Syftet med denna studie Àr att fÄ en grundlÀggande kunskap kring begreppet bring your own device. Eftersom Àmnet Àr vÀldigt nytt och att det finns en viss okunnighet kring begreppet Àr det intressant att ta reda pÄ varför BYOD Àr en uppgÄende trend, hur svenska verksamheter tÀnker inför tillÄtandet, vilka krav som stÀlls och vilka problem som följer. För att komma fram till dessa slutsatser har intervjuer genomförts pÄ tre olika verksamheter. Varav en verksamhet har tagit sig an BYOD och de andra tvÄ planerar inför tillÄtandet av BYOD. Det har Àven genomförts intervjuer pÄ bÄde unga studenter, unga i arbetslivet samt en jurist för att fÄ en tydligare bild av företeelsen.

The aim of this study is to increase knowledge and understanding regarding which institutional demands can be identified by social welfare secretary?s in their work with juvenile offenders. The study uses organizational theory to try and find different institutional strategies that social workers use to handle such demands. The study takes a qualitative approach and consists of six semi-structural interviews with social welfare secretary?s who work with juvenile offenders.The results of the study show how institutional influence comes from various organizations and institutions such as media, legislation as well as the police and justice system.

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie om destruktiv sexualitet - hypersexualitet. Syftet medstudien Àr att undersöka hur unga personer i Äldern 18 ? 30 Är med Ängestdriven och tvÄngsmÀssigsexualitet upplever sin problematik. Studien tar sin början i ett terapifall. Huvuddelen av uppsatsenutgörs av tre djupintervjuer med unga vuxna i Äldern 21 ? 28 Är.

Studien har som syfte att undersöka hur unga tjejer (13-15 Är) kommunicerar i samband med publicering av personliga fotografier pÄ Facebook. Interaktionen har under en och en halv mÄnads tid observerats nÀt-etnografiskt och jÀmförs med Fanny Ambjörnssons (2004) etnografiska observationer av gymnasietjejers kommunikation kring utseende offline. Materialet analyseras med stöd i teorier kring mÀnskliga samspel och ?sociala ansikten?, samt genom internets förÀndrade möjligheter till sjÀlviscensÀttning. Resultatet visar att en uppskattande, tillmötesgÄende och exemplarisk social jargong Àr ett mycket vanligt beteende i samband med uppladdning av personliga fotografier hos unga tjejer, vilket kan hÀrledas till Facebooks potential att upprÀtthÄlla sociala ansikten samt pröva och handla med sociala vÀrden.

Studiens syfte var: (1) att undersöka sambandet mellan KÀnsla av Sammanhangs (KASAM) kategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska fÀrdigheter enligt nÄgra av Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) kategorier t.ex.: mÄlsÀttning, sjÀlvförtroende och fokus för unga fotbollsspelare pÄ elitnivÄ, samt (2) att undersöka om könsskillnader fanns. För mÀtning av KASAMs kategorier anvÀndes LivsfrÄgeformulÀret (KASAM-29; Antonovsky, 2005). För att mÀta fotbollsspelarnas psykologiska fÀrdigheter anvÀndes OMSAT-3 (Durand-Bush et al., 2001). I studien deltog 224 undersökningsdeltagare som var mellan 15 och 17 Är gamla (N = 224, M = 15,95, SD, = 0,80) varav 171 var mÀn (M = 15,98; SD = 0,81) och 53 var kvinnor (M = 15,86 , SD. = 0,76).

I detta arbete har utgÄngspunkten varit funderingarna kring anledningar till elevernas avhopp frÄn utbildningen samt kring yrkeslÀrarnas roll för dessa avhopp..

Uppsatsen baseras pÄ en fallstudie av högteknologiföretaget Scalado AB, dÀr vi utifrÄn organisationslivscykelteorier har studerat de ledarskaps- och managementutmaningar som uppkommer vid ett företags uppstart och under dess liv..

