Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga mammors tankar om sitt föräldraskap och hur det påverkar identitetsprocessen. Syftet är också att förstå vilket stöd de behöver i sin situation som unga föräldrar. Studien bygger på intervjuer med sex mammor som alla fött sitt första barn innan de fyllt 21 år. Intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av teorier om identitet och stöd.Resultatet i denna studie visar på att trots att mammorna lever ett tillsynes välordnat och vanligt liv är det en grupp med unga mammor som också upplever en ensamhet och utanförskap. De är isolerade i hemmet där de har det största ansvaret för barn och hem.

Denna uppsats undersöker kommunikativa förutsättningar för Mini-Maria i Göteborg att föra ut information om alkohol och droger till unga 13?21 år. Uppsatsen undersöker vidare om unga vet vart de skall vända sig för att få information om alkohol och droger och till vilka plattformar, aktörer och sociala kontaktytor de helst vänder sig för att få alkohol- och droginformation, samt huruvida unga i Göteborg känner till Mini-Maria eller ej. Uppsatsens resultat har för avsikt att ge fingervisningar som kan fungera som underlag till Mini-Marias framtida kommunikationsstrategier. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är inom fältet strategisk kommunikation.

Syftet med denna uppsats var att beskriva den rättsliga regleringen kring ungdomsbrottslighet i Sverige. I arbetet har jag i huvudsak behandlat den process- och straffrättsliga lagstiftningen. Vidare är även det brottsförebyggande arbetet belyst. I Sverige har vi en lagstiftning som bygger på en särbehandling av unga. Unga skall i första hand få hjälp och stöd innan de utsätts för åtgärder av rättsväsendet.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka och belysa självskadebeteende, med ett särskilt fokus på unga män. Tidigare forskning innehåller få undersökningar där unga män är i fokus och den allmänna uppfattningen om självskadebeteende är att det främst drabbar unga kvinnor. Enligt studiens abduktiva arbetssätt utformades en hypotes vid studiens början om att unga män drabbas i större utsträckning än vad de framställs göra, samt att de hindras i deras väg mot ett bättre mående av att inte inkluderas som potentiella självskadare. Studien baseras på tidigare forskning samt semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma, inom forskning, behandling och föreningsarbete, som valdes ut genom snöbollsurval. Analysen utfördes med en teorilös utgångspunkt för att författarnas fördomar och förutfattade meningar inte skulle påverka. Analysförfarandet genomfördes utifrån en konventionell kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Idag är gynekologisk cancer en stor diagnosgrupp som inte beaktas i samma grad somresterande cancerdiagnoser i svensk cancersjukvård. Gynekologisk cancer innebär att de kvinnligakönsorganen drabbas, det vill säga livmoder, äggstockar och de yttre könsorganen. Varje år fårcirka 2900 kvinnor i Sverige en gynekologisk cancerdiagnos. Den sexuella hälsan är något som ärunikt för varje individ och något denne måste få möjlighet att själv uttrycka och medverka i för attuppnå. Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt närmande till sexualitet och sexuellarelationer, liksom möjligheter att få njutbara och säkra sexuella erfarenheter, fria från förtryck,diskriminering och våld.

Cerebral pares är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Litet är känt om livssituationen för unga vuxna med cerebral pares, särskilt dem med en lindrig funktionsnedsättning. Den aktuella studiens syfte var att kvalitativt undersöka upplevelsen av funktions­hinder, självkänsla och livskvalitet, liksom önskad hjälp och stöd hos unga vuxna med lindrig cerebral pares. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra personer. Materialet granskades utifrån tematisk analys.

Syftet med uppsatsen är att se vad situationen att positioneras som ?andra generationens invandrare? har för inverkan på identitetsskapandet hos unga kvinnor. Vi använder oss av ett diskurspsykologiskt och intersektionellt angreppssätt där vi vill synliggöra de identiteter, det vill säga de subjektspositioner de unga kvinnorna intar, tillskrivs och erbjuds i interaktionen. Med detta vill vi nå en ökad förståelse för och kunskap om vilka konsekvenser, möjligheter och/eller begränsningar denna position har för den enskilda individen. Vi ämnar synliggöra de processer som samverkar och påverkar de unga tjejernas identiteter.

