Jag har i denna uppsats undersökt hur identitetssökande ungdomar lÀtt fastnar i olika sekter ochjag har valt att besvara nÄgra frÄgor i Àmnet: 1. Vilka olika metoder anvÀnder sekterna Jehovasvittnen, Hare Krishna, Scientologerna och Familjen för att locka unga identitetssökande ungdomarin i sekterna? 2. Vilka Àr sekternas huvudsakliga mÄlgrupper?  3.

Detta Àr en kvalitativ studie av unga som tidigare har levt gömda i Sverige men idag har permanent uppehÄllstillstÄnd. Insamlade av data har skett genom fem halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer med personer i Äldern 11 ? 24 Är, alla var dock 18 Är eller yngre nÀr de levde gömda. Syftet med studien Àr att fÄ större kunskap om och inblick i hur det Àr att leva gömd och undersöka vilka konsekvenser detta fÄr för de ungas livssituation idag. Vi vill öka förstÄelsen för gruppen unga som tidigare levt gömda men ocksÄ undersöka vilka behov dessa unga kan tÀnkas ha och hur deras situation kan förbÀttras.

Syftet studiens syfte var att belysa vilken betydelse fysisk beröring har för unga personer med bristande hÀlsa. Metoden var en litteraturstudie i form av en forskningsöversikt dÀr 15 vetenskapliga artiklars resultatdelar analyserades. Resultatet Av analysen framkom fyra teman: Tillfrisknande, StÀrkande av vÀlbefinnande, Relationsskapande och Det svÄra mötet, vilka redovisades som resultat. Diskussionen utgick frÄn analysfynden, som stÀlldes mot en teoretisk referensram, byggd pÄ psykoanalytikern Erik H Erikssons utvecklingsteorier. Slutsatser Beröringens betydelse innebar att unga i sin utveckling kan bli hjÀlpta att övervinna splittring i sin identitet genom att tillfriskna frÄn ett liv av ohÀlsa och fÄ ett liv med stÀrkt vÀlbefinnande.

Syftet med studien Àr att undersöka om HVB-hem för ensamkommande unga flyktingar anvÀnder evidensbaserade behandlingsmetoder och om personalen tar hÀnsyn till förutsÀttningarna för behandling, trygghet och relation. Ensamma unga flyktingar som har flytt frÄn krigsdrabbade lÀnder kan ha svÄra trauman bakom sig och kan vara i behov av behandling. FrÄgestÀllningarna lyder: Hur viktigt anser personalen pÄ HVB-hem det vara med trygghet och relation som förutsÀttning för behandling? Vilka evidensbaserade metoder anvÀnds i verksamheterna? Vilka inslag frÄn evidensbaserade metoder anvÀnds?Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod, med enkÀt som datainsamlingsinstrument. Urvalet bestod av 26 HVB-hem för ensamkommande barn.

Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas anvÀndning av Facebook samt om anvÀndandet kan leda till ett problematiskt anvÀndande av Facebook. Vidare ska studien undersöka om anvÀndningen av Facebook kan relateras till vÀlmÄende samt psykologiska aspekter som sjÀlvkÀnsla. FrÄgestÀllningarna var: Hur anvÀnder unga vuxna Facebook? Finns det ett samband mellan anvÀndningen av Facebook, en persons vÀlmÄende och sjÀlvkÀnsla? Samt, Finns det ett samband mellan att utveckla ett problematiskt anvÀndande och Facebook? En kvantitativ forskningsmetod med positivistisk utgÄngspunkt anvÀndes tillsammans med en enkÀtundersökning för att komma fram till resultatet. Resultatet visar pÄ att mÀn anvÀnder Facebook mer Àn kvinnor samt att för 79 % av respondenterna tillhör Facebook deras dagliga rutin.

