Sök:

Sökresultat:

3764 Uppsatser om Unga sexualförövare - Sida 29 av 251

?Sen kan ju inte alla vara som Ernst Billgren?- En studie om hur unga konstnÀrer kommunicerar och nÀtverkar utifrÄn sin yrkesroll.

Titel: ?Sen kan ju inte alla vara som Ernst Billgren?- En studie om hur unga konstnÀrer kommunicerar och nÀtverkar utifrÄn sin yrkesroll.Författare: Gabriella Lundgren och Linnéa MagnussonUppdragsgivare: KonstnÀrscentrum VÀstKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2011Handledare: Jenny WiikAntal ord: 19 237Syfte: Studiens syfte Àr att förstÄ hur unga konstnÀrer nÀtverkar och kommunicerar utifrÄn sin yrkesroll.Metod: Kvalitativ undersökning i form av enskilda intervjuerMaterial: Sex enskilda intervjuer med unga konstnÀrer som Àr yrkesverksamma i GöteborgHuvudresultat: Studien visar pÄ komplexiteten i konstnÀrsyrket och hur konstnÀrer mÄste vara flexibla dÄ de tvingas anpassa sig till mÄnga olika aspekter. Unga konstnÀrer har en strÀvan efter att vara individuella samtidigt som de har en lÀngtan att tillhöra en grupp, detta grundas i att de har ett behov av att möta samt fÄ utbyte av andra konstnÀrer. De uttrycker en saknad av en fast mötesplats och menar att mötena sker sporadiskt pÄ barer, caféer och utstÀllningar. VÄra konstnÀrer uttrycker Àven vikten av att trÀffas ansikte mot ansikte och hur tekniken inte kan ersÀtta det reella mötet.

konsten att bli en god lÀsare- har den fonologiska medvetenheten nÄgon betydelse

Abstract Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka sprÄkliga förkunskaper eleven behöver för att bli en god lÀsare. En god lÀsare definieras i detta arbete enligt följande: eleven ska i slutet av Ärskurs tre ha nÄtt upp till LUS punkt 15. Detta innebÀr att eleven lÀser flytande med en god förstÄelse kapitelböcker avsedda för unga. Jag vill Àven undersöka om lÀsinlÀrningsmetoden har haft nÄgon pÄverkan för de elever som inte har goda sprÄkliga förkunskaper. Den tidigare forskningen i Àmnet visar att fonologisk medvetenhet Àr en viktig förutsÀttning för att bli en god lÀsare.

Sociala medier - Ett framgÄngsrikt verktyg för offentliga verksamheter? : En kvalitativ studie av hur verksamheter som riktar sig till ungdomar och unga vuxna anvÀnder sig av sociala medier.

Social media is used widely around the world by millions of people every day. In this report an analysis has been made of how organisations that are directed towards marginalized adolescents and young adults, are using social media in their working processes. The data has been gathered through qualitative interviews and case studies of three organisations, which are in different stages in their use of social media. The results from the study indicates that every chosen organisation wants to use social media applications for the same purpose, which is to be available where their target audience is situated, but their progress is reduced by elements such as priority, lack of knowledge and time..

Hur vÀljer unga blivande jord- och skogsÀgare bank nÀr ett Àgarskifte ska genomföras pÄ fastigheten?

Dagens jord- och skogsÀgare stÄr inför ett kommande Àgarskifte dÄ cirka en fjÀrdedel av Sveriges jord- och skogsÀgare Àr över 60 Är gamla. Marknadspriserna och insatsvarorna har ökat kraftigt den senaste perioden. Allt fler banker har valt att finansiera lÄn till jord- och skogsbruksÀgare dÄ sÀkerheten Àr stabil och lönsamheten god. En generellt försÀmrad lönsamhet inom jord- och skogsbruket har lett till att bankerna kommer stÀlla hÄrdare krav nÀr belÄning sker. Dagens generation skiljer sig ifrÄn den Àldre dÄ de Àr lyhörda och har möjlighet att byta bank över en natt.

Vilka faktorer pÄverkar vÄrdutnyttjande hos unga? En jÀmförelse mellan ungas och Àldres benÀgenhet att söka hÀlso- och sjukvÄrd i Sverige

I HÀlso och sjukvÄrdslagen stÄr bland annat ?MÄlet för hÀlso- och sjukvÄrden Àr en god hÀlsa och en vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen?. Att se om detta mÄl stÀmmer överens med verkligheten Àr ett omfattande projekt. I den hÀr uppstasen diskuteras de olika sÀtt som finns för att mÀta lika fördelning av vÄrd; vÄrdutnyttjande, tillgÄng till vÄrd, sjukvÄrd fördelat utifrÄn behov och fördelning av hÀlsostatus i befolkningen. Uppsatsen innehÄller Àven en empirisk analys av vÄrdutnyttjande dÀr unga mellan 18-30 Är jÀmförs med Äldersgruppen 31-65 Är.