Syftet med studien var att beskriva vad unga kvinnor avser med begreppet kroppsbild, hur den egna bilden av kroppen upplevs och hur denna kroppsbild skapats. I denna studie intervjuades tjugo personer och designen var en multipel fallstudie. Informanterna menade att kroppsbild betyder ?en bild av kroppen? och mÄnga relaterade till sin egen kropp nÀr de skulle beskriva begreppet. Fyra informanter menade att ansikte/huvud inte ingick i begreppet kroppsbild.

Syftet med vĂ„r studie har varit att studera hur nĂ„gra unga mĂ€n reflekterar kring köp av sexuell(a) tjĂ€nst(er) samt till vilka eventuella diskurser om köp av sexuella tjĂ€nster som dessa reflektioner kan tĂ€nkas anknyta till. För att svara pĂ„ vĂ„rt syfte har vi valt oss av följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur diskuteras köp av sexuella tjĂ€nster utifrĂ„n en individ- och samhĂ€llsnivĂ„ med fokus pĂ„ fri(villig)het och ansvar? Är detta förhĂ„llningssĂ€tt nĂ„gonting som förĂ€ndras utifrĂ„n om köpet görs pĂ„ olika arenor som internet eller utomlands? PĂ„verkar köparens eventuella motiv bakom köpet diskussionen kring köp av sexuella tjĂ€nster? Vilka diskurser kring prostitution uppkommer i deras diskussion och vilka Ă€r de mest framtrĂ€dande? Vi har genomfört tre stycken internetbaserade fokusgruppsintervjuer via msn-chatt och sammanlagt deltog 13 intervjupersoner, 11 via fokusgruppsintervjuer samt ytterligare tvĂ„ via e-post. VĂ„r urvalsgrupp, unga mĂ€n i Ă„ldern 18-29 Ă„r, rekryterades via öppen annonsering pĂ„ tvĂ„ olika ungdomsforum, Ungdomar.se samt Fryshuset.se samt via Facebook.com. Som ett försök att förstĂ„ de olika resonemang som lyfts angĂ„ende köp av sexuella tjĂ€nster i de övergripande samhĂ€llsdiskurserna inspireras vi i studien av att koppla intervjupersonernas reflektioner till fem olika förstĂ„elsediskurser; sexköp som ekonomisk verksamhet, sexköp som vĂ„ld, sexköp som social konstruktion, sexköp som drift och sexköp som beroende.

The aim of this study was to examine young adult cannabis users? attitudes towards cannabis and their perception of the normalization of cannabis. The purpose was also to explore how their views of cannabis correspond with norms regarding cannabis. This study is based on interviews with five young adult cannabis users. The theoretical framework is based on Parker?s normalization thesis, Goffman?s notion of stigma, Becker?s definition of outsiders and the definition of social identity developed by Stone.

SammanfattningUppsatsen syfte Àr att undersöka begreppet kvartslivskris. Kvartslivskrisen Àr en definition pÄ de kÀnslor unga mÀnniskor har kring sin identitet och sitt vuxenblivande. Vuxenblivandet för 80-talister idag beskrivs som en förlÀngd process med mÄnga olika val att ta stÀllning till vilket resulterar i oroskÀnslor kring den egna identiteten och framtiden. Kvartslivskrisen Àr inget allmÀngiltigt begrepp utan jag vill med denna undersökning se om de definitioner jag lÀst mig till kan sÀgas stÀmma över med informanternas upplevelser av verkligheten.För att ta reda pÄ detta har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med informanter födda under 1980-talet.De resultat som har framkommit ur analysen tyder pÄ att mÄnga av de kÀnslor som informanterna upplever stÀmmer överens med de kÀnslor som karakteriserar kvartslivskrisen, jag har dock i den avslutande diskussionen uteslutit ordet kris och vÀljer att endast anvÀnda mig av ordet kvartsliv för att beskriva informanternas upplevelser kring sitt vuxenblivande. Resultaten stÀmmer ocksÄ med den tidigare forskning jag inför uppsatsen har tagit del av, dÀr ungdomars vuxenblivande analyseras i förhÄllande till samhÀllets alltmer individualistiska och globala tendenser. Nyckelord: Kvartslivskris, individualitet, vuxenblivande.

