Organisationer stÄr inför stÀndiga förÀndringar och det medför att organisationers IT-system behöver anpassas dÀrefter. För att besvara dessa förÀndringar investeras det i nya IT-system. Dock prioriteras oftast inte hantering av de föregÄende systemen, sÄ som systemavveckling. Systemavveckling behandlas ytterst lite i befintlig litteratur, till exempel hur en systematisk avvecklingsprocess skulle kunna genomföras. UtifrÄn detta utformades uppsatsens syfte att belysa Àmnet systemavveckling och kartlÀgga centrala begrepp. För att uppnÄ syftet har tvÄ fallstudier genomförts samt en genomgÄng av befintlig litteratur.

This study examines the link between the individual and social network, what social forces and social mechanisms involved in the interaction between individuals and groups and how we can explain and consider this relationship with the aim of understanding this connection. Through qualitative interviews, based on interviews of six active members in the organization Young KRIS (Young Criminal?s Return in the Society) examines the active social processes that the young members undergo, and motivates those who have been outside the expected conformed and regular society, to be included in the regular community and how this can be explained. The study shows that the organization through high availability, openness, knowledge of the needs of young people, good treatment, range of meaningful activities, has created a great venue for the young to develop and thus regain their place in the society..

Syftet med denna studie Àr att fördjupa vÄr förstÄelse för hur 12 unga mÀnniskor med funktionshinder upplever sin levnadssituation. Detta vill vi uppnÄ genom att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med en hermeneutisk ansats. VÄrt urval bestÄr av tolv informanter, fem kvinnor och sju mÀn, som Àr mellan 20 och 30 Är gamla. De typer av funktionshinder vi har valt att avgrÀnsa oss till Àr olika typer av ryggmÀrgsskador som innebÀr att personerna Àr rullstolsbundna, olika grader av synskador samt en person som Àr amputerad. Studiens teoretiska perspektiv Àr Madis Kajandis definition och modell av livskvalitet samt mÄngfald.

Ingen vet den exakta siffran, men varje Är uppskattas tusentals unga afrikanska fotbollsspelare korsa Medelhavet med drömmar om ett vÀlbetalt proffskontrakt i Europa. Att hitta billiga talanger i Afrika har blivit en affÀrsidé för klubbar, scouter och agenter. Men för de allra flesta spelarna blir drömmen aldrig verklighet..

Saker som glamour, resor, pengar och att fÄ stÄ i rampljuset lockar mÄnga unga till modellyrket. Men det Àr inte alla som kommer sÄ pass lÄngt att de fÄr ta del av det. Och som med mÄnga andra yrken finns det för- och nackdelar och det gÀller att inte lÄta sig förblindas av frestelserna..

PÄ vÄren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga ? I Sandviken för hela regionen. MÄlgruppen Àrbarn och unga, 0-18 Är. Litteraturhuset kommer att fokusera pÄ tre delar som ska utgöra helheten; denförsta Àr den lÀr- och sprÄkstimulerande miljön, den andra Àr ett kunskapscenter och den tredje Àr attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre Ärs tid har arbetet pÄgÄtt som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergÄ i fast verksamhet.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer pÄ yrkes- respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika orter ser pÄ sin framtid. VÄra forskningsfrÄgor löd: Vilken syn pÄ framtiden har gymnasietjejer pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader gÄr att skönja i den syn pÄ framtiden som tjejer pÄ studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstÄ dessa eventuella skillnader? Svaret pÄ forskningsfrÄgorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för Àmnet. HÀr har frÀmst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det frÀmst finns skillnader mellan programmen och att det gÄr att förstÄ de hÀr tjejernas olika syn pÄ framtiden genom att titta pÄ deras bakgrund.

I socialt arbete finns det flertalet lagar, riktlinjer och regler som pÄverkar socialarbetares förhÄllningssÀtt gentemot deras klienter. Inom kommunalt utredningsarbete representerar socialarbetarna en myndighet och deras arbete genomsyras av en maktobalans som existerar mellan dem och klienterna. Maktobalansen uppenbaras av att socialarbetaren har lagar som ger dem maktbefogenheter att ingripa i mÀnniskors liv och bestÀmma över beslut som rör deras klienter oavsett om klienterna sjÀlva vill det eller inte. UtifrÄn denna komplexa relation har studiens syfte vÀxt fram; att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt förhÄllningssÀtt gentemot sina klienter. En kvalitativ metod i form av fem semistrukturerade intervjuer har anvÀnds för att uppfylla studiens syfte.

