Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering.

Att det finns en genomgående rädsla för unga kvinnor att bli våldtagna har konstaterats i tidigare studier. Folkhälsoinstitutet visar i en annan studie att kvinnor i stor utsträckning undviker att utnyttja grönområden på grund av rädsla för våldtäkt och överfall. År 2020 ska Skellefteås vision om världens tryggaste samhälle förverkligats, trygg sexualitet och ungdomars psykiska och fysiska hälsa ska prioriteras. Syftet med denna rapport är att lyfta fram hur unga kvinnors rädsla för våldtäkt ser ut, deras tankar kring prevention samt de aktuella aktörernas preventiva åtgärder för att förebygga rädslan. Studien är avgränsad till Skellefteå kommun och 54 av dess unga kvinnor mellan 17-20 år som har fått besvara en enkätundersökning vilken rapporten i stort bygger på.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen som drabbar unga kvinnor, och flera hundra kvinnor under fyrtio år får diagnosen varje år. Denna studie har valt att belysa unga kvinnors upplevelser av att drabbas, då dagens forskningsläge framförallt belyser äldre kvinnors upplevelser. Denna studie är gjord på kvinnor mellan 29-50 år. Orsaken till bröstcancer är idag inte klarlagd, men det finns teorier om vad som kan påverka uppkomsten. Att drabbas av bröstcancer som ung påverkar hela kvinnans livssituation och det sker en rad kroppsförändringar i samband med behandlingen.

Syfte: Syftet var att undersöka unga kvinnors inställning till hur de kan förebygga livmoderhalscancer. Vidare var syftet att undersöka vad de unga kvinnorna har för åsikter om information kring livmoderhalscancer. Metod: Explorativ kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer användes. Kvinnor i åldern 16-18 år rekryterades på Ungdomshälsan i Uppsala med ett medvetet urval. Totalt genomfördes 20 intervjuer. Innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera data. Resultat: Kvinnornas inställning till preventionsarbetet baserades på deras kunskap.

Syftet med studien var att kartlägga unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Dessutom undersöktes om det fanns ett samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/ eller sexuell relation och/ eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Det visade sig att tonårskvinnorna gick mer sällan på toaletten. Det var vanligt att kvinnorna genomgått UVI. Låg miktionsfrekvens verkade inte öka risken för UVI.

Edvinsson, J. & Eriksson, I. (2014). Den sociala omgivningens påverkan på kvinnors hälsa - En kvalitativ studie om sju unga kvinnors upplevelser. Kandidatuppsats i pedagogik.

Varje år dör 125 människor i Sverige i alkoholrelaterade trafikolyckor och ännu fler skadas. Detta medför stora kostnader för samhället och lidande för de som drabbas. Unga vuxna är överrepresenterade i olycksstatistiken för alkoholrelaterade olyckor. Syftet med studien var att undersöka unga vuxna högskolestuderandes (mellan 18-24 år) vanor och attityder till alkohol och bilkörning. Vi gjorde en enkätstudie på en högskola.

LIVSPUSSEL & FALLGROPAR - Några unga ambitiösa kvinnors upplevelser och hantering av stress i olika livssituationer, samt några gymnasielärares reflektioner över ambitiösa kvinnliga eleverElin Höglund & Sara KnutssonHögskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa & Samhälle, PsykologiSAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur några unga ambitiösa kvinnor upplevde och hanterade stress i olika livssituationer, samt att erhålla en bredare förståelse för hur några gymnasielärare reflekterade över ambitiösa kvinnliga elever. Två semistrukturerade intervjuguider användes, en för intervjuerna med de unga kvinnorna och en för intervjuerna med gymnasielärarna. Fyra teman gällde för de unga kvinnorna; hantering av stress, omgivande faktorer, påverkan på välbefinnandet, samt framtidssyn. De fyra unga kvinnorna förde även ?stressbok? under en veckas tid.