FrÄn tidig Älder lÀr vi oss vad som anses "tjejig" och "pojkaktigt". Det omfattar allt frÄn fÀrger och klÀder till beteende och Àven yrken, och det Àr allmÀnt kÀnt att det finns branscher som Àr mans- och kvinnodominerande. Byggindustrin och vÄrd och omsorg hör till dessa typer av yrken.Syftet med denna studie Àr att fÄ anstÀllda som arbetar inom bygg och vÄrd och omsorg sektorn att beskriva sin bransch genom ett genusperspektiv. De anvÀnda teorierna Àr Yvonne Hirdmans genussystem gÀllande maskulina och feminina normer, regler och uppfattningar, Vertikala och horisontella segregation och ekonomiska teorier om den yttre pÄverkan pÄ en persons yrkesval och arbetsgivarens vÀrdering av manliga och kvinnliga arbetstagare.Resultaten visar att informanterna i bÄda sektorerna upplever en lite jÀmnare könsfördelning pÄ grund av en pÄgÄende förÀndringar av bÄda branscherna och samhÀllet i allmÀnhet, men det kommer att tatid att jÀmna ut könsfördelningen ytterligare. BÄde mÀn och kvinnor Àr lika lÀmpade för bÄda branscherna och alla informanter har intrycket att en jÀmn könsfördelning Àr bra för alla som arbetar i branschen..

Bakgrund: En kvalitativ studie av arbetslivspedagogik i en sÀrskild kontext vid en arbetplats med dubbla funktioner, arbetsplatsen Àr delvis rehabiliterande utöver sin funktion som arbetplats. Syfte:  I studien  belyses expansivt lÀrande utifrÄn möjligheter som kan finnas i den undersökta organisationen. Studien syftar till att  belysa lÀrande möjligheter inom  organisationen  KRIS och Unga KRIS, Halmstad. Beskrivning sker utifrÄn ett medarbetarperspektiv. Metod:  Studiens empiriska material insamlades genom  en enkÀt med Cultural- Historical Activity Theory (CHAT).

Syftet med arbetet Àr att undersöka och synliggöra hur unga mÀn och kvinnor med utlÀndsk bakgrund uppfattar att deras etniska identitet och kulturella tillhörighet pÄverkas av att vÀxa upp med inslag av tvÄ kulturer och i relation till familjen, vÀnner och skolan. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod ger arbetet en bild av invandrareungdomars uppfattningar, erfarenheter och kÀnslor. De unga mÀnnen och kvinnor kommer ursprungligen ifrÄn Turkiet, Bosnien och Hercegovina och Kosovo. Sammanfattningsvis visar resultatet att familjen och vÀnner har stor betydelse för ungdomarnas identitetsutveckling och kÀnslan för kulturell tillhörighet. Ungdomarna betonar vÀldigt lite skolans betydelse för deras etniska identitetsutveckling.

Tidiga vuxenlivet prÀglas av oprövade miljöer och situationer. Detta stÀller höga krav pÄ individens perception, anpassningsförmÄga och attityd. En intensiv miljö flertalet unga vuxna kommer i kontakt med för första gÄngen Àr krogen. Positiv attityd till riskfyllda beteenden dÀr kan i förlÀngningen resultera i negativa hÀlsoeffekter. Syftet med denna enkÀtstudie var i huvudsak att undersöka unga vuxnas attityd till Verbal aggression, Rekreationellt berusningsdrickande, Riskfyllt sex, Fysisk aggression, Ekonomiskt riskfylld modekonsumtion, Ekonomiskt riskfylld festkonsumtion, Rekreationellt drogbruk och Riskfyllt spelande om pengar.