The purpose of this thesis is to examine how gender is constructed in presentence reports written by social workers? as mandated by 11§ LUL. Young offenders are often assigned normative masculine or feminine attributes by personnel at treatment centers, girls are considered emotional and in need of support while boys are considered disorderly and in need of structure. Young female delinquents are victimized which affects their culpability; they are less likely to be held responsible for the crimes they committed. Young male delinquents are viewed as aggressive and in control; they are more likely to be held accountable for their criminal actions.

Under de senaste Ă„ren har medierna byggt upp en bild dĂ€r budskapet stĂ„r tydligt; Brottsligheten ökar och blir vĂ€rre bland ungdomar! Men en rapport som BRÅ, brottsförebyggande rĂ„det, lĂ„tit göra visar dock att antalet ungdomar som misstĂ€nks för brottsbalksbrott inte förĂ€ndrats mĂ€rkvĂ€rt under de senaste trettio Ă„ren.Även om ungdomsbrottsligheten inte kan sĂ€gas öka nĂ€mnvĂ€rt visar kriminalstatistiken att ungdomar Ă€r den mest brottsaktiva gruppen i samhĂ€llet. Man kan se en tydlig topp i brottsaktivitet under ungdomsĂ„ren men för majoriteten kan denna tid ses som en övergĂ„ende fas.Detta innebĂ€r att samhĂ€llet har mycket att vinna pĂ„ med att sĂ€tta in resurser sĂ„ tidigt som möjligt. PĂ„ sĂ„ vis kan samhĂ€llet undgĂ„ kostnader, brottslighet, mĂ€nskligt lidande och skapa en tryggare framtid.För att lyckas bryta en kriminell livsstil Ă€r det viktigt med ett bra bemötande frĂ„n samhĂ€llets rĂ€ttsskyddande aktörer. Det krĂ€vs att polis, kriminalvĂ„rd och socialtjĂ€nsten tillsammans och i samarbete med ungdomen sĂ€tter in lĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder.Denna rapport handlar hur samhĂ€llet bemöter unga lagövertrĂ€dare med utgĂ„ngspunkt i polisens arbete. Framförallt har arbetet med ungdomar i UmeĂ„ studerats dĂ€r intervjuer genomförts med personer som pĂ„ nĂ„got sĂ€tt arbetar med dessa frĂ„gor idag..

Den svenska skolan har genomgÄtt stora förÀndringar, samhÀllet stÀller andra krav pÄ dagens unga och internationella mÀtningar visar att svenska elever presterar sÀmre i skolan. Forskning har visat pÄ att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad Àr skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehÄllsanalys granskas Skollagen, grundskolans lÀroplan och FN:s barnkonvention, med fokus pÄ skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rÀttigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har ocksÄ granskat utbildningsplanen för grundskollÀrarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för att klargöra lÀrares kunskapsomrÄde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lÀrare i ovanstÄende ansvar och uppdrag i förhÄllande till hemmet.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om unga studenters attityder till droger och missbruk. Syftet Àr att belysa hur unga studenter resonerar kring olika frÄgor om droger och missbruk, samt se till hur genus pÄverkar ens attityder. För att skapa en förstÄelse för vÄra informanters attityder och hur de konstruerar sin verklighet, kommer vi att beskÄda dem i rollen som subjekt och aktiva aktörer, ett sÄ kallat hermeneutiskt synsÀtt. Vi kommer Àven att ha ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och dÀrför kommer vi att lÀgga tyngdpunkten pÄ den sociala interaktionen som sker i vÄra fokusgrupper. I studien har vi genomfört tvÄ fokusgruppsintervjuer med unga studenter mellan tjugo till tjugofem Är som studerar vid Göteborgs universitet.