Vem sÀtter unga arbetslösa pÄ dagordningen? : En kvalitativ innehÄllsanalys om hur media skildrar ungdomsarbetslöshet

Denna studie handlar om hur media framstÀller ungdomsarbetslöshet och arbetslösa unga. Syftet Àr att undersöka och analysera hur media skildrar ungdomsarbetslöshet. Vidare undersöks Àven hur stora möjligheterna Àr för arbetslösa unga, att kunna pÄverka sin situation med hjÀlp av media. En kvalitativ innehÄlls analys anvÀnds som metod för denna uppsats. Det empiriska materialet bestÄr av artiklar som berör ungdomsarbetslöshet, vilka Àr hÀmtade frÄn Metros hemsida.

De unga svenskarnas shoppingbeteende ? en kvantitativ undersökning av hur unga svenskar shoppar mode

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera shoppingbeteendet vad gÀller mode hos svenska mÀn och kvinnor i Äldersgruppen 20 till 30 Är. Vi vill undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan mÀns och kvinnors shoppingbeteende. Uppsatsen Àr baserad pÄ en kvantitativ undersökning, dÀr vi har genomfört en enkÀtundersökning med 200 respondenter i mÄlgruppen. EnkÀtundersökningen har utformats med hjÀlp av en kvalitativ metod, dÀr vi har samlat en liten fokusgrupp som har fÄtt diskutera sitt shoppingbeteende och sin syn pÄ shopping av mode. EnkÀtundersökningen har varit webbaserad och genomförts med verktyget QuestionPro?.

Rullstolsburna unga vuxnas upplevelser av vardagsaktiviteter

Aktivitetsbalans Àr ett dynamiskt fenomen som pÄverkas av förÀndringar i den fysiska miljön samt i vilket stadium i livet individer befinner sig i. Aktivitetsbalans beskrivs Àven som ett generellt begrepp som bidrar till hÀlsa och vÀlbefinnande. Tidigare forskning visar att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har en mindre social umgÀngeskrets Àn vuxna utan fysiskt funktionshinder. Forskning visar ocksÄ att vuxna med ett fysiskt funktionshinder Àr mindre nöjda med sitt arbete, sin ekonomiska situation, sina relationer samt livet i helhet. Tidigare studier visar ocksÄ pÄ att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har ett svagt socialt nÀtverk, svÄrigheter att delta i fritidsaktiviteter, svÄrigheter att fÄ ett heltidsarbete.

Att arbeta med ART metoden - Ett arbetslags arbete med Aggressive Replacement Training

Att arbeta med ART metoden Àr en kvalitativ studie med syftet att ta reda pÄ hur ett specifikt arbetslag arbetar med modellen Aggressive Replacement Training (ART) i en skolverksamhet. ART metoden Àr en beteendeförÀndringsmodell skapad för kriminella utÄtagerande och aggressiva unga. Utveckling av ART metoden och dess anpassningsbarhet har gjort den till en arbetsmodell som anvÀnds inom skolan, dÄ modellen anses kunna ge alla barn och unga verktyg och trÀning i dess sociala och emotionella utveckling. Metoden innehÄller de tre huvudkomponenterna: socialfÀrdighetstrÀning, kÀnslokontrolltrÀning och moraltrÀning. Arbetslaget TrÀdet som deltar i studien arbetar endast aktivt med ART modellens sociala fÀrdighetstrÀning och pedagogernas arbete med denna komponent presenteras i uppsatsens analysdel.

Effekten av 6 veckors kombinerad sprint- och plyometrisk trÀning : En experimentell randomiserad studie pÄ unga fotbollsspelare

Fotboll Àr en mycket komplex idrott, dÀr spelarna mÄste ha goda fysiska kvaliteter. En egenskap som blivit allt viktigare de senaste Ären Àr snabbhet. Unga spelare har goda förutsÀttningar för att trÀna upp sin snabbhet. Tidigare studier har visat att sÄvÀl snabbhet som spÀnst kan förbÀttras pÄ sex veckor hos unga fotbollsspelare, genom ett trÀningsprogram kombinerat av plyometrisk trÀning och sprint. Syftet med den hÀr studien var att undersöka effekten av sex veckors kombinerad sprint- och plyometrisk trÀning pÄ olika fysiska förmÄgor, hos unga, fotbollsspelande mÀn.