För att bibehÄlla en god hÀlsa under hela livet Àr fysisk aktivitet av stor betydelse. Tidigarestudier har visat att den fysiska aktivitetsnivÄn Àr lÄg bland unga kvinnor med annan kulturellbakgrund Àn svensk, men orsakerna Àr emellertid relativt okÀnda. Syftet med studien var attbelysa förutsÀttningar för unga kvinnor med annan kulturell bakgrund Àn svensk att utövafysisk aktivitet i skolan och pÄ fritiden, samt att söka förklaringar till upplevda möjligheteroch hinder som kan ligga till grund för fortsatt hÀlsofrÀmjande arbete riktat till mÄlgruppen.Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med Ätta unga kvinnor som alla hade enannan kulturell bakgrund Àn svensk, dÀr en fokusgruppintervju och fyra individuellaintervjuer genomfördes. Resultatet, genom kvalitativ innehÄllsanalys, visade till största del dehinder för utövande av fysisk aktivitet som de unga kvinnorna upplevde. De hinder sombelystes var bland annat kulturella faktorer, utanförskap, informationsbrist och ointresse förfysisk aktivitet, vilka frÀmst var kopplade till skolans lektioner i Idrott och HÀlsa men Àven tillfysisk aktivitet pÄ fritiden.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ de idéer som unga vuxna (18-24 Är) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsÀttningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det Àr möjligt att nÄgon form av organiserad verksamhet kan hjÀlpa dem i övergÄngen till vuxenlivet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre mÀn och tvÄ kvinnor, som har kontakt med Stockholms lÀns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller TÀby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgÄngspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utlÀsas att det Àr viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att fÄ möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet.

I detta arbete intresserar vi oss för mötet mellan unga kvinnor och talet om och frÄn pornografin, i syfte att förstÄ hur detta tal upplevs av individerna. Studien bygger pÄ utskrifter frÄn tvÄ fokusgruppsintervjuer. Informanter var fem unga kvinnor. Diskursanalys anvÀndes som metod för bearbetningen av materialet och resultaten diskuterades utifrÄn för Àmnet relevant litteratur, i huvudsak feministisk och psykoanalytisk sÄdan.Deltagarna upplevde sig som klÀmda mellan den pornografiska diskursen som föreskriver ett visst utseende och en viss sexrepertoar och det motstridiga talet om pornografi som betraktar den antingen som kvinnoförtryck, eller som enbart filmatiserade fantasier. En konvergenspunkt gemensam för diskursanalysens resultat och de teorier vi anvÀnt, verkar uppstÄ kring kontrollen av kvinnlig sexualitet..

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ förstÄelse för och beskriva hur unga kvinnor uppfattar produktplacering i bloggar. Vi Àmnar Àven undersöka hur bloggarna och de som skriver dem pÄverkar de unga kvinnorna. Produktplacering i bloggar Àr en intressant aspekt att undersöka dÄ det Àr ett relativt nytt och outforskat fenomen. VÄr teori har utgÄtt frÄn hur kommunikation gÄr till, opinionsledare samt balansteori. Till vÄr empiri valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med nio respondenter.

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga förĂ€ldrar utifrĂ„n egna erfarenheter har upplevt sin skolgĂ„ng men Ă€ven hur ett Ă„terupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras pĂ„ elevernas egna livsberĂ€ttelser dĂ€r inte bara de direkt studierelaterade frĂ„gorna berörts, utan ocksĂ„ en del allmĂ€nmĂ€nskliga/sociala aspekter. Även tvĂ„ professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvĂ€gledare. Bemötandet frĂ„n skolans professionella har framstĂ„tt som viktigt eftersom detta pĂ„verkar elevernas sjĂ€lvbild och hĂ€rigenom ocksĂ„ elevens förutsĂ€ttningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhĂ€llets övriga insatser Ă€r mycket viktiga nĂ€r det handlar om att uppmĂ€rksamma denna elevgrupp och att erbjuda det sĂ€rskilda stöd den kan behöva..

Masthuggskajen genomg?r nu en omfattande omvandling fr?n industrihamn till en modern stadsdel med bost?der, kontor, parker och kulturinslag. Det ger en m?jlighet att studera hur en stad v?xer och f?r?ndras och vilka utmaningar och m?jligheter detta medf?r. Denna studie syftar till att unders?ka inkluderandet av barn och ungas behov i samband med projektets planeringsprocess utifr?n begreppen barnv?nlig stad och delaktighet.