Syftet med studien Àr att undersöka yrkesverksammas upplevelser i handlÀggningen av unga lagövertrÀdare beroende pÄ kön.Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie för att fÄ vÄra frÄgor besvarade. Detta genom att genomföra sex semistrukturerade intervjuer, tvÄ socialsekreterare, tvÄ poliser och tvÄ Äklagare. VÄr studie fokuserar pÄ det problem som uppstÄr i samhÀllet nÀr individer inte blir behandlade lika inför lagen. Detta problem kan uppstÄ i kontakten med de yrkesverksamma som har till uppgift att samarbeta kring handlÀggningen av unga lagövertrÀdare. Den forskning som vi har tagit del av visar pÄ att kvinnor och mÀn behandlas olika i kontakt med rÀttsssamhÀllet och att samhÀllets normer ser olika ut kring mÀn och kvinnor som begÄr brott.

Stödet till unga brottsutsatt Àr ett Äsidosatt omrÄde, och ungdomar Àr en av grupperna i samhÀllet som löper en stor risk för att utsÀttas för brott. MÄnga ungdomar vill inte prata om det som Àr jobbigt och att sjÀlv söka upp hjÀlp kan vara ett stort steg trots att denne kÀnner sig i behov av bÄde hjÀlp och stöd. Det Àr dÀrför av stor vikt att det tydligt framgÄr var hjÀlpen finns att erhÄlla och att samhÀllet fÄngar upp de ungdomar som behöver stöd. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka vad unga brottsutsatta i Bodens kommun har för möjligheter till hjÀlp och stöd samt att vÀcka frÄgan om utvecklandet av ett stödcentrum för unga brottsutsatta. FrÄgor som behandlas i uppsatsen Àr; PÄ vilket sÀtt erbjuds brottsutsatta ungdomar i Boden hjÀlp och stöd, vilken betydelse har Stödcentrum för unga brottsutsatta, pÄ vilket sÀtt fÄr ungdomarna reda pÄ var hjÀlpen finns? Statistik frÄn brottsförebyggande rÄdet visar att Boden ligger pÄ höga siffror vad gÀller anmÀlda brott som misshandel, olaga hot och ofredande i förhÄllande till grann kommunen LuleÄ och hela riket.

I tidigare forskning belyses att individer med sjÀlvskadebeteende upplevt bristande förstÄelse hos professionella gentemot deras problematik. Syftet med denna studie Àr dÀrför att bidra med en ökad kunskap och förstÄelse kring unga kvinnor med sjÀlvskadebeteende. Undersökningen besvarar frÄgestÀllningar kring sjÀlvbilden hos unga kvinnor med sjÀlvskadande beteende samt hur de blivit bemötta och vill bli bemötta av yrkesverksamma personer. Personerna i studien Àr 7 unga kvinnor med sjÀlvskadebeteende i Äldrarna 17-27 Är. Studien har en kvalitativ ansats.

SjÀlvskadebeteende Àr ett stort hÀlsoproblem i Sverige och resten av vÀrlden, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;BjÀrehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig sjÀlva men att fÄ av de drabbade söker vÄrd för sina besvÀr. Patienter som skadar sig sjÀlva upplever att vÄrdpersonal har svÄrt att förstÄ deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vÄrdpersonal kÀnner sig negativt instÀllda till att vÄrda patienter med sjÀlvskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vÄrden bland bÄde personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring omrÄdet.

Det hÀr examensarbetet behandlar unga mÀns kriminalitet. Syftet var att undersöka varför det Àr sÄ mÄnga unga mÀn som Ätalas och döms för brott. Syftet var att undersöka om biologiska eller sociala faktorer Àr orsaker till kriminalitet, det vill sÀga om kriminalitet Àr Àrftligt eller om det helt och hÄllet beror pÄ social pÄverkan. Metoden som anvÀndes var kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med mÀn mellan 18 och 21 Är som studerade pÄ LuleÄ tekniska universitet samt mÀn i samma Älder intagna pÄ en ungdomsanstalt i LuleÄ. Resultaten visade att de unga mÀnnen pÄverkades starkt av sin sociala nÀrmiljö, sÄ som hem och umgÀngeskrets, vilket pÄverkade deras vÀrderingar och förhÄllningssÀtt till vÄld och brott, men Àven att kriminalitet skulle kunna vara Àrftligt.

