Studien handlar om projektet Sharafs hjältar, som syftar till att förändra ? attityderna hos unga män med rötter i hederskulturen. En kvalitativ metod har använts, där fyra intervjuer av män som arbetar inom organisationen genomförts. Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur arbetet mot hedersrelaterat våld kan se ut. Fokus ligger på männens egen syn och egna erfarenheter av hederskulturen, samt deras arbete inom Sharafs hjältar.

Syftet med denna examensuppsats var att undersöka vad unga vuxna själva upplevde hjälpte dem i deras psykoterapier, och vad de tyckte var negativt i dessa. Undersökningen gällde även hur de såg på betydelsen av psykologens ålder och kön. Analysmetoden var grundad teori. Med hjälp av en halvstrukturerad kvalitativ intervju intervjuades sex före detta klienter med en medianålder på 21 år. Resultatet utmynnade i sex kategorier med tillhörande underteman, nämligen Vad klienten ser av sig själv: Att vara ung och ovan i terapisituationen.

Unga tjejer utsätts ständigt för sexuella trakasserier på krogen. Det kan vara en hand på rumpan, en ovälkommen komplimang eller nedlåtande kommentarer. I detta projekt har jag arbetat fram ett appkoncept som är riktat till unga killar i åldrarna 18-25. Mitt mål är att förhoppningsvis kunna förändra detta krogbeteende, sätta stopp eller förebygga ett beteende som kanske ännu inte finns hos den yngre delen av målgruppen. Men för att inte låta appen bli ett slag på fingrarna är alla texter och tips skrivna med ett humoristiskt talspråk, både på engelska och svenska.

Att vara anställningsbar innebär att ha den kompetens och andra attribut som krävs för att kunna skaffa sig ett arbete. Den självupplevda anställningsbarheten varierar beroende på en mängd olika faktorer. Vissa individer har svårare för att etablera sig på arbetsmarknaden, till exempel unga och personer med funktionsnedsättning. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga vuxna med autismspektrumtillstånd upplever sin anställningsbarhet samt vilken betydelse det tillskrivs dem i arbetsliv och privatliv. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades tematiskt.

Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhället och klassas som en folksjukdom. Cirka 800 unga vuxna i Sverige drabbas varje år, skelettumörer, maligna lymfom och leukemi är de allra vanligaste cancerformerna hos ungdomar idag. För många unga vuxna med cancer är det till hjälp att få dela med sig sina upplevelser via bloggar för att lättare kunna hantera sin sjukdom. Att ta del av sjukdomsbloggar kan även hjälpa vården gällande förståelse och bemötande av unga vuxna med cancer. Syfte: Att utifrån bloggar beskriva individers upplevelse av att ha cancer som ung vuxen, samt att beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna.

Motivation till terapeutisk behandling ökar förutsättningarna fören god terapeutisk allians. Vid terapeutisk behandling med ungaklienter finns risken att motivationen är låg. En anledning är attdet i många fall är någon annan än den unga klienten själv somkontaktar terapeuten. En kvalitativ studie med intervjuer utfördesför att undersöka hur terapeuter motiverar unga klienter tillterapeutisk behandling samt hur de upplever en terapeutisk alliansmed en ung klient. I undersökningen deltog 10  kvinnor och 2 män.Resultatet visar att den unga klientens eget initiativ tillterapeutisk behandling, föräldrarnas stöd, terapeutens egenskaper,klientens egenskaper samt klientens och terapeutens gemensamma målär betydelsefulla faktorer för motivationsarbete.

Bakgrunden till denna studie är att det finns inte finns någon direkt forskning kring unga flickors (7-9 år) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. Utifrån teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt våld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien på två stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrån Hermeneutiken.

Förekomsten av långvariga smärtor i befolkningen ligger på 40-50 procent och åtminstone en fjärdedel av de drabbade har svårigheter att leva med sin smärta. Förekomsten av långvarig generaliserad smärta eller chronic widespread pain (CWP) är ungefär 7 procent och det är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Syfte Syftet med studien är att beskriva unga personers upplevelser av att leva med långvarig generaliserad smärta och deras syn på sin rehabilitering Metod Multipla fallstudier gjordes med kvalitativa intervjuer.I studien ingick 10 unga patienter mellan 18-23 år med generaliserad smärta. Patienterna skall ha fått en diagnos eller ha genomgått en smärtutredning vid smärtrehab på Sunderby sjukhus. Intervjuerna gjordes utifrån en intervjuguide, bestående av öppna frågor.