Titel: Bloggidentitet - bloggfenomenets betydelse för unga kvinnnors identitet.Författare: Lina Christiansen och Sara Leverin.Handledare: Åke Nilsén.Examinator: Martin Danielsson.Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90 hp, HT 08. Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad.Syfte: Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilken betydelse bloggskrivande, och till viss del bloggläsande, har för unga kvinnors identitet, genom intervjuer ochinnehållsanalys av informanternas bloggar. Vi vill även se närmre på varför bloggen eventuellt har betydelse och om denna kan leda till en förändring i identiteten.Metod: Semistrukturerade intervjuer, innehållsanalys.Huvudresultat: Vi har sett att bloggens påverkan på identiteten kan bero på olika saker. Bloggen som socialt samspel, somarbete eller bara intresse, hur man visar upp sig i bloggen samt responsen och uppmärksamheten från läsarna är några av de saker som påverkar. Dock är det svårt attavgränsa hur mycket delarna påverkar och vad som beror på vad.Nyckelord: Identitet, blogg, bloggar, självbild, roller, kommunikation..

Syftet med föreliggande studie var att ge en djupare förståelse för några unga kvinnors syn på könsroller och könsskillnader i relation till sin egen självbild, i dagens samhälle. De frågeställningar studien baserats på var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhället? På vilket sätt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur såg kvinnorna på sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien främst från ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av självbilden, men även utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssätt som användes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas längd varierade mellan25 ? 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter.

Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ?lder och k?nnetecknas av sm?rta, vilket p?verkar vardagen. Globalt uppskattas cirka 10?% av kvinnor leva med sjukdomen, motsvarande 190 miljoner kvinnor, och i Sverige ber?knas omkring 250?000 kvinnor vara drabbade. Sjuksk?terskan har en central roll i att ge st?d, information och personcentrerad v?rd.

Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors upplevelser av förtidig menopausefter cytostatika- och/eller hormonbehandling. Ett ytterligare syfte var att beskriva hursexualiteten upplevdes efter dessa behandlingar. Undersökningen genomfördes i två etapper med fenomenologisk metod. Öppna individuella intervjuer valdes i delstudie 1. I delstudie 2 användes fokusgrupp.

I Sverige genomförs årligen 35 000 - 40 000 aborter. Kvinnor i åldersgruppen 20-24 är de som utför allra flest och risktaganden i sexuella sammanhang är betydligt större än vad det tidigare har varit. Litteraturstudiens syfte var att beskriva unga kvinnor sexuella riskbeteenden och deras attityder till abort. Systematiska sökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO och artiklar som motsvarade syftet granskades kritiskt. Slutligen valdes 11 vetenskapliga artiklar som bearbetades och analyserades.

Uppsatsens övergripande syfte har varit att skapaförståelsen för unga kvinnors konsumtion avhandväskor. Vidare har vi undersökt hur och varfören grupp kvinnor använder och konsumerarhandväskor. Resultatet har belysts ur fem olika teman: synen på konsumtion, handväskans funktion, den trend-medvetna handväskan, handväska beroende på ekonomisk ställning, samt den kompletterande identiteten. Ur analysen av dessa teman har vi urskönjt två olika sorters väskkonsumenter: ?den praktiska väskshopparen? samt ?wannabe-fashionistan?.

Det här är en kvalitativ studie som undersöker och belyser unga kvinnors resonemang kring sexuellt våld. Utifrån detta har vi studerat hur unga kvinnor uppfattar begreppet sexuellt våld, vilka attityder och värderingar det framkallar, hur de upplever att mäns våld mot kvinnor påverkar deras vardagliga beteenden och känslor. Samt hur de resonerar kring upplevelser av sexuellt våld. För att göra detta möjligt har vi genomfört två stycken fokusgruppsintervjuer där grupperna utgjort en grupp med fyra stycken artonåringar och en grupp med tre stycken tjugosexåringar. Resultaten visar att uppfattningen hos respondenterna är att sexuellt våld handlar om ett gränsöverskridande och en historisk syn på mäns makt i samhället.