Tidigare forskning har visat att transpersoner, speciellt unga, a?r en va?ldigt utsatt och osynliggjord grupp i va?rt samha?lle med ho?ga siffror inom statistiken fo?r sja?lvskadebeteende och sja?lvmord. Forskning om transpersoner i relation till socialt arbete i Sverige a?r begra?nsad. Va?r studies syfte var att underso?ka hur kuratorer ta?nker kring och fo?rha?ller sig till unga transpersoner, med fra?gesta?llningarna vilken kunskap kuratorerna har info?r att bemo?ta unga transpersoner, om de har styrdokument/riktlinjer fo?r att bemo?ta dem, om inte anser de att det beho?vs, samt hur kuratorerna ser pa? vilken betydelse ko?nsidentitet har fo?r ungdomar.

Mitt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka sociala och personliga förhÄllanden som bidrar till utvecklingen av ett kriminellt beteende bland unga mÀn. Jag har genomfört intervjuer med ett antal unga mÀn i 18-19Ärs Äldern ur samma vÀnskapskrets för att fÄ en inblick i deras förklaringar till sitt kriminella beteende. Uppsatsen bygger pÄ deras berÀttelser och funderingar kring sin situation.Uppsatsens material har samlats in genom kvalitativa intervjuer som analyserats ur socialpsykologiska perspektiv. Resultatet visar bl.a. att ungdomar uppger att de begÄr brott av rationella skÀl för att fÄ snabba pengar och saker de vill ha.

Titel ?Man vĂ€ntar inte pĂ„ nĂ„got lĂ€ngre? ?I huvudet pĂ„ framtidens mediekonsumenter - hur tĂ€nker,kĂ€nner och agerar de?Författare Cornelia Andersson och Emma AskKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidInstitutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2010Handledare Ingela WadbringUppdragsgivare Sveriges Radio. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik& OmvĂ€rld.Sidantal 52, inklusive bilagorAntal ord 15 346 st.Syfte Att analysera mediernas roll i unga vuxnas liv.Metod och material Samtalsintervjuer med Ă„tta unga vuxna inom Ă„lderspannet20-25 Ă„r gamla, som har flyttat frĂ„n förĂ€ldrahemmen.HuvudresultatStudiens huvudresultat var fem teman som visade sig ha betydelse för de unga vuxnasmedieanvĂ€ndning. Dessa var: tid, ekonomi, tillgĂ€nglighet, pĂ„verkan och status.Detta Ă€r sĂ„dana faktorer som i olika utstrĂ€ckning har inverkan pĂ„ respondenternas medieanvĂ€ndning. Dessa teman hittades inom ramen för de teoretiskautgĂ„ngspunkterna identitet, livsstil och sociala strukturer som studien utgĂ„tt ifrĂ„n.Studiens har visat att medier upptar en stor del utav unga vuxnas liv, och Ă€rbetydande för den personliga och sociala identiteten.