Förekomsten av långvariga smärtor i befolkningen ligger på 40-50 procent och åtminstone en fjärdedel av de drabbade har svårigheter att leva med sin smärta. Förekomsten av långvarig generaliserad smärta eller chronic widespread pain (CWP) är ungefär 7 procent och det är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Syfte Syftet med studien är att beskriva unga personers upplevelser av att leva med långvarig generaliserad smärta och deras syn på sin rehabilitering Metod Multipla fallstudier gjordes med kvalitativa intervjuer.I studien ingick 10 unga patienter mellan 18-23 år med generaliserad smärta. Patienterna skall ha fått en diagnos eller ha genomgått en smärtutredning vid smärtrehab på Sunderby sjukhus. Intervjuerna gjordes utifrån en intervjuguide, bestående av öppna frågor. Intervjuerna spelades in på band, transkriberades och analyserades via en manifest innehållsanalys. Resultat Analys av materialet gällande frågeställningen att leva med långvarig generaliserad smärta- hur upplevs det resulterade i följande 6 kategorier, hur smärtan påverkar vardagen, omgivningens reaktioner och bemötande, att vara ung fördelar/nackdelar, strategier för att hantera sin situation och betydelsen av diagnostiseringen.

Att det finns en genomgående rädsla för unga kvinnor att bli våldtagna har konstaterats i tidigare studier. Folkhälsoinstitutet visar i en annan studie att kvinnor i stor utsträckning undviker att utnyttja grönområden på grund av rädsla för våldtäkt och överfall. År 2020 ska Skellefteås vision om världens tryggaste samhälle förverkligats, trygg sexualitet och ungdomars psykiska och fysiska hälsa ska prioriteras. Syftet med denna rapport är att lyfta fram hur unga kvinnors rädsla för våldtäkt ser ut, deras tankar kring prevention samt de aktuella aktörernas preventiva åtgärder för att förebygga rädslan. Studien är avgränsad till Skellefteå kommun och 54 av dess unga kvinnor mellan 17-20 år som har fått besvara en enkätundersökning vilken rapporten i stort bygger på.

Enligt tidigare forskning sker samverkan mellan Socialtjänsten och Barnochungdomspsykiatrin (BUP) oftast på enskilda behandlares/utredaresinitiativ och direktiv kring samverkan verkar saknas. Med tanke på att denpsykiska ohälsan bland barn och unga anses ha ökat är det av vikt att dennasamverkan sker. Syftet med denna undersökning var att kartläggasamverkan mellan BUP i Jämtlands läns landsting och Avdelningne Barnoch Unga/Avdelningen Unga Vuxna inom Socialtjänsten i Östersundskommun. Detta för att belysa hur behandlarna/utredarna såg på befintligsamverkan och förenklande/försvårande faktorer mellan dessa aktörer. Detskedde utifrån enkätfrågor baserade på myndigheters riktlinjer.Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning i totalpopulationenav ovan nämnda grupper.

Fackliga organisationer har allt svårare att rekrytera personer under 30 år och i åldersgruppen anställda mellan 16-24 år är enbart 38 procent som är fackligt organiserade. Denna studie inriktas därav på att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 år. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som består av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter och utifrån det redovisas resultatet utifrån fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga målgruppen personer under 30 år är för de fackliga organisationerna.

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet är anpassat för att hjälpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, samt om det behöver förbättras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats där två chefer och två omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden täckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framträdande resultatet var att informanterna är ense om att stödet har brister och inte är anpassat till den valda målgruppen, speciellt när det kommer till självbestämmande, familjebildning och arbetsmarknaden..

I denna etnografiska studie kommer fokus att ligga på hur unga vuxna ser på livet i en transnationell familjekonstellation. Genom data från fem kvalitativa intervjuer och användning av tidigare forskning kommer olika aspekter av globalisering och dess inverkan på familjer att lyftas fram. Hur identitetsprocessen går till när man har släkt i olika länder kommer också att belysas. En viktig del av studien är även hur man kommunicerar och upprätthåller ett transnationellt släktskap..

Bakgrunden till denna studie är att det finns inte finns någon direkt forskning kring unga flickors (7-9 år) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. Utifrån teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt våld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien på två stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrån Hermeneutiken.