Unga i risk att hamna i utanförskap : vikten av att bryta kedjan

Skolan Àr en plats dÀr barn och unga frÄn samhÀllets alla hörn samlas, pedagogerna i skolan har i uppdrag att fostra dessa till demokratiska medborgare, och förmedla vÀrdegrundens innehÄll. Barn och unga som startar pÄ ?minus?, pÄ ett eller annat sÀtt, kan behöva vissa kompensationer för att skolan skall bli likvÀrdig. Skolans personal skall verka för att alla pÄ skolan inkluderas och undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov.Syftet med arbetet var att undersöka hur skolorna organiserar sig för att alla elever skall inkluderas i skolan och vilka metoder de anvÀnder för att identifiera barn och unga i riskzoner för utanförskap. Vidare vill jag veta vilka insatser som skolan sÀtter in nÀr de upptÀcker att barn eller unga, socialt eller kunskapsrelaterat, Àr i behov av dem.Arbetet har utförts med en kvalitativ metod, genom att skapa samtal under intervjutillfÀllena.

Inaktiva unga mÀns motivation till fysisk aktivitet

Utvecklingen i Sverige har bidragit till att en stor del av befolkningen vÀljer en inaktiv livsstil. Aktiveras inte mÀnniskokroppen tillrÀckligt försÀmras den fysiska funktionsförmÄgan. Det Àr möjligt att genom fysisk aktivitet förebygga flertalet sjukdomar dÄ det Àr en av de mest effektiva ickefarmakologiska behandlingsformerna. Tidigare forskning har visat att lÄgutbildade Àr underrepresenterade ibland motionsutövare. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som kan motivera inaktiva manliga gymnasieungdomar till fysisk aktivitet respektive fysisk inaktivitet.

Unga vuxnas erfarenhet av vÄrdnadstvist i barndomen : En kvalitativ studie kring separationens och vÄrdnadstvistens inverkan pÄ samlevnadsfrÄgor

Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, unga vuxnas erfarenheter av separation och vÄrdnadstvist mellan förÀldrarna under barndomen inverkat nÀr det gÀller instÀllning till samlevnadsfrÄgor. Mer konkret Àr avsikten att söka svar pÄ frÄgor som beaktar principen om barnets bÀsta, attityder gentemot relationer, separationer och giftermÄl liksom dagens relation till förÀldrarna. Tolkningsramen som anvÀndes för att tolka och förstÄ uppsatsens empiriska material baseras pÄ de inledande bestÀmmelserna enligt 6 kap. förÀldrabalken, nÄgra risker med socialarbetarens förhÄllningssÀtt, barnets kÀnsla av ansvar, lojalitet och hemlighÄllande, barnets överlevnadsstrategier och kognitiv dissonansteori. Dessa tolkningsredskap var effektiva för att belysa unga vuxnas erfarenheter frÄn barndomen och deras attityder till samlevnadsfrÄgor.

Kan medias hÀlsoinformation bidra till ohÀlsa? : En kvalitativ studie om upplevelse och effekten av medias hÀlsoinformation pÄ hÀlsostuderande unga mÀns vÀlbefinnande

 Föreliggande studie belyser medias hÀlsoinformation med hjÀlp av tidigare forskning och en kvalitativ intervjustudie. MÄlsÀttningen med uppsatsen var att belysa och problematisera hÀlsostuderande unga mÀns uppfattning av dagens hÀlsoinformation i media samt vilken upplevd effekt hÀlsoinformationen kan ha pÄ de unga mÀnnens vÀlbefinnande och vardagliga liv. Föreliggande studie har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande med fokus pÄ begrepp som socialt stöd, delaktighet och meningsfullhet. I studie ses media som ett lÀrande verktyg och Àven som en plats dÀr social kommunikation kan ske. Resultatet visar att hÀlsoinformationen kan bidra till motivation och kunskap till att sköta sin hÀlsa. De framkom dock att kunskapen nyttjas ofta med kritiska ögon. Resultatet visade Àven att medias hÀlsoinformation kan leda till ohÀlsa och stress pÄ grund av försök att uppnÄ medias hÀlsoideal men Àven upplevd stress över att vara för tillgÀnglig av medias hÀlsoinformation..

BÀstisar: Unga kvinnors upplevelse av relationen till sin bÀsta vÀn

VÀnskap har mycket stor betydelse i mÀnniskors liv, men Àr Àn sÄ lÀnge ett outforskat Àmne. VÀnskapsrelationer utgör ett socialt stöd som Àr viktigt för psykiskt vÀlmÄende och mental hÀlsa. Syftet med föreliggande studie var att öka förstÄelsen för hur ?bÀstisrelationen? mellan tvÄ unga vuxna kvinnliga bÀsta vÀnner kan gestalta sig. HuvudfrÄgestÀllningen var; vilka centrala teman karaktÀriserar relationen? En explorativ ansats tillÀmpades och kvinnornas egna upplevelser av relationen stod i fokus.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->