LIVSPUSSEL & FALLGROPAR - NÄgra unga ambitiösa kvinnors upplevelser och hantering av stress i olika livssituationer, samt nÄgra gymnasielÀrares reflektioner över ambitiösa kvinnliga eleverElin Höglund & Sara KnutssonHögskolan i Halmstad, Sektionen för HÀlsa & SamhÀlle, PsykologiSAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur nÄgra unga ambitiösa kvinnor upplevde och hanterade stress i olika livssituationer, samt att erhÄlla en bredare förstÄelse för hur nÄgra gymnasielÀrare reflekterade över ambitiösa kvinnliga elever. TvÄ semistrukturerade intervjuguider anvÀndes, en för intervjuerna med de unga kvinnorna och en för intervjuerna med gymnasielÀrarna. Fyra teman gÀllde för de unga kvinnorna; hantering av stress, omgivande faktorer, pÄverkan pÄ vÀlbefinnandet, samt framtidssyn. De fyra unga kvinnorna förde Àven ?stressbok? under en veckas tid.

Bakgrund: Epilepsi Àr den vanligaste neurologiska funktionsnedsÀttningen., trots detta Àr okunskapen om epilepsi stor och fördomarna mÄnga. Epilepsi Àr ett dolt och oberÀkneligt tillstÄnd som pÄverkar den unga mÀnniskan pÄ flera sÀtt i dennes vardag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi. Metod: Denna studie Àr en litteraturstudie, baserad pÄ tolv vetenskapliga artiklar som systematiskt sökts och funnits i databaserna PubMed och PsycINFO. Resultat: VÄr sammanstÀllning visade att epilepsi Àr en komplex funktionsnedsÀttning som pÄverkar den unga mÀnniskan pÄ det biologiska, mentala och sociala planet.

Den aktuella studien Àmnar identifiera verksamheten Origos framgÄngsfaktorer och undersöka dessa. I studiens inledningsskede utformades fem frÄgestÀllningar utifrÄn intentionen att bemöta detta syfte. FrÄgestÀllningarna Àr som följande: tillmÀts handledaren betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, tillmÀts gruppen av de andra unga individerna betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, vilken betydelse tillmÀts den individuella planen, vilken betydelse tillmÀts de individuella samtalen samt hur uppfattas verksamhetens struktur och innehÄll. En kvalitativ metod anvÀndes i form av öppna djupintervjuer utefter en allmÀn intervjuguide. Urvalet bestod av sex individer, tre unga kvinnor och tre unga mÀn i Äldrarna 19-28 Är.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan bland barn och unga har de senaste 10-20 Ären ökat. Syfte: En litteraturstudie har utförts med syfte att undersöka orsaker till psykisk ohÀlsa, hur den yttrar sig bland barn och unga samt insatser som bör genomföras för att frÀmja psykisk hÀlsa. Metod: Resultatet bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att den psykiska ohÀlsan bland barn och unga har ökat. Detta kan bland annat bero pÄ socioekonomiska skillnader och stress.

Droger och drogbruk Àr knappast nÄgot nytt inom forskningsvÀrlden men fenomenet har bara funnits cirka 50 Är i Sverige. Det var först pÄ 1960-talet man började uppmÀrksamma företeelsen, definiera det och pÄ sÄ sÀtt sÀtta ord pÄ drogbruk och missbruk. Min studie handlar om drogbrukande unga mÀn. Syftet med min studie har varit att tolka och fÄ en bÀttre förstÄelse av mÀnnens vardagsliv, deras drogbruk och omvÀrld. Detta har jag sökt svar pÄ genom fem intervjuer med fyra drogbrukare, en med en före detta brukare samt en med en brukares syster.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och förstÄ hur tidningen Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund. De frÄgestÀllningar som uppsatsen tog avstamp i var följande tre: Vilka bilder förmedlar Dagens Nyheter av unga killar med invandrarbakgrund och hur kan förestÀllningarna som bilderna ger uttryck för beskrivas? GÄr det att urskilja vissa stereotyper bland förestÀllningarna? Om sÄ, hur kan dessa beskrivas och förstÄs? Undersökningsmaterialet bestod av 32 artiklar under tidsperioden 2004-11-07 till 2005-11-07. VÄra teoretiska utgÄngspunkter var teorin om sociala representationer och postkolonial teori/orientalism. Materialet bearbetades genom kvalitativ textanalys och diskursanalys.