Dataspelsproblematik är ett eskalerande problem som har visat sig påverka många unga människors utveckling och välbefinnande. Syftet med denna studie var därför att undersöka ungas dataspelsproblematik, vilka konsekvenser ett överdrivet dataspelande medför samt vilken behandling som ges till unga med dataspelsproblematik. Empirin erhölls genom kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar med denna typ av problematik vid verksamheterna Game Over och Theory in Action. Resultatet visade att dataspelsproblematik idag inte har en bestämd definition och att det är ett problem som inte är tillräckligt uppmärksammat. Synen på orsaker till dataspelsproblematik hos unga är komplext då det kan tänkas bero på många olika faktorer.

Detta är ett fördjupningsarbete som handlar om sexuella brott mot barn. Det material som ligger till grund för arbetet omfattar litteraturstudier, Internet samt intervjuer med personer från fyra olika yrkeskategorier som alla arbetar med barn. Trots att anmälningsbenägenheten har ökat de senaste åren så har detta brott ett stort mörkertal. Därför är syftet med detta arbete att mer grundligt gå igenom om vad som menas bakom begreppet ?sexuella övergrepp? och anmälningsplikten, samt att undersöka hur det ligger till med fyra olika yrkeskategoriers kunskaper; en barnmorska, en förskollärare, en skolsköterska samt en socialtjänsthandläggare.

Bakgrund: Ätstörningar är allvarliga hälsoproblem som drabbar 15- 114 per 100 000 kvinnor i Sverige varje år. En ätstörning karakteriseras som en ihållande dysfunktion i ett ätbeteende eller ett viktkontrollerande, som evident försämrar den fysiska hälsan eller påverkar förmågan att fungera psykosocialt. Då unga kvinnor insjuknar kan familjen skuldbeläggas som orsaken till ätstörningen, därför har de ibland uteslutits från behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att belysa familjens betydelse för unga kvinnors behandling av ätstörningar. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Testikelcancer är den vanligaste cancersjukdomen som drabbar unga män i åldern 15-40 år. Syftet med studien var att belysa unga mäns upplevelser av att drabbas av testikelcancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Att få diagnosen cancer upplevs ofta som en förlust av kontroll då de flesta män lever i tron om att inget ont skulle kunna drabba dem. Resultatet visade att de flesta männen hade en stor okunskap om sjukdomen.

Unga vuxna lever i en tid med många utmaningar och en cancerdiagnos påverkar personen fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva psykosociala behov hos unga vuxna med cancer. Elva vetenskapligt publicerade artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier; känslor av osäkerhet inför framtiden, vikten av att få information, att återgå till sitt normala liv, vännernas och familjens roll och stöd inom sjukvården. Personer upplevde en förlorad ungdom och de beskrev den osäkra framtiden som frustrerande och smärtsam. För att hjälpa personen att hantera en osäker framtid kan sjuksköterskan ge redskap till självhjälp genom information och olika strategier.

Bakgrund: Det diskuteras ofta om vinsterna med fysisk aktivitet, men alltför sällan om de risker det kan medföra då det går till överdrift. Det skapar en komplex situation då träning och att vara ?hälsosam? i huvudsak framstår som något positivt. Dagens unga kvinnor tränar allt mer, och är den riskgrupp med högst sannolikhet att hamna i ett riskbeteende i form av ätstörningar, psykisk ohälsa och träningsberoende. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan identifieras för dessa unga kvinnor som tränar mer än rekommenderat.

Bakgrund: Stressrelaterade symtomen har ökat i samhället och framförallt bland yngre kvinnor. Grundstenarna i distriktssköterskans arbete är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Ett preventivt arbetssätt har visats ha god effekt på stress. Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan skattar förekomsten av unga kvinnor som söker med stressrelaterade symtom, samt synliggöra distriktssköterskans preventiva arbete. Metod: Studien utfördes som en kvantitativ enkätundersökning.

Samhället har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjänsten ska socialnämnden tillsammans med föräldrarna bidra till att de unga får säkra och trygga uppväxtförhållanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om ungdomar på grund av sitt beteende är i behov av vård kan socialnämnden omhänderta dessa ungdomar för att de inte ska utsätta sig själva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda på om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda på vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rättsdogmatisk ansats och det material som användes var i första hand rättskällor så som lagtext, förarbeten och doktrin.