Denna uppsats syftar till att nÀrmare undersöka hur flickor i 18-ÄrsÄldern förhÄller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att nÀrmare studera vilka sociala mekanismer som kan tÀnkas ligga bakom deras upprÀtthÄllande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgÄngspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva sjÀlvidentiteten, och utforskas vidare i förhÄllande till Goffmans dramaturgiska perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ förÀndrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk sjÀlvpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrÄn traditionella interaktionistiska perspektiv pÄ reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet bestÄr av information insamlat frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer frÄn tvÄ olika skolor i Stockholms lÀn. Resultatet tyder pÄ att olika sociala medier kan förstÀrka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier mÄnga gÄnger tycks upprÀtthÄlla en fasad, pÄ sÄ sÀtt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersÀtts av en ny ?online?-identitet.

I tidigare forskning visas ett samband mellan framstÀllningen av kvinnor i media och kvinnors sjÀlvbildsuppfattning. Studier har Àven gjorts med fokus pÄ mÀn dÀr ett samband mellan media och mÀns sjÀlvbild visas. Studien avser undersöka om det finns ett samband mellan medias framstÀllning av ideala modeller och unga vuxnas syn pÄ kroppslig sjÀlvbild, samt hur mediaanvÀndning skiljer sig mellan könen och om anvÀndningen har en effekt pÄ kroppslig sjÀlvbild. En enkÀtundersökning med 90 deltagare (43 kvinnor och 47 mÀn) i Älder 18-30 utfördes. Deltagarna fick fylla i en internetenkÀt med antingen ideala bilder, alldagliga bilder eller en enkÀt utan bilder.

Syfte Syftet med den hÀr studien var att undersöka förekomst av prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla (PBS) hos unga manliga ishockeyspelare samt vilka coping-strategier de anvÀnder sig av i idrottsliga situationer de upplever utmanande och stressande. Detta för att undersöka om det finns ett samband mellan PBS och olika coping-strategier samt om det finns ett samband mellan de olika strategierna inom coping.MetodGenom en kvantitativ ansats anvÀndes tvÄ enkÀter i studien. En enkÀt undersökte grad av prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla och den andra enkÀten mÀtte val av coping-strategier inför en utmanande och stressande situation. EnkÀterna delades ut till tvÄ olika hockeyföreningar. De 65 enkÀterna som kom tillbaka fördes sedan in i Statistica för analys.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att fÄ förstÄelse för hur socialsekreterarnas handlingsutrymme och kunskap anvÀnds vid placeringsövervÀganden av barn och unga i samhÀllsvÄrd. Med hjÀlp av vÄra frÄgestÀllningar ville vi fÄ svar pÄ, dels hur socialsekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme vid placeringsövervÀganden, dels hur socialsekreterarna förhÄller sig till kunskap vid dessa bedömningar. Studiens intervjupersoner var socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med att placera barn och unga. UtifrÄn det vÄra intervjupersoner har berÀttat Àr vÄr slutsats att socialsekreterarnas bedömningar pÄverkas av flera faktorer. Dessa faktorer var bland annat resursbrist, lagstiftning samt vÀgledning av arbetsledning.

Generation Y gör sitt intÄg pÄ arbetsmarknaden och med denna nya grupp medarbetare har det Àven skapats nya krav, förvÀntningar och förutsÀttningar för dagens arbetsgivare. De nya framtida kraven kan komma att förÀndra organisationer och dess processer. Studien hade som syfte att se vilka mekanismer som pÄverkar de unga medarbetarna i en organisation vad gÀller lojalitet. Sex personer frÄn samma organisation deltog i studien och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att Generation Y:s lojalitet inte handlar om att stanna kvar lÀnge i en organisation. Det framkommer i resultatet att lojalitet handlar mycket om balans mellan bÄde arbetsgivaren och arbetstagaren och att medarbetare som tillhör Generation Y skapar meningsfullhet genom upplevelsen av att bidra med nÄgot till organisationen.

Edvinsson, J. & Eriksson, I. (2014). Den sociala omgivningens pÄverkan pÄ kvinnors hÀlsa - En kvalitativ studie om sju unga kvinnors upplevelser. Kandidatuppsats i pedagogik.

Under de senaste Ären har anvÀndandet av Facebook blivit allt vanligare. Det har blivit ett naturligt inslag i vardagen för en stor del av Sveriges befolkning. Inte bara i privatpersoners liv utan pÄ senare Är ocksÄ för företag. MÄnga företag ser det idag som en sjÀlvklarhet att finnas representerade pÄ Facebook dÀr de kan ha direktkontakt med kunder. Det Àr dock lÀtt att fÄ en kÀnsla av att mÄnga företag uppmÀrksammat Facebooks popularitet och kÀnner krav pÄ att finnas dÀr, utan att riktigt veta varför och hur de ska bete sig i den nya miljön.En trend Àr att i kommunikationen med mÀnniskor pÄ Facebook vara vÀldigt informell och avslappnad.