamheter arbetar för att hjälpa dem. Studiens empiri bygger på data från sex semistrukurerade intervjuer som har analyserats och tolkats med hjälp av tematisk analys.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur tvåsamhet uppfattas och reproduceras av några unga människor idag, genom att titta på hur de upplever samhällets tvåsamhetsnorm och hur den påverkar dem..